med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
Värmlands läge och kompetens ger utomordentligt goda
förutsättningar för att driva företag,
utvecklingsverksamhet, förvaltning och annan verksamhet.
Länets kommunikationer ger möjlighet att nå de flesta
större centra i landet för dagsbesök. Förbindelserna till de
internationella kommunikationsnäten via Stockholm,
Köpenhamn och Göteborg är utomordentligt goda.
Närheten till det expanderande Osloområdet blir också allt
intressantare. Fakta talar också för att det är avgjort
billigare att driva verksamhet i Värmland än i t.ex.
Stockholm. Till detta kommer att naturmiljön innebär
tillgång till attraktiva bostäder och goda möjligheter till
rekreation i närmiljön. Ett aktivt kulturliv sätter också
positiv prägel på länet.
En satsning på utveckling av Värmlands län är därför,
särskilt sett i ett internationellt perspektiv, långsiktigt till
gagn för hela landets utveckling.
Den djupa lågkonjunkturen gör dock nu att länet är i
stort behov av insatser och åtgärder för att främja
sysselsättning och tillväxt.
I Värmland ökar arbetslösheten och en kraftig ökad
långtidsarbetslöshet med betydande utförsäkringsproblem
kan förutses. För närvarande är över 6 000 personer öppet
arbetslösa och ca 5 000 deltar i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Antal varsel berör ca 125 företag med över 2 000
anställda. Inom byggnadssektorn är ca 20 % arbetslösa och
inom skogsarbetarkåren är nästan 25 % arbetslösa.
Ungdomsarbetslösheten är i vissa kommuner ca 40 %.
Vi vill särskilt fästa uppmärksamheten på att inom stål-
och järnindustrin tar strukturomvandlingen ny fart. Hagfors
kommun drabbas extra hårt genom förändringarna inom
den österrikiska Böhlerkoncernen. Även Munkfors,
Björneborg, Storfors och Lesjöfors utsätts för stora
sysselsättningsminskningar. Förväntade neddragningar
inom försvaret i Karlstadsregionen är avsevärda.
Skogsindustrin i länet har börjat att varsla anställda.
Neddragningar inom kommuner och landsting resulterar
även i ett växande antal friställningar.
Vi har tidigare i motioner, interpellationer och frågor
uttryckt vår oro inför den snabbt ökande arbetslösheten i
Värmlands län.
Vi motionärer känner stor oro inför den ökande
strukturrationaliseringen som nu drabbar Värmland.
Problemen är framför allt koncentrerade till våra
traditionella bruksorter.
Hagfors kommun med järnbruket som den dominerande
arbetsplatsen har den besvärligaste situationen inom länet.
Till stor del härleds detta till utländskt ägarbyte. Enligt vår
uppfattning har inte det österrikiska statliga stålbolaget
infriat de löften de tidigare utställt för att trygga
sysselsättningen vid bruket.
Den situation som uppstått i Hagfors efter Voest Alpine
Stahl AGs köp av Uddeholm Tooling är oacceptabel. I
samband med detta köp upprättades ett Policy Paper i vilket
Voest Alpine Stahl AG iklädde sig vissa åtaganden som
skulle motverka eventuella negativa effekter för Hagfors
del.
Detta dokument hade en avgörande betydelse när den
dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsammans med
österrikiska regeringen godkände affären.
I dag verkar alla överenskommelser i detta dokument
vara glömda av de österrikiska ägarna.
Vi förutsätter att närings- och
arbetsmarknadsministrarna tar kontakt med sina
österrikiska kollegor för att få de österrikiska ägarna att
uppfylla sina förpliktelser att skapa motsvarande
sysselsättning i Hagfors.
Försvarets andel av sysselsättningen inom
Karlstadsregionen är betydande. En bantning av denna
sektor ger omedelbara förändringar när det gäller antalet
sysselsatta. Verksamheterna inom förvaltningsbyggnaden
Karolinen minskar successivt. Regeringens förslag om en
samlokalisering av I 2 Karlstad och A 9 Kristinehamn
innebär färre arbetstillfällen. Swedish Ordnance vid
Zakrisdalsverken kommer att minska sysselsättningen med
ca 800 årsjobb.
Postverket, statens järnvägar, banverket, televerket och
vägverket genomför samtidigt omfattande
organisationsförändringar, som medför färre antal
anställda.
Omstruktureringen inom bank- och försäkringsväsendet
leder till att antalet arbetstillfällen efter hand minskar och
att regionala ledningsfunktioner flyttas till andra regioner
och centra.
Kommuner och landsting genomgår omfattande och
genomgripande förändringar i syfte att rationalisera och
effektivisera sin verksamhet.
Sammantaget innebär dessa förändringar att antalet
sysselsatta snabbt minskar. Kvinnorna drabbas särskilt hårt
av den neddragning som sker inom den offentliga sektorn.
Trots det bekymmersamma läget i Värmland finns
förutsättningar att vända den negativa utvecklingen.
För detta behövs statsmakternas aktiva stöd.
Goda och funktionella kommunikationer är en
förutsättning för att näringslivet skall kunna utvecklas.
Värmland är i behov av en ny länsflygplats. Det är
nödvändigt att staten bidrar vid finansieringen av den nya
flygplatsen.
Våra tidigare krav på en upprustning av
Värmlandsbanan Kil--Charlottenberg kvarstår, liksom
satsningar på övriga bandelar i länet på linjerna Karlstad--
Stockholm, Karlstad--Göteborg.
På vägområdet är självfallet våra tidigare krav på en
upprustning av Inlandsvägen -- väg 45 samt vägarna 62-61-
63-64 och väg 240 lika aktuella. Det är också nödvändigt att
länet får medel för upprustning och underhåll av de mindre
vägarna. Vi står fast vid våra tidigare krav på investeringar
inom väg- och järnvägsnätet.
Det finns en bred enighet om Vänersjöfartens betydelse.
Vi motionärer anser att förslagen i de utredningar som
gjorts, bör fullföljas utan dröjsmål.
Värmland har ''dammsugits'' på projekt som kan ge länet
sysselsättning och framtidstro. De är alla nödvändiga och
angelägna projekt. Vi redogör här sammanfattningsvis för
projekten.
Vägverket
145 miljoner kronor (ca 150 årsarbeten)
Banverket
67 miljoner kronor (ca 70 -''-)
Statens Järnvägar
24 miljoner kronor (ca 25 -''-)
Länets kommuner har redovisat angelägna projekt inom
VA-nät, renoveringar av offentliga lokaler, förbättringar av
sjuka hus och underhåll av skolor samt nybyggnationer
m.m. till ett värde av ca 1,5 miljader kronor.
Vidare finns ett antal projekt inom kultur- och
högskoleområdet.
Infrastruktur är även utbildning. För att Värmland skall
bli en konkurrenskraftig landsända krävs att högskolan i
Karlstad får examensrätt för den nya magisterexamen.
Stödområdesindelning
Länsstyrelsen har hemställt om en ändring av
stödområdesindelningen för några av de områden där det
är svårast att åstadkomma nya arbetstillfällen. En temporär
uppflyttning av Rämmens (Lesjöfors), Dalby samt Södra
och Norra Finnskoga församlingar till stödområde 1 har
föreslagits. Enligt förslaget skall sysselsättningsbidrag
vidare kunna ges också i Storfors och Kristinehamns
kommuner.
Vi motionärer delar länsstyrelsens uppfattning. Vi vill
understryka att situationen i östra Värmland -- Karlskoga,
Degerfors, Storfors och Kristinehamns kommuner -- gör
det absolut nödvändigt att dessa kommuner även
fortsättningsvis får tillhöra stödområde 2. Som vi tidigare
påpekat har förhållandena i Hagforsområdet drastiskt
försämrats. Hagfors kommun bör därför flyttas upp i
stödområde 1.
De senaste månadernas negativa utveckling inom
berörda kommuner har gett kravet på en översyn av
förändrade stödområdesgränser ökad tyngd.
Statsmakterna bör omgående ställa medel till förfogande
för att inom vissa ramar ge klartecken till berörda
myndigheter för aktuella investeringar som tidigare
omnämnts i vår motion.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att
arbetsmarknadsläget inom vårt län är bekymmersamt och
att statsmakternas stöd krävs under en övergångstid för att
klara framtiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av och möjligheter till
produktiva investeringar och andra insatser i Värmlands län
för att bekämpa arbetslösheten.
Stockholm den 7 maj 1992
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Jarl Lander (s)