med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
Grundskollärarutbildning, årskurs 4--9, till mellersta
Norrland
De av regeringen i flera sammanhang redovisade
problemen kring framtidens lärarrekrytering är allvarliga.
Detta gäller inte minst i mellersta Norrland. Det är därför
väsentligt med snara satsningar på lärarutbilding även i
denna region. Visserligen har en viss satsning nu skett på
utökning av grundskollärarutbildning mot årskurserna 1--7
vid högskolan i Sundsvall/Härnösand, 30 platser. Detta är
inte tillräckligt i förhållande till de samlade behoven,
särskilt som ingen satsning skett på lärarutbildning mot
grundskolans senare stadier.
Större satsningar har skett vid andra högskolor som
primärt ansvarar för betydligt mindre regioner än
högskolan i Sundsvall/Härnösand. I flera fall har där också
föreslagits en utbyggnad av grundskollärarutbildning mot
de senare stadierna.
Regeringens rädsla för att satsa på den
mellannorrländska regionen är svår att förstå eftersom
behoven av nya lärare är särskilt stora där. Högskolan i
Sundsvall/Härnösand, som har det primära ansvaret för
lärarutbildning inom regionen, har visat goda resultat både
vad avser rekrytering till och modernisering av utbildningen
av grundskollärare med inriktning mot årskurserna 1--7.
Högskolan är därtill kompetensmässigt väl rustad för att
även ge lärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4--
9.
Angelägna behov
Den region där högskolan i Sundsvall/Härnösand har
primärt ansvar för lärarutbildning och som ofta benämns
Mittsverige består av Västernorrlands och Jämtlands län
samt norra Hälsingland. Regionen har över 400 000
innevånare.
Efter Stockholms län är den väntade lärarbristen inom
grundskolan störst i Jämtlands, Västernorrlands,
Gävleborgs och Kopparbergs län. Trots detta har högskolan
i Sundsvall/Härnösand ännu inte kommit i fråga när det
gäller utbyggnad av grundskollärarutbildning mot
årskurserna 4--9. Mellannorrland hamnar därmed i en svår
konkurrens- och utvecklingssituation vad avser
grundskolans högre stadier.
Förutom de utmaningar som den aktuella
lågkonjunkturen medför pågår en omfattande
strukturomvandling inom näringslivet i Mittsverige. De
snabbt förändrade villkoren för basnäringarna i landet slår
särskilt hårt i denna region.
Lärarutbildning måste ses som en del av den
infrastrukturella basen och är en förutsättning för
utvecklingen av utbildningsväsendet i stort. Detta är av
särskild betydelse i en region utsatt för genomgripande
strukturomvandling. Kompetensnivån inom befolkningen
måste höjas. En satsning på utbyggnad av
grundskollärarutbildning i Mittsverige bör därför ses som
en viktig nationell angelägenhet.
Högskola med erfarenhet
Högskolan i Sundsvall/Härnösand har en intressant
profil med differentierade och kvalificerade program för
högre utbildning och forskning inom samtliga
utbildningssektorer. Dessutom har man mött den för
norrländska läroanstalter relativt vanliga, svåra
rekryteringssituationen bland ungdomsstuderande med
satsningar på nya målgrupper med nya distributions- och
undervisningsformer.
Högskolan i Sundsvall/Härnösand bedriver sedan läsåret
1989/90 framgångsrikt en ny form av
grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna
1--7, som blivit mycket eftertraktad. I dag fyller högskolan
sina platser på grundskollärarlinjen mycket väl och gör
numera överintag. Totalt har högskolan i år kunnat anta ca
150 studenter, vilket är avsevärt fler än den ursprungliga
ramen på 120 platser. Detta måste ses som ett lysande
resultat.
Grundskollärarutbildningen ges både som
distansutbildning och reguljärt. Distansutbildningen
rekryterar från hela landet. Denna form har visat sig passa
för många olika kategorier av människor vid sidan om de
traditionella studentgrupperna. Metoden ger bl.a.
intressanta möjligheter till särlösningar för människor med
speciell bakgrund.
Regeringen har med goda skäl betonat att utbildningen
av grundskollärare med inriktning mot årskurserna 4--9
endast skall ges vid högskolor med god och bred
vetenskaplig miljö. Det är mot denna bakgrund som
högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro vid sidan om
universiteten ges förtroendet att starta den nya utbildningen
redan nästa år. Emellertid bör här uppmärksammas att
högskolan i Sundsvall/Härnösand i dag har samma
omfattning i sin verksamhet och motsvarande vetenskapliga
kompetensbas som de högskolor som före
högskolereformen år 1977 var universitetsfilialer. Det borde
därför inte råda någon tvekan om möjligheterna för denna
högskola att ge utbildningen av lärare för årskurserna 4--9.
Högskolan i Sundsvall/Härnösand har en hög andel
forskarutbildade lärare, i jämförelse med övriga nya
högskolor, enligt UHÄs senaste verksamhetsberättelse (27
%, september 1990). Endast högskolan i Östersund har
högre andel enligt UHÄs redovisning. Sedan tidpunkten för
underlaget till denna statistik har högskolan i
Sundsvall/Härnösand anställt ytterligare ett relativt stort
antal forskarutbildade lärare.
Högskolan har en stor teknisk-naturvetenskaplig sektor.
Flera forskningsprogram med anknytning till sektorn är
dessutom etablerade. Det samhällsvetenskapliga utbudet är
relativt brett. Disputerade och forskande lärare finns i
samtliga de ämnen som konstituerar ämnet
samhällskunskap i skolan. Inom humaniora gör högskolan i
dag prioriterade insatser och utvecklingen är gynnsam.
Ämnet historia är starkt med eget forskningsprogram. En
språkinstitution är under uppbyggnad, vilket bl.a. sker i
nära samarbete med utländska universitet. Den intressanta
utveckling som skett vid högskolan i Sundsvall/Härnösand
under senare år synes ej ha beaktats i samband med
lokalisering av grundskollärarutbildning för årskurserna 4--
9. Detta är en allvarlig brist. Mellersta Norrland blir
därmed eftersatt vad avser angelägna satsningar på
lärarutbildning.
Sammanfattning
I Mittsverige är en satsning på utbyggnad av
grundskollärarutbildningen en vital angelägenhet.
Regionen är utsatt för allvarliga strukturella
omdaningsproblem. Skolväsendets roll är central i detta
sammanhang och därmed grundskollärarna.
Högskolan i Sundsvall/Härnösand är nu väl skickad att
utöka sin verksamhet till grundskollärarutbildning med
inriktning mot årskurserna 4--9. Högskolan har sedan
1988/89 klarat rekryteringen till den tidigare
grundskollärarutbildningen på ett för landet ovanligt bra
sätt, till och med med överintag under innevarande läsår.
Forskarutbildade lärare och forskning finns inom natur- och
samhällsvetenskap och humaniora, dvs. de ämnesområden
som konstituerar basen för grundskollärarutbildning med
inriktning mot årskurserna 4--9.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i
Sundsvall/Härnösand ges möjlighet att starta
grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna
4--9.
Stockholm den 7 maj 1992
Bo Forslund (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
Hans Stenberg (s)
Elvy Söderström (s)