Skogliga beredskapsarbeten i Värmland 1988 tog riksdagen beslut om en treårig försöksverksamhet med särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige. Skogsstyrelsen utvecklade i sin tur bestämmelser för verksamhetens bedrivande.
Uppläggningen av verksamheten skedde i samråd mellan länsstyrelse, skogsvårdsstyrelse och berörda kommuner. Den verksamhetsidé som tillämpats har varit att via fastighetsanknutna åtgärdsplaner få till stånd en ökad skoglig aktivitet. Det har gällt såväl skogsvård som avverkning. Åtgärdsplanerna har upprättats i samarbete med markägarna och de medel som utnyttjats har främst varit rådgivning och stimulansbidrag till skogsvårdsåtgärder.
Verksamheten har nu utvärderats och flera positiva effekter som sammanhänger med försöksverksamhetens olika stöd framgår med tydlighet. Här kan nämnas:Ökad sysselsättning på orten, både på kort sikt (skogsvårdsåtgärder, ökad avverkning) och på lång sikt (bättre skogsvård).Åtgärdsplanerna har gett skogsägarna en helhetssyn på den egna skogsfastigheten. Rådgivningen fungerar som fortbildning, både teoretiskt och praktiskt.Ett bra sätt att väcka intresse och göra markägarna medvetna om naturvärdena och ett ökande av miljöhänsynen på den egna fastigheten.
Av dessa positiva resultat följer att verksamheten bör fortsätta. Regeringen föreslår en förlängning om ett år för Norrlands inland. Jag anser dock att verksamheten bör utökas till att även gälla skogslänet Värmland. Beredskapsarbeten bör inom ramen för verksamheten anordnas både inom skogsvård och naturvård.
Behoven av dessa åtgärder understryks dels av deras egen angelägenhet, dels av den höga arbetslösheten bland skogsarbetare. Jag vill också framhålla att jag anser att meningsfulla jobb inom skogs- och naturvård är värdefulla investeringar för framtiden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogliga beredskapsarbeten i Värmland.
Stockholm den 7 maj 1992 Björn Samuelson (v)