med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
Sysselsättningen i Västernorrland
Bakgrund
Vår motion läggs mot bakgrund av den dramatiska
utveckling som nu sker på arbetsmarknaden. Den öppna
arbetslösheten i Västernorrland beräknas sommaren 1993
uppgå till mellan sju och åtta procent. 30 procent av
byggnadsarbetarna beräknas vara utan arbete vid årsskiftet
1992/93.
Långsiktigt måste vi därutöver räkna med stora
förändringar på grund av statliga och kommunala
åtstramningar som framför allt kommer att drabba
kvinnornas arbetsmarknad. Vi får också räkna med
strukturomvandlingar i samband med hårdare
internationell konkurrens.
Bygg ut och modernisera kommunikationerna
Utbyggnad och modernisering av kommunikationerna
är en av grundbultarna i strategin för tillväxt och regional
balans. De viktigaste projekten är:
Snabbtåg--järnvägssatsningar
Fullvärdig snabbtågstrafik Stockholm-
Sundsvall/Härnösand senast 1996.Utbyggnad av ny
kustnära järnväg genom upprustning av Ådalsbanan och
satsning på Botniabanan. Regeringen bör påskynda
Banverkets fördjupningsstudie med inriktning på att snarast
starta förprojektering. Ådalsbanan bör tillföras
stombannätet.Den planerade upprustningen av
stambanan fullföljs.I juni 1992 startas i länstrafikens regi
tågtrafik med fyra turer per dygn i vardera riktningen på
sträckan Sundsvall--Ånge--Östersund. Genom att restiden
förkortas skapas nya möjligheter att arbetspendla och göra
serviceresor. Denna satsning måste få en kraftfull
uppbackning genom anpassning av den övriga trafiken.
Flyg
Flygplatserna Midlanda, Kramfors/Sollefteå och
Örnsköldsvik måste hävdas och utvecklas. Det är särskilt
viktigt att noga följa utvecklingen i samband med den
föreslagna avregleringen.
Midlanda bör utvecklas till ett nav i det svenska
flygsystemet med direktlinjer både inom landet och till
andra länder.
Vägar
Landets sämsta vägstandard kräver extra resurser.
Vägstandarden i länet är landets sämsta. Det sker också en
fortlöpande försämring.
Större hänsyn måste tas till länets extremt dåliga
vägstandard vid fördelning av medel. Insatserna på
vägunderhåll måste öka totalt sett.
För att återställa det mycket eftersatta underhållet är det
nödvändigt att bygga om många vägar. För att bygga om
vägar i Västernorrlands inland bör 150 miljoner i extra
medel tillföras länet.
Vägstationerna i inlandet
Pågående omorganisation inom vägverket innebär enligt
uppgift att vägstationer i inlandet läggs ner. Vi vill med
skärpa framhålla att omorganisation och nedläggningar inte
får medföra att insatserna på vägunderhållet i inlandet
minskar.
Skogsbrukets behov
Skogsbruket är starkt beroende av ett väl fungerande
vägnät som gör skogarna lätt åtkomliga för arbetskraft,
maskiner, material och lastfordon. Den neddragning av
statsbidragen till skogsbilvägar som regeringen föreslagit
medför att byggandet av skogsbilvägar kommer att minska.
Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i Västernorrland och
skogsindustrins stora regionalpolitiska och handelspolitiska
betydelse, är det nödvändigt att regeringen i stället vidtar
andra åtgärder för att stimulera byggandet av skogsbilvägar
i Västernorrland.
Europavägarna
Även europavägarna genom länet har låg standard.
Ny bro över Ångermanälven med anslutningar (Höga
Kusten-leden), Västra och södra infarterna till Sundsvall,
Åsbergstunneln vid Örnsköldsvik, ''Miljövägen'' i Timrå
samt i övrigt upprustning av E4 genom länet måste ges hög
prioritet bland landets aktuella vägprojekt.
En första insats av medel till Höga Kusten-leden bör
snarast beslutas så att planerad byggstart senare i år kan
ske.
Snabb utbyggnad av telekommunikationerna
En fortsatt snabb utbyggnad av telekommunikationerna
i länet är en viktig del i förstärkningen av infrastrukturen.
Det gäller exempelvis tillgången till AXE-systemet,
driftsäkerhet och service samt en rättvis taxepolitik. Det
måste betonas att telekommunikationerna betyder särskilt
mycket i ett län som Västernorrland med långa avstånd och
gles bebyggelse.
Nej till privatisering av post och tele
För såväl tele- som postverket planeras nu att
driftsformen skall övergå från affärsverk till bolag. Förslag
har också lagts om utförsäljning och privatisering. Vi tror
inte att det är möjligt att upprätthålla nuvarande servicenivå
i landets mer glesbefolkade delar, med ett Postverk och ett
Televerk som styrs av privata ägares avkastningskrav.
Glesbygden skulle drabbas hårt av en sådan utveckling. Vi
ser redan nu vilka katastrofala effekter postens
rationaliseringar får för Ånge kommun. Därför bör
privatiseringen av såväl Post- som Televerket stoppas. Det
är också av stor vikt att de statliga verken tar
regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet.
Nej till utförsäljning av våra naturtillgångar
Den planerade utförsäljningen av våra naturtillgångar
kommer att få svåra konsekvenser för framför allt
kommunerna i Norrlands inland. Landets naturtillgångar
bör därför behållas i statlig ägo.
Kunskaper -- nyckeln till framtiden
För att klara förnyelsen måste forskning och utbildning
öka och göras mer tillgängliga i länet. Högskolan i
Sundsvall/Härnösand måste tillsammans med högskolan i
Östersund utvecklas till ett universitet med fasta
forskningsresurser -- ett Universitet Mittsverige.
Mittsverige är en av de regioner i Sverige som har längst
till ett universitet med fasta forskningsresurser. För att
utreda förutsättningarna att utveckla högskolorna till full
universitetsstatus har projektet OMEGA startats i
Jämtland och Västernorrland. Målet är att lägga förslag till
en universitetsorganisation för 8--10.000 studenter.
Målsättningen är att utveckla ett nätverksuniversitet
med förebilder från bl.a. Kanada, Australien och Nya
Zeeland. För regionens långsiktiga
utvecklingsförutsättningar är det nödvändigt att
nätverksuniversitetet så snart som möjligt blir verklighet.
För att vidareutveckla länets utbildning krävs också
att:Grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9
lokaliseras till Högskolan Sundsvall/Härnösand.Mer
utbildning lokaliseras till Sandö U-centrum i
Kramfors.Statens skola för vuxna tillförs
resurser för att kunna fullfölja sin verksamhet.
Skogsindustrins kunskapsförsörjning
En fråga som måste uppmärksammas särskilt är
skogsindustrins kunskapsförsörjning. Skogsindustrins
nettoexport uppgick 1990 till drygt 50 mdr kronor. Av dessa
svarade industrin i de sju skogslänen för ca 30 mdr.
Skogsindustrins ställning i skogslänen är ett starkt motiv för
att samhället genom olika insatser skall stödja dess
vidareutveckling.
I länet finns:en väl utbyggd industri med hög
forskningskompetens.laboratorier och
pilotanläggningar.en tekniskt inriktad högskola.
Därför är det mycket lämpligt att kanalisera forskning
och utvecklingsinsatser till Västernorrland. Länet fyller alla
ställda krav för en vidgad forsknings- och
utbildningsverksamhet. Svenska Träforskningsinstitutet
bör därför helt eller delvis omlokaliseras till
Västernorrland.
Utveckla tjänstesektorn i hela länet
För den regionala utvecklingen har tjänstesektorn stor
betydelse. Näringslivsstrukturen i stora delar av
Västernorrland har en stark övervikt av
tillverkningsindustri. Vi bedömer att tjänstesektorn är den
näringsgren som har störst möjlighet att öka antalet
arbetstillfällen för kvinnor. En ökad tjänstesektor bidrar
också till att differentiera arbetsmarknaden. Regeringen
bör därför medverka till fortsatt utlokalisering inom främst
tjänstesektorn till länet.
Riskvilligt kapital -- en överlevnadsfråga för länet
På grund av den finansiella krisen har bristen på
riskvilligt kapital blivit ett stort problem. Resultatet blir ett
antal onödiga konkurser beroende på bankernas restriktiva
hållning. En annan baksida är att företagsekonomiskt sunda
satsningar uteblir på grund av bristen på riskvilligt kapital.
Denna dystra bild slår betydligt hårdare i skogslänen
eftersom företagen där har en ekonomiskt svagare bas. Ett
talande exempel är två likvärdiga konkurser i Luleå och
Eskilstuna. I Luleå sålde konkursförvaltaren
industrilokalen för 300.000 kr medan lokalen i Eskilstuna
såldes för 3,3 Mkr. Detta ger en bild av den betydligt
svagare ekonomiska basen i norrlandslänen.
I den radikalt förändrade kreditsituationen är det helt fel
att rusta ner Norrlandsfonden och Utvecklingsfonderna.
Tidigare riksdags- och regeringsbeslut bör omprövas mot
bakgrund av den uppkomna situationen. Norrlandsfonden
och utvecklingsfonden bör rustas upp och bli institutioner
som kan tillföra vårt näringsliv riskvilligt kapital. Dessutom
bör deras stöd till kvinnlig företagsamhet i glesbygd
förstärkas.
En översyn bör också göras av de bolag som tillkommit
för att ge regionen tillgång till riskvilligt kapital. I
Västernorrland finns Troponor och Mitt-invest AB. Dessa
bolag har blivit investmentbolag med höga krav på både
säkerhet och avkastning. Detta var knappast riksdagens
mening när bolagen bildades.
Projekteringsstöd -- räntebidrag
Stora delar av byggbranschen riskerar nu att slås ut innan
konjunkturen vänder. I det läget bör ledig kapacitet
användas för att förbättra infrastrukturen. Ett stort
problem är att få fram objekt som kan starta med kort
varsel. Därför bör ett projekteringsbidrag inrättas i syfte att
skapa en reserv av sådana infrastrukturobjekt.
Ett räntebidrag bör införas för de kommuner som
tidigarelägger kommunala investeringar i lågkonjunkturen.
Transportstöd -- inplacering i stödområde
Regeringen har föreslagit oförändrat anslag till
transportstöd. Den katastrofala försämringen av
arbetsmarknaden i norrlandslänen motiverar i stället
förstärkt regionalpolitiskt stöd. Risk finns annars att delar
av näringslivet helt slås ut innan konjunkturen vänder. Som
ett viktigt medel för att motverka detta bör transportstödet
förbättras. Vidare är det nödvändigt att den tillfälliga
inplaceringen av Härnösand och Kramfors i stödområde
förlängs och att även Örnsköldsvik placeras tillfälligt i
stödområde. Med hänsyn till den nu uppkomna situationen
bör hela Ånge kommun placeras i stödområde ett.
Särskilt stöd till Ånge
Ånge har tappat ca 300 jobb genom nedläggning av
kiseltillverkningen i Ljungaverk. Den nu föreslagna
omstruktureringen inom posten innebär att 170
postanställda riskerar att förlora sina arbeten.
Nerdragningen får följdverkningar för bl.a. SJ och lokala
åkerier. Detta leder också till att elevunderlaget för
gymnasieskolan urholkas så allvarligt att dess existens på
orten hotas. Därtill kommer att indragning av statsbidrag
medför stora uppsägningar på den kommunala sidan.
Sammantaget innebär detta en dramatisk försämring av
service och infrastruktur i Ånge.
Med hänsyn till den omfattande statliga verksamheten i
Ånge krävs att staten tar ett särskilt ansvar för den fortsatta
utvecklingen där.
Statliga garantier för export 200
anställda vid Hägglunds & Söner i Örnsköldsvik har
varslats om uppsägning. En stor del av varslen skulle ha
undvikits om företaget beviljats de statliga exportgarantier
man ansökt om. Nu är situationen akut. Regeringen måste
omedelbart bevilja Hägglunds exportgarantier för export av
Work- over-riggar till Ryssland. Det skulle trygga
anställningen för ca 200 anställda vid Hägglunds i
Örnsköldsvik.
Även andra verkstadsföretag i länet som exempelvis
Sunds Defibrator i Sundsvall är beroende av statliga
garantier för sin export.
Tidigareläggning av beställningar
Sysselsättningen vid ABB Railcar i Örnsköldsvik är akut
hotad. Om inga nya beställningar på förortståg kommer
före halvårsskiftet, kommer ännu ett varsel på ca 200
personer att drabba orten. Behoven av nya tåg, spårvagnar
och tunnelbanevagnar är stort, men på grund av det
ekonomiska läget senarelägger trafikbolagen sina
investeringar. Därför bör stöd ges till de trafikbolag som
tidigarelägger sina beställningar.
Väl utbyggd service -- en förutsättning för näringslivet
Bostäder, skolor, sjukvård, omsorg om barn och äldre,
fritids- och kulturverksamhet är några serviceområden som
erfarenhetsmässigt har mycket stor betydelse både för den
enskilda människan och för näringslivets lokala utveckling.
Det är därför nödvändigt att kommuner och landsting har
tillräckliga resurser för att bedriva en bra verksamhet.
Vi motsätter oss därför den indragning från kommmuner
och landsting som regeringen föreslagit.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för
att på kort och lång sikt förbättra sysselsättningsläget i
Västernorrlands län.
Stockholm den 8 maj 1992
Hans Stenberg (s)
Bo Forslund (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
Elvy Söderström (s)