Motion till riksdagen
1991/92:Fi506
av Ian Wachtmeister m fl. (nyd)

Rationalisering av den offentliga sektorn


Högt skattetryck men dålig valuta för pengarna
Sverige har ett mycket högt skattetryck. Det högsta inom
hela OECD-området. Under 1991 låg det på 57--58 % 
av BNP att jämföra med EG-genomsnittet 40 % 
och OECD-genomsnittet 38 %.
Detta 
skattetryck måste sänkas om inte annat för att
Sverige måste anpassas till Europa. Dessutom har vi sett att
det enorma skattetrycket förhindrat utveckling och tillväxt
och därmed drastiskt försämrat våra möjligheter att
uppfylla de välfärdslöften som under åren givits till
medborgarna. De nödvändiga utredningarna om
pensionssystemet, arbetsskadeförsäkringen och andra
inslag i transfereringarna talar sitt tydliga språk.
Transfereringarna är en del av den offentliga sektorn och
måste självklart analyseras och moderniseras.
Produktionen av varor och tjänster är en annan stor och
tung sida av den offentliga sektorn. Här kan verksamheten
förbättras och effektiviseras. Produktion av vård kan likväl
som produktion av varor göras mer eller mindre effektiv.
Produkterna kan i bägge fallen bli av hög eller låg kvalitet.
Det finns med andra ord stora möjligheter till förbättringar.
Konkurrens höjer produktivitet och produktkvalitet och
sänker kostnaderna.
Ledarskap motiverar medarbetare.
Framgång föder framgång.
Den offentliga sektorns produktion av varor och tjänster
sker med såväl staten som kommuner och landsting som
huvudmän.
Ett belysande exempel -- det bundna fysiska kapitalet
inom svenska hälso- och sjukvård
Det bunda fysiska kapitalet inom svensk hälso- och
sjukvård har angetts uppgå till 100 och 150 miljarder
kronor. I detta belopp exkluderas dock mark.
Siffrorna har erhållits genom att man vid
nationalräkenskapernas kapitalstocksberäkning på SCB
sammanställt värdet på anläggningstillgångar (AT) för
hälso- och sjukvård i Sveriges landsting och de tre
landstingsfira kommunerna.
Om AT tas upp till återanskaffningsvärdet fås värdet 153
miljarder kronor. Om man antar linjär avskrivning
(nettokostnadsmetod) på tillgångarna över deras
ekonomiska livslängd fås värdet 102 miljarder kronor. Ett
riktigt marknadsvärde på tillgångarna är naturligtvis svårt
att ta fram då taxeringsvärden för fastigheterna saknas och
transaktioner är få, men vid linjär avskrivning bör man
komma närmast marknadsvärdet.
Vid den linjära avskrivningsmetoden har man försökt
göra rimliga bedömningar om vad som skall falla under
löpande kostnader och vad som skall räknas till
investeringskostnader som skall skrivas av över tiden.
När det gäller att bestämma den ekonomiska livslängden
har man försökt bedöma hur länge olika tillgångar faktiskt
används. Vid denna bestämning har använts information
från en undersökning i Kanada där offentliga organ i
enkäter svarat på denna fråga.
Besparingspotentialen är följande.
Från industrin vet man av erfarenhet att den årliga
kostnadsbesparingseffekten vid neddragning av det fysiska
kapitalet (fastigheter, maskiner, inventarier) uppgår till ca
25 % 
av det bokförda värdet på kapitalreduktionen. Till
detta kan läggas 10--15 % 
av det bokförda värdet på kapitalreduktionen i
reducerade räntekostnader. Vid en neddragning av det
fysiska kapitalet på exempelvis 100 kronor vet man av
erfarenhet följaktligen att kostnaderna kan förväntas
reduceras med 35--40 kronor.
Om man (lågt) värderar det bundna fysiska kapitalet
inom svensk hälso- och sjukvård till 100 miljarder och
reducerar detta med 25 % 
får man följande besparingseffekt:

Kapitalreduktion
25 miljarder (100 x 0,25)
Kostnadsbesparingseffekt
10 miljarder ( 25 x 0,40)
Summa
35 miljarder
Rationaliseringspotentialen i offentlig verksamhet
Den offentliga sektorns produktion binder kolossala
kapitalbelopp.
Som framgått har man hittills inte fäst tillräcklig
uppmärksamhet vid det sysselsatta kapitalet. Det har alltså
visat sig för all verksamhet att det fysiska kapitalet d.v.s. det
kapital som investerats i mark, anläggningar, maskiner,
inredningar och lager kostar 40 % 
per år inklusive en normal räntekostnad i
storleksordningen 12--15 %. 
Underhållet, skötseln, utnyttjandet m m gör att
årskostnaden är just ca 40 %!! 
Med denna kunskap finns enorma -- och tämliga
nyupptäckta -- möjligheter att förbättra effektiviteten.
Receptet ärge de producerande enheterna egen
balansräkningmät kapitalavkastningenställ krav på t
ex minst 25 % 
höjd kapitalomsättningshastighet (utnyttjande av
kapitalet.)
En sådan kapitalrationalisering kräver i sin tur
strukturförändringar vilket i sin tur kräver aktivt och
kvalificerat engagemang från högsta företagsledningen.
Erfarenheten visar att rationaliseringspotentialen även i
välskötta, konkurrensutsatta, större företag är minst 20 %.
Det 
finns anledning tro att en skyddad
monopolverksamhet har minst dubbla
rationaliseringspotentialen. Antag att kostnaderna för den
offentliga sektorns produktion av varor och tjänster kunde
sänkas med 40 % 
-- med samtidig kvalitetshöjning och ökad motivation
hos de anställda -- och vägen till skattesänkningar och höjd
levnadsstandard öppnar sig!

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den möjliga
rationaliseringspotentialen i offentlig verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av balansräkningar i
de producerande offentliga verksamheterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det fysiska kapitalets betydelse i
offentlig verksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att mäta kapitalavkastningen och
ställa krav på höjd kapitalomsättningshastighet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om chefsutbildning i syfte att skapa
bättre förutsättningar för nytänkande inom den offentliga
verksamheten i fråga om behovet av balansräkning,
kapitalavkastning och kapitalomsättning,
6. att riksdagen hos regeringen begär utredning med
uppgift att närmare utreda rationaliseringspotentialen i
statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet
samt föreslå åtgärder i enlighet med vad i motionen anförts
om balansräkning, kapitlavkastning och
kapitalomsättningshastighet.

Stockholm den 27 januari 1992

Ian Wachtmeister (nyd)

Lars Moquist (nyd)

Richard Ulfvengren (nyd)

Bo G Jenevall (nyd)

Harriet Colliander (nyd)