Propositionen
Regeringen har nu lagt sin proposition om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar utan att ha tagit något större intryck av oppositionens synpunkter. Man framhärdar i sitt ursprungliga förslag att starta ett ''premiegrundande allemanssparande'', ett förslag som innebär att man plottrar bort de ansamlade medlen. Våra kontakter med medborgarna bekräftar detta vårt påstående. När man nu, visserligen på felaktiga grunder, har ansamlat ett betydande kapital, skall man inte skingra detta på föreslaget sätt utan använda det med förnuft. Regeringen har vidtagit en del betydelsefulla åtgärder för att förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige, och det är bra, men dessa är i huvudsak verksamma på längre sikt varför även andra åtgärder behövs.
De små och medelstora företagen har med hänsyn till dagens krissituation, som är både strukturell och konjunkturbetonad, men som framförallt orsakats av bankernas enorma felsatsningar på fastighetsfinansiering, fått stora problem med sin kapital- och riskkapitalförsörjning. Detta har tillsammans med regeringens bristande åtgärder på kort sikt skapat en ohållbar situation med tillhörande abnorma konkursökning. Mot denna bakgrund måste något göras NU för att förbättra de små och medelstora företagens kapitalförsörjning. Regeringen säger i propositionen: ''En ytterligare del av löntagarfondernas tillgångar bör användas för främjande av de små och medelstora företagen.'' Men inte, som regeringen föreslår, genom att tillsätta en kommitté.
Som framgått av både propositionen och redovisade remissvar anser man att löntagarfondsmedlen borde betalas tillbaka till företagen, men regeringen anser inte detta möjligt. Naturligtvis är det möjligt, ja till och med ganska enkelt.
Inrätta en privat Investeringsbank
Ny Demokrati föreslog redan i höstas i sin motion med anledning av proposition 1991/92:36 att inrätta en privat investeringsbank. Vi upprepar därför nu vårt förslag att använda en del av det samlade löntagarfondskapitalet till egenkapital i en privat investeringsbank.
Vi föreslår därför att 50 % (c:a 11 miljarder kronor) av det samlade löntagarfondskapitalet inklusive c:a 3,5 miljarder i likvida medel överföres som egenkapital i en privat investeringsbank.
Banken bör ha ett aktiekapital på c:a 1,3 miljarder som till 50 % bör ägas av de som inbetalt löntagarfondskapitalet (c:a 30.000) och som erhåller aktier till ett värde som är proportionellt till deras insats. 50 % bör ägas av alla myndiga svenska medborgare (6 376 895 vid årsskiftet 91/92) som alla erhåller en aktie var. Aktierna skall ha ett nominellt värde av 100 kronor. Ytterligare aktieteckning kan och bör ske som bonus i ett allemanssparsystem.
Styrelsen skall utgöras av välmeriterade och kreativa bankmän samt näringslivsrepresentanter som kan de små och medelstora företagens speciella behov och arbetsvillkor.
Investeringsbanken skall i första hand tillgodose de små och medelstora företagens kapital- och riskkapitalbehov samt finansiera nyskapande innovationer och underlätta nyföretagande. Banken kan även finansiera ett aktivt och kostnadseffektivt miljöarbete.
Genom att använda löntagarfondsmedlen som egenkapital, vilket till väsentlig del består av börsaktier, kan dessa utväxlas vid en ekonomiskt fördelaktig tidpunkt och i en omfattning som inte stör aktiehandeln. Även det angivna problemet med de onoterade företagens aktier till ett sammanlagt värde av drygt 700 miljoner kronor kan lösas på ett elegant sätt genom införande av investeringsbanken.
Bolagsordningen måste utformas så att banken kan arbeta på ett liknande sätt som den numera nedlagda Sveriges Investeringsbank AB. Den kan även innehålla röstbegränsningsregler t.ex. av liknande uppläggning som i bolagsordning för Skandia Group Försäkringsaktiebolag för att motverka ett maktövertagande.
Ett inrättande av denna Investeringsbank skulle innebära att en väsentlig del av det ansamlade löntagarfondskapitalet användes på ett förnuftigt och samhällsnyttigt sätt. Det är särskilt viktigt nu när vi upplever den djupaste lågkonjukturen i mannaminne, förstärkt av den allvarliga bankkrisen. Inrättandet av Investeringsbanken kommer dessutom att sända mycket positiva signaler till näringslivet och innebär sannolikt att de etablerade bankerna omprövar sin kreditpolitik. Det är därför mycket viktigt att ett beslut fattas av riksdagen före sommaruppehållet så att banken kan påbörja sitt viktiga arbete redan i höst. En interimsstyrelse bör därför tillsättas i samband med beslutet.
Hur de resterande 50 % av löntagarfondskapitalet skall användas vill vi diskutera i utskottet för att finna den bästa och för medborgarna och samhället mest kostnadseffektiva användningen.
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:92,
2. att riksdagen beslutar att avsätta 50
% av det ansamlade löntagarfondskapitalet till egenkapital i en privat investeringsbank att ägas till 50
% av dem som inbetalt löntagarfondskapitalet och till 50
% av alla myndiga svenska medborgare samt att tillsätta en interimsstyrelse för att skyndsamt effektuera beslutet.
Stockholm den 15 april 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Bo G Jenevall (nyd)