med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
De förslag som regeringen lämnat i prop 1991/92:150
som rör den kommunala ekonomin har stora förtjänster. Bl
a tydliggörs rollfördelningen mellan staten och
kommunsektorn i olika avseenden. Vidare förenklas den
statliga stödgivningen till kommuner och landsting. Jag
tycker dock att förslaget till statligt utjämningsbidrag till
kommunerna borde ha givits en mera rättvis utformning.
Jag är liksom finansministern väl medveten om de
svårigheter som föreligger att konstruera ett system som av
flertalet kommuner upplevs som rättvist. Som framgår av
prop 1991/92:150 är flertalet remissinstanser mycket
kritiska mot det strukturkostnadsindex som regeringen
föreslår skall ligga till grund för beräkning av tillägg eller
avdrag till grundbeloppet i inkomstutjämningen. Många
remissinstanser anser att strukturindex bör kompletteras
med andra faktorer. Enligt flera remissinstanser har det
gleshetsbegrepp som kommunalekonomiska kommittén
använt och på vilket regeringens förslag bygger inte tagit
hänsyn till att det kan innebära stora kostnader för en
kommun att ha ett stort antal små tätorter. Vidare har
framhållits att kommitténs förslag ej tar hänsyn till de
speciella förhållanden som gäller ö-kommuner. Jag noterar
också med tillfredsställelse att finansministern delvis
instämmer i den framförda kritiken från remissinstanserna
mot förslaget till strukturkostnadsindex.
Gotlands kommun är en av de kommuner som hårdast
drabbas av regeringens förslag till nytt statsbidragssystem
för kommuner och landsting. Den långsiktiga effekten av de
nya statsbidragsreglerna innebär enl Sv Kommunförbundet
för den primärkommunala delen en minskning av
intäkterna med ca l43 Mkr, vilket motsvarar 3:35
kronor/skattekrona i utdebitering. Denna innebär att
Gotlands kommun ligger på tionde plats bland de
kommuner som får vidkännas de största nedskärningarna
av det statliga stödet i det nya bidragssystemet. Detta får
självklart stora konsekvenser för kommunens ekonomi -- bl
a måste antalet anställda drastiskt minskas.
Jag anser att strukturkostnadsindex bör utformas så att
Gotlands kommun får kompensation för ö-läget genom
införandet av en särskilt ö-faktor. Nio mil skiljer Gotland
från den närmast belägna punkten på det svenska
fastlandet. Ett avstånd som på land inte är långt. Men nio
mil hav blir ett avstånd som i stor utsträckning isolerar
Gotland från resten av Sverige. För Gotlands kommun
innebär exempelvis detta att möjligheter till samverkan
med andra kommuner för gemensamma och därmed
kostnadseffektivare lösningar för att tillgodose invånarnas
servicebehov saknas. Högre kostnader för vissa
verksamheter blir därmed oundvikliga. Som
kommunalekonomiska kommittén konstaterar i sitt
betänkande har exempelvis Gotlands kommun i nuvarande
bidragssystem en förhöjd grundgaranti utifrån en särskild ö-
faktor.
Den glesbygdsfaktor som ingår i strukturkostnadsindex
tar störst hänsyn till en gles glesbygd och gynnar kommuner
med stor yta. Den täta glesbygd som Gotland har med
många boende i glesbygd på hela ön men ändock på en
relativt liten yta får ett lågt index. Glesbygdsfaktorn i
modellen blir ett mått som inte fullt ut tar hänsyn till antalet
boende i glesbygd. Vidare tas inte hänsyn till hur
kommunernas tätortsbefolkning är fördelad. Exempelvis är
Gotlands kommuns tätortsbefolkning på totalt 3l 659
invånare fördelad på l4 tätorter, vilket självklart leder till
ökade kostnader för den kommunala servicen.
Mot ovan angivna bakgrund bör den särskilda
expertgruppen för översyn av strukturutjämningen få i
uppdrag att lägga fram förslag till nytt
strukturkostnadsindex där glesbygdsfaktorn får en ändrad
utformning och ökad vikt i enlighet med ovanstående och
där, även det i enlighet med ovanstående, en särskild faktor
för ö-läget ingår.
Under åren 1993 och 1994 förlorar Gotlands kommun
genom de föreslagna förändringarna rörande
strukturkostnadsindex 20 miljoner kr resp. 60 miljoner kr. I
avvaktan på ett ändrat strukturkostnadsindex bör
kommunen kompenseras härför genom ett särskilt ö-
faktorbidrag under åren 1993 och 1994.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den särskilda expertgruppen
för översyn av strukturutjämningen bör få i uppdrag att
lägga fram förslag till ett nytt strukturkostnadsindex där
glesbygdsfaktorn får en ändrad utformning och ökad vikt
och där en särskild faktor för ö-läget ingår i indexet,
2. att riksdagen beslutar att för 1993 införa ett särskilt ö-
faktorbidrag på 20 milj.kr. och för 1994 på 60 milj.kr. till
Gotlands kommun utöver det statliga utjämningsbidraget i
enlighet med vad i motionen anförts.