Politikerväldet och byråkratin irriterar de svenska medborgarna. Inblandningen i människors privatliv, brott mot människors intregritet och allmänpolitisk klåfingrighet har bland annat utmynnat i politikerförakt.
Sedan 1960 har det tillkommit 119 nya verk och myndigheter om man undantar kronofogde- och skattemyndigheterna. Sedan den 1 juli 1991 har Sverige fått åtminstone 7 (sju) nya statliga myndigheter. En rad exempel: sjuk- och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut tillkom 1968. Sedan dess har köerna ständigt vuxit -- -- --
Exempel: Vi har Statens Institut för Läromedel men -- något tillspetsat -- inga böcker. Exempel: Vi har förvisso Statens Livsmedelsverk men också bland världens dyraste livsmedel.
Vid en genomgång av befintliga verk och myndigheter finner även den fantasifulle svårigheter att tänka ut ytterligare något verk. Det skulle i så fall vara ''Maximala arvodes-, traktaments- och politikerpensionsverket''.
Det finns en styrelse för u-landsutbildning (anslag 33 milj. 1989), en annan styrelse för u-landsforskning (anslag 364 milj.), Nordiska Afrikainstitutet som delar ut 10 milj. Statens Väg- och Trafikinstitut (42 milj.) Trafiksäkerhetsverket (576 milj.) Transportforskningsberedningen (161 milj.) Transportrådet (19 milj.)
Det tycks vara möjligt att både minska och rationalisera.
Vissa myndigheter har allvarligt ifrågasatts såsom stridande både mot grundlagen och mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna m.m. Här avses Kabelnämnden och Närradionämnden.
Det är förvisso lättare att skapa nya verk och myndigheter än att bli av med dem. Det handlar dock om skattebetalarnas pengar i ett land som redan har världens högsta skattetryck. En granskning och rationalisering av denna vildvuxna verkoch myndighetsflora måste ske.
Det rationaliserings- och översynsarbete som bl a bedrivs av riksdagens revisorer, riksrevisionsverket och av myndigheter och verk själva räcker inte på långa vägar.
Den svenska befolkningen brukar räknas och dess vanor katalogiseras genom meningslösa Folk- och bostadsräkningar och nu planerade FAS 90. Om detta motionerar Ny Demokrati på annat sätt. Här vill vi dock -- halvt på allvar halvt på skämt -- föreslå en verk- och myndighetsräkning så att vi alla i regering och riksdag kan ta den ställning och fatta de beslut som förväntas av oss. Resultatet av en verk- och myndighetsräkning skulle dessutom kunna bli en bestseller hos en häpen allmänhet.
En sådan övergripande kartläggning bör göras av en fristående utredning. I utredningen bör man också dra upp riktlinjerna och sätta upp målen för nedläggningar, sammanslagningar och effektiviseringar av myndigheter och verk.
Av denna motion kommer en kopia att tillställas Allmänna Reklamationsnämnden för benäget studium av dess 290 anställda.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att kraftfullt rationalisera hela strukturen av verk och myndigheter i Sverige.
Stockholm den 27 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Johan Brohult (nyd) Ulf Eriksson (nyd) Lars Andersson (nyd) Karl Gustaf Sjödin (nyd) Kenneth Attefors (nyd) Sten Söderberg (nyd) Bo G Jenevall (nyd) Arne Jansson (nyd) Dan Eriksson (nyd) Leif Bergdahl (nyd) i Stockholm