Riksdagen har angivit 1990-talet som ett skede av ökade
ambitioner i miljöpolitiken. Ansvar för miljö och
resurshushållning skall prägla samhällslivets alla områden.
Uppgiften är att ställa om samhällets alla verksamheter i
ekologisk riktning. Därför är det naturligt att nu inleda ett
systematiskt arbete med att utveckla miljöräkenskaper i
Sverige.
I de traditionella nationalräkenskaperna behandlas
byggnader och maskiner som produktivt kapital, vars värde
minskar i takt med att det används. Naturresurser ses
däremot inte som produktiva tillgångar och deras
utnyttjande avspeglas inte i nationalräkenskaperna. Ett
land kan utvinna sina naturtillgångar, försämra kvaliteten
på sin odlingsbara jord och förorena vatten och luft utan att
detta påverkar den uppmätta nationalprodukten.
Vi behöver få gröna nationalräkenskaper som i motsats
till den traditionella bruttonationalprodukten (BNP) gör
naturen synlig. Behovet av en sådan nationell bokföring har
fått ökad uppmärksamhet genom
Brundtlandkommissionen och den vikt FN nu ger
begreppet ''bärkraftig utveckling''. Inom FN pågår ett
utvecklingsarbete som syftar till att skapa ett system av
satelliträkenskaper för natur- och miljöresurser. Dessa
räkenskaper skall tillsammans med data ur
nationalräkenskaperna kunna användas för att redovisa och
analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Avsikten
inom FN är således inte att avskaffa det system för
nationalräkenskaper som flertalet medlemsstater tillämpar
i dag. Syftet är i stället att komplettera de nuvarande
räkenskaperna med miljö- och naturresursräkenskaper som
så långt som möjligt utnyttjar samma konton,
näringsgrensindelning och definitioner som det
internationella systemet för nationalräkenskaper, System of
National Accounts.
Miljöräkenskapsutredningen
Under 1990 tillsatte den socialdemokratiska regeringen
miljöräkenskapsutredningen. Utredningen redovisade i
maj 1991 ''Förslag till natur- och miljöräkenskaper'' (SOU
1991:37 och 1991:38). Utredningens förslag innebär i starkt
koncentrat följande:
1. Försök med naturresurs- och miljöräkenskaper i
monetära termer som också innefattar utveckling av
modeller och metoder för att beräkna en miljöjusterad
nationalprodukt (vad som ibland något oegentligt brukar
kallas ''grön BNP''). Konjunkturinstitutet bör ha ansvaret
för att detta arbete kommer till stånd genom att bl.a. lägga
ut uppdrag på enskilda forskare, forskargrupper och
institutioner. I konjunkturinstitutets instruktioner skrivs in
uppgiften att kontinuerligt redovisa sambanden mellan
miljö och ekonomi.
2. Statistiska centralbyrån (SCB) ges huvudansvaret att
utveckla naturresurs- och miljöräkenskaper i fysiska
termer. Det handlar om en bred ansats med syfte att
upprätta en databas som på olika sätt kompletterar den
ekonomiska statistik som för närvarande används inom
nationalräkenskapssystemet. I databasen kan förutom
särskild statistik över miljö och naturresurser också föras in
t.ex. flöden av tungmetaller och kemikalier samt
användningen av energi. Vidare ges SCB uppdraget att
utveckla statistiken över miljökostnader och
miljöskyddskostnader.
3. Naturvårdsverket får i uppdrag att utveckla ett system
av miljöindex som kan ge en samlad bild av tillståndet i de
svenska ekosystemen. Syftet är att få lättfattlig information
om tillståndet i olika ekosystem som ''odlingsmarken'',
''skogen'', ''naturmarken'', ''kusten'' och ''sötvattnet''.
Andra områden som bör täckas av systemet är ''staden''
(inkl. hälsoaspekter och kulturminnesmärken), vår
påverkan på klimatet och stratosfärens ozonskikt samt vårt
ansvar för de globala resurserna.
4. Sverige måste aktivt delta i det pågående
internationella samarbetet på detta område. Det gäller
bl.a. FNs arbete med att skapa ett internationellt system
av satelliträkenskaper för natur- och miljöresurser
OECDs arbete med miljöindikatorer EG-ländernas
arbete med miljöstatistik och miljöräkenskaper Nordiska
ministerrådets samordning av den nordiska miljöstatistiken
och arbete med att utveckla naturresurs- och
miljöräkenskaper.
Uppföljning av miljöräkenskapsutredningens förslag
Miljöräkenskapsutredningen har remissbehandlats och i
stort sett fått stöd för sina förslag. Det är därefter
regeringens sak att ta erforderliga initiativ.
I budgetpropositionen redovisar regeringen sin avsikt att
följa upp utredningen på tre sätt:
1. Regeringen tänker ge konjunkturinstitutet uppdraget
att utveckla metoder och modeller för att redovisa de
viktigaste sambanden mellan miljö och ekonomi. En
särskild samarbetsgrupp bildas med uppgift att stödja och
påverka arbetet.
2. Regeringen avser att ge SCB ansvar för att utveckla
miljöräkenskaper, samt att förbättra och komplettera
miljöstatistiken.
3. Regeringen uttalar att förutsättningarna för att
utveckla ett miljöindexsystem för ekosystem och
tätortsbebyggelse skall prövas i positiv anda i anslutning till
det program för övervakning av miljökvalitet, som för
närvarande vidareutvecklas inom naturvårdsverket.
Regeringen ger därmed uttryck för en positiv
grundinställning till miljöräkenskapsutredningens förslag.
Enligt min mening agerar regeringen dock inte alls så
kraftfullt som vore önskvärt. Vill Sverige även i
fortsättningen försöka vara ett föregångsland i
miljöpolitiken är regeringens besked i budgetpropositionen
klart otillräckligt. Mina invändningar är framför allt
följande: Regeringen tar inget samlat grepp över arbetet
med miljöindex, miljöindikatorer och miljöräkenskaper.
Regeringen sätter inte in arbetet med miljöräkenskaper i
sitt internationella sammanhang. Regeringen gör ingen
bedömning av resursbehovet och är oklar när det gäller
tidsplanen. Regeringen aviserar inte någon proposition
för att ge riksdagen möjlighet att ta ställning till ett samlat
program för arbetet med miljöräkenskaper.
Frågan om miljöräkenskaper är så viktig att regeringen
borde ha lagt fram en proposition senast i februari 1992. Av
budgetpropositionen framgår dock att regeringen inte har
kommit så långt i sitt arbete att den kan klara detta.
Riksdagen bör snarast möjligt få ta ställning till riktlinjerna
för det fortsatta arbetet med miljöräkenskaper. Inte minst
är det angeläget med ett ställningstagande till hur Sverige i
internationellt samarbete skall söka påverka utformningen
av FNs förslag, OECDs riktlinjer, EGs och nordiska
ministerrådets arbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöindex och gröna
nationalräkenskaper.