Sysselsättningen i Västernorrland
Bakgrund
Vår motion läggs mot bakgrund av den dramatiska utveckling som nu sker på arbetsmarknaden. Den öppna arbetslösheten i Västernorrland beräknas sommaren 1993 uppgå till mellan sju och åtta procent. 30 procent av byggnadsarbetarna beräknas vara utan arbete vid årsskiftet 1992/93.
Långsiktigt måste vi därutöver räkna med stora förändringar på grund av statliga och kommunala åtstramningar som framför allt kommer att drabba kvinnornas arbetsmarknad. Vi får också räkna med strukturomvandlingar i samband med hårdare internationell konkurrens.
Bygg ut och modernisera kommunikationerna
Utbyggnad och modernisering av kommunikationerna är en av grundbultarna i strategin för tillväxt och regional balans. De viktigaste projekten är:
Snabbtåg--järnvägssatsningar
Fullvärdig snabbtågstrafik Stockholm- Sundsvall/Härnösand senast 1996.Utbyggnad av ny kustnära järnväg genom upprustning av Ådalsbanan och satsning på Botniabanan. Regeringen bör påskynda Banverkets fördjupningsstudie med inriktning på att snarast starta förprojektering. Ådalsbanan bör tillföras stombannätet.Den planerade upprustningen av stambanan fullföljs.I juni 1992 startas i länstrafikens regi tågtrafik med fyra turer per dygn i vardera riktningen på sträckan Sundsvall--Ånge--Östersund. Genom att restiden förkortas skapas nya möjligheter att arbetspendla och göra serviceresor. Denna satsning måste få en kraftfull uppbackning genom anpassning av den övriga trafiken.
Flyg
Flygplatserna Midlanda, Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik måste hävdas och utvecklas. Det är särskilt viktigt att noga följa utvecklingen i samband med den föreslagna avregleringen.
Midlanda bör utvecklas till ett nav i det svenska flygsystemet med direktlinjer både inom landet och till andra länder.
Vägar
Landets sämsta vägstandard kräver extra resurser. Vägstandarden i länet är landets sämsta. Det sker också en fortlöpande försämring.
Större hänsyn måste tas till länets extremt dåliga vägstandard vid fördelning av medel. Insatserna på vägunderhåll måste öka totalt sett.
För att återställa det mycket eftersatta underhållet är det nödvändigt att bygga om många vägar. För att bygga om vägar i Västernorrlands inland bör 150 miljoner i extra medel tillföras länet.
Vägstationerna i inlandet
Pågående omorganisation inom vägverket innebär enligt uppgift att vägstationer i inlandet läggs ner. Vi vill med skärpa framhålla att omorganisation och nedläggningar inte får medföra att insatserna på vägunderhållet i inlandet minskar.
Skogsbrukets behov
Skogsbruket är starkt beroende av ett väl fungerande vägnät som gör skogarna lätt åtkomliga för arbetskraft, maskiner, material och lastfordon. Den neddragning av statsbidragen till skogsbilvägar som regeringen föreslagit medför att byggandet av skogsbilvägar kommer att minska. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i Västernorrland och skogsindustrins stora regionalpolitiska och handelspolitiska betydelse, är det nödvändigt att regeringen i stället vidtar andra åtgärder för att stimulera byggandet av skogsbilvägar i Västernorrland.
Europavägarna
Även europavägarna genom länet har låg standard.
Ny bro över Ångermanälven med anslutningar (Höga Kusten-leden), Västra och södra infarterna till Sundsvall, Åsbergstunneln vid Örnsköldsvik, ''Miljövägen'' i Timrå samt i övrigt upprustning av E4 genom länet måste ges hög prioritet bland landets aktuella vägprojekt.
En första insats av medel till Höga Kusten-leden bör snarast beslutas så att planerad byggstart senare i år kan ske.
Snabb utbyggnad av telekommunikationerna
En fortsatt snabb utbyggnad av telekommunikationerna i länet är en viktig del i förstärkningen av infrastrukturen. Det gäller exempelvis tillgången till AXE-systemet, driftsäkerhet och service samt en rättvis taxepolitik. Det måste betonas att telekommunikationerna betyder särskilt mycket i ett län som Västernorrland med långa avstånd och gles bebyggelse.
Nej till privatisering av post och tele
För såväl tele- som postverket planeras nu att driftsformen skall övergå från affärsverk till bolag. Förslag har också lagts om utförsäljning och privatisering. Vi tror inte att det är möjligt att upprätthålla nuvarande servicenivå i landets mer glesbefolkade delar, med ett Postverk och ett Televerk som styrs av privata ägares avkastningskrav. Glesbygden skulle drabbas hårt av en sådan utveckling. Vi ser redan nu vilka katastrofala effekter postens rationaliseringar får för Ånge kommun. Därför bör privatiseringen av såväl Post- som Televerket stoppas. Det är också av stor vikt att de statliga verken tar regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet.
Nej till utförsäljning av våra naturtillgångar
Den planerade utförsäljningen av våra naturtillgångar kommer att få svåra konsekvenser för framför allt kommunerna i Norrlands inland. Landets naturtillgångar bör därför behållas i statlig ägo.
Kunskaper -- nyckeln till framtiden
För att klara förnyelsen måste forskning och utbildning öka och göras mer tillgängliga i länet. Högskolan i Sundsvall/Härnösand måste tillsammans med högskolan i Östersund utvecklas till ett universitet med fasta forskningsresurser -- ett Universitet Mittsverige.
Mittsverige är en av de regioner i Sverige som har längst till ett universitet med fasta forskningsresurser. För att utreda förutsättningarna att utveckla högskolorna till full universitetsstatus har projektet OMEGA startats i Jämtland och Västernorrland. Målet är att lägga förslag till en universitetsorganisation för 8--10.000 studenter.
Målsättningen är att utveckla ett nätverksuniversitet med förebilder från bl.a. Kanada, Australien och Nya Zeeland. För regionens långsiktiga utvecklingsförutsättningar är det nödvändigt att nätverksuniversitetet så snart som möjligt blir verklighet.
För att vidareutveckla länets utbildning krävs också att:Grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 lokaliseras till Högskolan Sundsvall/Härnösand.Mer utbildning lokaliseras till Sandö U-centrum i Kramfors.Statens skola för vuxna tillförs resurser för att kunna fullfölja sin verksamhet.
Skogsindustrins kunskapsförsörjning
En fråga som måste uppmärksammas särskilt är skogsindustrins kunskapsförsörjning. Skogsindustrins nettoexport uppgick 1990 till drygt 50 mdr kronor. Av dessa svarade industrin i de sju skogslänen för ca 30 mdr. Skogsindustrins ställning i skogslänen är ett starkt motiv för att samhället genom olika insatser skall stödja dess vidareutveckling.
I länet finns:en väl utbyggd industri med hög forskningskompetens.laboratorier och pilotanläggningar.en tekniskt inriktad högskola.
Därför är det mycket lämpligt att kanalisera forskning och utvecklingsinsatser till Västernorrland. Länet fyller alla ställda krav för en vidgad forsknings- och utbildningsverksamhet. Svenska Träforskningsinstitutet bör därför helt eller delvis omlokaliseras till Västernorrland.
Utveckla tjänstesektorn i hela länet
För den regionala utvecklingen har tjänstesektorn stor betydelse. Näringslivsstrukturen i stora delar av Västernorrland har en stark övervikt av tillverkningsindustri. Vi bedömer att tjänstesektorn är den näringsgren som har störst möjlighet att öka antalet arbetstillfällen för kvinnor. En ökad tjänstesektor bidrar också till att differentiera arbetsmarknaden. Regeringen bör därför medverka till fortsatt utlokalisering inom främst tjänstesektorn till länet.
Riskvilligt kapital -- en överlevnadsfråga för länet
På grund av den finansiella krisen har bristen på riskvilligt kapital blivit ett stort problem. Resultatet blir ett antal onödiga konkurser beroende på bankernas restriktiva hållning. En annan baksida är att företagsekonomiskt sunda satsningar uteblir på grund av bristen på riskvilligt kapital.
Denna dystra bild slår betydligt hårdare i skogslänen eftersom företagen där har en ekonomiskt svagare bas. Ett talande exempel är två likvärdiga konkurser i Luleå och Eskilstuna. I Luleå sålde konkursförvaltaren industrilokalen för 300.000 kr medan lokalen i Eskilstuna såldes för 3,3 Mkr. Detta ger en bild av den betydligt svagare ekonomiska basen i norrlandslänen.
I den radikalt förändrade kreditsituationen är det helt fel att rusta ner Norrlandsfonden och Utvecklingsfonderna. Tidigare riksdags- och regeringsbeslut bör omprövas mot bakgrund av den uppkomna situationen. Norrlandsfonden och utvecklingsfonden bör rustas upp och bli institutioner som kan tillföra vårt näringsliv riskvilligt kapital. Dessutom bör deras stöd till kvinnlig företagsamhet i glesbygd förstärkas.
En översyn bör också göras av de bolag som tillkommit för att ge regionen tillgång till riskvilligt kapital. I Västernorrland finns Troponor och Mitt-invest AB. Dessa bolag har blivit investmentbolag med höga krav på både säkerhet och avkastning. Detta var knappast riksdagens mening när bolagen bildades.
Projekteringsstöd -- räntebidrag
Stora delar av byggbranschen riskerar nu att slås ut innan konjunkturen vänder. I det läget bör ledig kapacitet användas för att förbättra infrastrukturen. Ett stort problem är att få fram objekt som kan starta med kort varsel. Därför bör ett projekteringsbidrag inrättas i syfte att skapa en reserv av sådana infrastrukturobjekt.
Ett räntebidrag bör införas för de kommuner som tidigarelägger kommunala investeringar i lågkonjunkturen.
Transportstöd -- inplacering i stödområde
Regeringen har föreslagit oförändrat anslag till transportstöd. Den katastrofala försämringen av arbetsmarknaden i norrlandslänen motiverar i stället förstärkt regionalpolitiskt stöd. Risk finns annars att delar av näringslivet helt slås ut innan konjunkturen vänder. Som ett viktigt medel för att motverka detta bör transportstödet förbättras. Vidare är det nödvändigt att den tillfälliga inplaceringen av Härnösand och Kramfors i stödområde förlängs och att även Örnsköldsvik placeras tillfälligt i stödområde. Med hänsyn till den nu uppkomna situationen bör hela Ånge kommun placeras i stödområde ett.
Särskilt stöd till Ånge
Ånge har tappat ca 300 jobb genom nedläggning av kiseltillverkningen i Ljungaverk. Den nu föreslagna omstruktureringen inom posten innebär att 170 postanställda riskerar att förlora sina arbeten. Nerdragningen får följdverkningar för bl.a. SJ och lokala åkerier. Detta leder också till att elevunderlaget för gymnasieskolan urholkas så allvarligt att dess existens på orten hotas. Därtill kommer att indragning av statsbidrag medför stora uppsägningar på den kommunala sidan. Sammantaget innebär detta en dramatisk försämring av service och infrastruktur i Ånge.
Med hänsyn till den omfattande statliga verksamheten i Ånge krävs att staten tar ett särskilt ansvar för den fortsatta utvecklingen där.
Statliga garantier för export 200 anställda vid Hägglunds & Söner i Örnsköldsvik har varslats om uppsägning. En stor del av varslen skulle ha undvikits om företaget beviljats de statliga exportgarantier man ansökt om. Nu är situationen akut. Regeringen måste omedelbart bevilja Hägglunds exportgarantier för export av Work- over-riggar till Ryssland. Det skulle trygga anställningen för ca 200 anställda vid Hägglunds i Örnsköldsvik.
Även andra verkstadsföretag i länet som exempelvis Sunds Defibrator i Sundsvall är beroende av statliga garantier för sin export.
Tidigareläggning av beställningar
Sysselsättningen vid ABB Railcar i Örnsköldsvik är akut hotad. Om inga nya beställningar på förortståg kommer före halvårsskiftet, kommer ännu ett varsel på ca 200 personer att drabba orten. Behoven av nya tåg, spårvagnar och tunnelbanevagnar är stort, men på grund av det ekonomiska läget senarelägger trafikbolagen sina investeringar. Därför bör stöd ges till de trafikbolag som tidigarelägger sina beställningar.
Väl utbyggd service -- en förutsättning för näringslivet
Bostäder, skolor, sjukvård, omsorg om barn och äldre, fritids- och kulturverksamhet är några serviceområden som erfarenhetsmässigt har mycket stor betydelse både för den enskilda människan och för näringslivets lokala utveckling. Det är därför nödvändigt att kommuner och landsting har tillräckliga resurser för att bedriva en bra verksamhet.
Vi motsätter oss därför den indragning från kommmuner och landsting som regeringen föreslagit.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för att på kort och lång sikt förbättra sysselsättningsläget i Västernorrlands län.
Stockholm den 8 maj 1992 Hans Stenberg (s) Bo Forslund (s) Sven Lundberg (s) Britta Sundin (s) Bo Holmberg (s) Elvy Söderström (s)