Rationaliseringen inom den offentliga sektorn följer två
utvecklingslinjer som till en del står i motsättning till
varandra; den ''centralistiska'' och den
''sektorövergripande''. Den förstnämnda drivs som regel
sektorsvis och ger en del också sektorbegränsade
effektivitets- och ekonomiska vinster. Den är ofta till stort
förfång för bibehållen service och fortsatt utveckling i
landets glesbefolkade områden i Lappland, Jämtland och
Härjedalen. I dessa delar av landet är man för
vidmakthållande och uppbyggandet av en infrastruktur
särskilt beroende av den offentliga sektorn. En centralistisk
rationalisering inom statsförvaltningen är förödande för
glesbygden, där man ofta skär ner på all verksamhet.
Lösningen finns i stället i samverkan över sektorerna.
Här kan man få stora rationaliseringsvinster samtidigt som
den samhälleliga servicen till medborgarna bibehålls och
utvecklas. Man lägger därmed grund för utbyggnad av
infrastrukturen, vilken är en förutsättning i
näringslivsutvecklingen.
Polisen står för den offentliga verksamhet som har
förgreningar längst ut i samhället från storstaden till
glesbygden, där den har ett än vidare verksamhetsområde
än kring tätorterna. Man sköter räddningstjänst och har
också stor social verksamhet. Tullen är också en viktig
samverkanspartner och vid rationalisering inom tullen --
som enligt min uppfattning mer följt den centralistiska
modellen -- har polisen tagit på sig en del tulluppgifter i
Lappland, Jämtland och Härjedalen. Polisen är således här
en av de viktigaste offentliga resurserna. I stora
glesbygdsområden, där det i vissa fall varken finns
stationerade åklagare, advokater eller domare finns den
enda kvalificerade juridiska kompetensen just inom
polisen.
Polisens allsidighet gör att den mycket väl kan ta på sig
vidgade uppgifter inom tullverksamheten. Särskilt inom
Arjeplogsområdet upplevs indragningen av
tullverksamheten som ett hårt slag då ett väl fungerande
samarbete mellan tull och polis varit etablerat där sedan
länge. Ett antal beslag i Bodö polisdistrikt under senare tid
indikerar att Graddisvägen är en transportled för narkotika,
som bör stå under fortlöpande övervakning.
Rikspolischefens förslag om gränspolis borde därför
genomföras. I stället för indragning av hela posteringen
hade en man kunnat behållas i Arjeplog, varvid man genom
sampatrullering tull--polis ändå behållit effektivitet i
övervakningen av gränsvägen.
Andra samverkansområden finns som sagt inom
räddningstjänsten -- där polisen i egenskap av huvudman
för fjällräddningen håller hög kompetens --, inom
naturbevakningen vad gäller övervakning av bestämmelser
rörande skyddet av miljön.
I Arjeplog har ett samverkansprojekt länsstyrelse,
kommun, polis, försäkringskassa, arbetsförmedling m.fl.
inletts. Gemensamma lokaler kommer att bli
förvaltningsbyggnaden Tingsbacka som är under
uppförande. Projektet är ett i raden av många som inletts
här i landet men är unikt på grund av sin storlek och
ambition att också bidra till hela samhällets utveckling. Med
utvidgad förvaltningsrättslig kompetens torde här kunna bli
ett administrativt centrum där man får snabba beslutsvägar
och därigenom en förbättring av samhällsservicen. Häri
torde finnas stora utvecklingsmöjligheter. Exempel finns
redan. Överförandet av passärenden till polismyndigheten
från länsstyrelsen medförde att handläggningstiderna
förkortades till ungefär en femtedel mot tidigare. Förstärks
kompetensen på lokal nivå är således mycket att vinna.
Med en viss mindre förstärkning kan polisen med sin
breda kompetens i samverkan med andra myndigheter --
mot bakgrund av vad ovan sagts -- ta på sig vidgade
uppgifter och därmed bidra till en för samhällsekonomin
förnuftig rationalisering, genom att den ej drabbar
glesbygdsområderna -- där en till synes liten rubbning av
infrastrukturen kan vara förödande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av att samverka inom
statlig och kommunal verksamhet i glesbygd.
Stockholm den 24 januari 1992
Leif Marklund (s)
Åke Selberg (s)
Monica Öhman (s)
Bruno Poromaa (s)