med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
Göteborg är en stad som drabbats hårt av
strukturförändringar genom tiderna. Varvskrisen på 1970-
talet ledde till att tusentals arbetstillfällen gick förlorade.
Många nya arbetstillfällen skapades under denna period
inom den offentliga sektorn vilket lindrade följdverkningar
från varvsnedläggelsen. Göteborg är i dag fortfarande
starkt beroende av exportindustrin och därmed mycket
känslig för konjunktursvängningar. Detta avspeglar sig inte
minst nu i arbetslöshetssiffrorna där Göteborg ligger högre
än riksgenomsnittet, i mars 1992 4,5 %, och bedöms öka
kraftigt under året.
Inte i någon bransch, med undantag för
läkemedelsindustrin, kan någon positiv utveckling skönjas.
Den borgerliga majoriteten i Göteborg har beslutat om en
nedskärning med 15 % av den gemensamma sektorn vilket
motsvarar ca 10 000 anställda, något som främst drabbar
kvinnor.
Det avgörande problemet för Göteborgs kommun ligger
i det faktum att kommunen drabbats hårt av statliga beslut
om försämringar av de ekonomiska förutsättningarna för
kommunerna. Ytterligare minskningar av statsbidragen,
vilka har föreslagits uppgå till 7,5 miljarder kronor, skulle
leda till en ohållbar situation för kommunens del.
I kommunen finns det en rad angelägna projekt som
borde starta omedelbart för att få fart på ekonomin och för
att skapa arbetsmöjligheter. De nedan beskrivna projekten
är till största delen byggprojekt vilka planerats men där
finansieringen fortfarande är oklar. Det bör nämnas att
byggarbetslösheten i Göteborg upgår till 15 %.
De nedan beskrivna exemplen redovisar enbart effekten
för byggnadsarbetarnas arbetstillfällen. Till detta skall
läggas det faktum att varje byggnadsarbetare skapar jobb
för minst 3 personer som är beroende av byggbranschen,
exempelvis byggmaterial, inredning och annan utrustning.
Trafik
Göteborg är en av de kommuner som ingår i
storstadssatningen ''Storstadens trafiksystem'' i vilken
Adelsohns utredning för Göteborgs del ledde till en
överenskommelse förra året. Syftet är att förbättra miljön,
öka tillgängligheten och skapa förutsättningar för regionens
utveckling. Detta syfte är om möjligt mer angeläget i dag än
när principöverenskommelsen träffades, inte minst också av
arbetsmarknadsskäl. Vi förutsätter att den
överenskommelse som träffades mellan
Göteborgsregionens kommuner och staten följs, både i
intentioner och finansiering.
I det s.k. Göteborgspaketet om Säröleden m.m. ingick
en statlig satsning på ca 160 milj.kr. på en miljöupprustning
av Bräckeleden, vilket är en av landets mest miljöbelastade
leder. Efter detta har vägverket och Göteborg startat en
projektering om att i stället bygga en tunnel. Denna tunnel
ingår också i Adelsohn-paketet. För att genomföra tunneln
krävs dock ytterligare drygt 400 milj.kr.
Bostäder
Att klara upprustningen i miljonprogramsområdena blir
en av de viktigaste bostadspolitiska insatserna under 1990-
talet. På grund av osäkerheten kring den framtida
bostadsfinansieringen finns det en stor tveksamhet hos
byggbranschen när det gäller att åta sig större projekt.
Därför är det nödvändigt med ett samlat program för
upprustning av miljonprogrammets områden. Ett sådant
projekt skulle kunna löpa under en 10-årsperiod och
kostnaden för Göteborgs del uppskattas till 1 miljard kr/år.
Ett upprustningsprojekt i denna storleksordning skulle
också ge en mycket positiv effekt på byggarbetsmarknaden
i Göteborg då ca 1 500--2 000 årsarbetare uppskattas kunna
ges arbete i ett upprustningsprojekt av detta slag.
Upprustning av skolor
Många av Göteborgs skolor är i stort behov av
upprustning. Det gäller såväl grund- som gymnasieskolor.
Vi uppskattar behovet för en tillfredsställande upprustning
till 1 miljard kronor vilket skulle kunna skapa
arbetstillfällen för 400 pers/år under tre år.
Skönare Göteborg -- miljöförbättringsprogram
''Skönare Göteborg'' är titeln på ett av
kommunfullmäktige antaget program för att förbättra
stadens gaturum, öppna platser och torgytor. I programmet
ingår upprustning av centrala delar av Göteborg såsom
Cityplanen, Linnégatsområdet, Kungstorget m.m. men
också torg och uterum i stadsdelarna.
Kostnaderna för projektens totala genomförande
överstiger vida de medel som anslagits, vilket inneburit att 7
av de föreslagna upprustningarna inte kunnat genomföras.
Stadsbyggdnadskontoret, fritidskontoret och
trafikkontoret har i samarbete valt ut projekt som anses
högt prioriterade och som skulle kunna igångsättas snarast.
Totalkostnaden uppgår till 32 milj.kr. och skulle
uppskattningsvis ge ca 100 personer arbete i 6 månader.
Upprustning av Sahlgrenska sjukhuset
Sahlgrenska sjukhuset fyller en viktig funktion, inte bara
för göteborgarna utan också som regionsjukhus. Redan på
slutet av 1970-talet och i början på 1980-talet planerades
och diskuterades sjukhusets framtida lokalstruktur.
Omfattande kompletteringar i form av nybyggnation och
renovering har gjorts av sjukhuset men stora behov kvarstår
av nya lokaler för administrativ verksamhet samt
modernisering av avdelningarna för diagnostik, operation
samt postoperativ verksamhet. Viss operationsverksamhet
samt radiologi är i dag belägna i lokaler som är utdömda av
yrkesinspektionen. Projektplaner har tagits fram för att lösa
denna situation. Projektet går i huvudsak ut på att göra en
kompletteringsbebyggelse för de ovan nämnda
verksamheterna och att samla den administrativa
verksamheten i en byggnad. De lokaler som i dag används
till administration skulle då kunna frigöras och i framtiden
användas till patienthotell.
Med de besparingskrav som den kommunala
verksamheten står inför vore ''den bästa'' lösningen att avstå
helt från nyinvesteringar, dvs. lägga hela projektet i
malpåse. En sådan lösning är dock inte möjlig eftersom
behovet av lokalupprustning är akut. Det är för sjukhusets
framtida verksamhet av högsta vikt att projektet kommer
igång. Projektet bör ske etappvis och nybyggnationen har
beräknats till 460 milj.kr. och bör kunna genomföras under
ca 3 år. Upprustningen av den administrativa
verksamhetens lokaler beräknas till ca 150 milj.kr. Hela
ombyggnationen inkl. patienthotell uppskattas till att kunna
genomföras på 4--5 år och totalt ge en sysselsättningseffekt
med ca 700 årsarbete.
Utbyggnad av Valhallabadet/Svenska Mässan
Göteborgs kommunfullmäktige gav 1989 uppdrag åt
fritidsnämnden att komma med förslag till ett ''badparadis''
i Valhallabadet. Bakgrunden är att underhållet av
Valhallabadet bl.a. eftersatts samt att underlag finns i
Göteborg för ett utvecklat bad med nya delar för
familjebad, äventyrsbad, avkoppling och upplevelse.
Valhallabadet föreslås få ca 5 000 m2 ny funktionsyta
och därtill kommer kompletterande funktioner samt
ombyggnad och upprustning av befintligt bad. En sådan
anläggning skulle kunna öka möjligheterna ytterligare för
Göteborg att profilera sig som evenemangsstad samtidigt
med att ge göteborgarna en ny rekreationsplats. I en
översiktlig kostnadsbedömning har kostnaderna för
projektet uppskattats till mellan 323 och 350 milj.kr., exkl.
lös inredning, utrustning, markförändringar, moms m.m.
Sysselsättningseffekt ca 400 årsarbeten.
Utbyggnad av det övergripande cykelnätet i Göteborg
Cykelnätet i Göteborg är i stort behov av både
upprustning samt komplettering av nya cykelvägar. Ett
projekt har tagits fram av trafikkontoret i Göteborg med
särskild hänsyn till trafiksäkerheten och åtgärder har
föreslagits framför allt på platser med hög olycksbelastning.
Projektet omfattar i första hand centrala staden samt vissa
angelägna halvcentrala objekt. En upprustning enligt
projektet skulle uppgå till en kostnad på ca 10 milj.kr.
Äldreboende
Kommunfullmäktige i Göteborg har fastställt
''Inriktning och mål för äldreomsorgen'' som underlag för
nämndens planering av äldreomsorgen. Utgångspunkterna
när det gäller boendet är följande:En fortsatt satsning på
dem som önskar bo kvar hemma.Bra kollektiva bostäder
för dem som inte kan eller vill bo kvar hemma, främst i form
av gruppbostäder för åldersdementa och
ålderdoms/servicehus för övriga äldre.Utbyggnad av
servicelägenheter, dvs. insprängda anpassade lägenheter i
vanliga bostadshus med god tillgänglighet och närhet till
service. För att kunna nå upp till de uppställda målen skulle
en utbyggnad fram till 1995 ha följande omfattning.
n
Gruppbostäder
Ålderdomshem
Service
Servicehus
Lägenheter
Platser
550
500
1 000
I dag finns två problem för att uppnå de uppställda
målen: kostnadsläget för nybyggnation samt osäkerhet
kring framtida finansiering. Vi uppskattar dock att behovet
av ca 2 500 äldrebostäder kvarstår fram till 1995.
Ytterligare exempel på projekt i Göteborg finns i den
socialdemokratiska partimotionen 1991/92:Fi41.
Med denna motion vill vi visa på de stora möjligheter
som finns att ge människor möjlighet till arbete och
samtidigt göra angelägna investeringar.
Det handlar inte om att expandera verksamhet utan
tidigareläggning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av och möjligheterna till
investeringar i Göteborgs kommun för att bekämpa
arbetslösheten.
Stockholm den 8 maj 1992
Inga-Britt Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Sten Östlund (s)
Torgny Larsson (s)
Jan Bergqvist (s)
Doris Håvik (s)