I budgetpropositionen (1991/92:100 Bilaga 9, sidan 179-
80) föreslår utbildningsministern ett nytt reservationsanslag
på 73.141.000 kronor fr.o.m. budgetåret 1992/93 (E14. Viss
tvärvetenskaplig forskning). I propositionen sägs vidare att
forskningsrådsnämnden ''bör under våren 1992 göra en
fördelning av anslaget. En organisationskommitté kommer
att bl.a. ta fram underlag för fördelning av medlen för
tvärvetenskaplig forskning mellan forskningsråden fr.o.m.
budgetåret 1993/94.''
Förslaget kan ses som en uppföljning av en tidigare
proposition (1991/92:76) om vissa förändringar av
myndighetsstrukturen inom högskole- och
studiestödsområdena m.m., där regeringen tidigare
föreslagit att vissa myndigheter skall avvecklas, däribland
bl.a. forskningsrådsnämnden (FRN).
FRN, som inrättades 1977, har under sin
verksamhetsperiod bl.a. fördelat en del av sina anslag till
projekt med flervetenskaplig eller tvärvetenskaplig
inriktning. Övriga statliga forskningsråd har under denna
tid kanske inte ansett sig behöva markera samma intresse
för motsvarande forskningsinriktning.
Budgetpropositionen antyder emellertid att de nu
avdelade resurserna för tvärvetenskaplig forskning kommer
att disponeras av råden fr.o.m. 1993/94. Enligt min mening
kan detta vara ett acceptabelt förslag. Forskningsråden har
inom sina sektorer god överblick över det svenska
forskarsamhället. Ledamöterna i styrelser och
prioriteringsgrupper representerar tillsammans skilda
kompetensområden. De vet ganska väl vilka forskare som
är kapabla och intresserade av att organisera och genomföra
större tvär- eller flervetenskapliga studier. All erfarenhet
visar nämligen att det krävs speciella egenskaper för att leda
och genomföra sådana projekt. Här gäller därutöver liksom
beträffande all annan vetenskaplig verksamhet att ställa
höga kvalitetskrav. Bedömningar av och urval bland
föreliggande ansökningar eller andra projektförslag måste
göras mot en internationell måttstock.
Förslaget om det särskilda anslaget till tvärvetenskaplig
forskning i årets budgetproposition får ses som ett uttryck
för att sådan forskning också fortsättningsvis bör bedrivas.
I riksdagens beslut med anledning av förslagen i 1990 års
proposition om forskning fanns liknande tankegångar. Man
argumenterade där bl.a. för ''flervetenskaplig forskning om
förhållandet människa, samhälle, naturresurser, miljö och
energi''. Mot denna bakgrund kan det vara av intresse att se
vilka finansieringsmöjligheter i övrigt som finns i Sverige.
Bland större forskningsstödjande organ är det endast
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) som främjar
och understöder vetenskaplig forskning inom alla
vetenskapliga discipliner. Stiftelsen, som började sin
verksamhet 1965, är grundad på en donation från
Riksbanken med anledning av dess 300-årsjubileum 1968
och genom ett riksdagsbeslut 1964. I förarbetena för
beslutet sägs att RJ:s verksamhet bör ''inriktas på sådan
forskning, som syftar till att öka kunskapen om de
verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda
människorna''. Denna rekommendation har varit och är
fortfarande vägledande för stiftelsens verksamhet.
Katalogen över hittills finansierad forskning uppvisar också
många exempel på fler- eller tvärvetenskapliga och
långsiktiga projekt i vilka forskare från olika
fakultetsområden samarbetat/samarbetar.
Tyvärr har möjligheterna för RJ att bevilja anslag till
stora och kostnadskrävande tvärvetenskapliga projekt
minskat på grund av de restriktioner som gällde för
stiftelsens förmögenhetsförvaltning t.o.m. 1987 och den
nedgång på kapitalmarknaden som därefter inträffat.
Utdelningskapaciteten har gått ned från dryga 100 mkr per
år (i 1991 års penningvärde) de första åren till endast 72,5
mkr under 1991. Konkurrensen om anslag från RJ har
därmed också blivit orimligt hård.
Under 1990 kunde RJ bevilja endast 8,7 %
av de sökta beloppen för nya anslag. Motsvarande
belopp för 1991 var 7,7%
. Det är mot den bakgrunden som ett par motioner till
förra årets riksdag om ökade resurser till RJ skall ses. I den
ena (1990/91:Fi714) föreslogs att ''vid en avveckling av
löntagarfonderna viss del av deras medel tillförs Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond''. I den andra (1990/91:Ub177)
påtalas behovet av ökad anslagsutdelning från Riksbankens
Jubileumsfond. Båda fick starkt stöd i en reservation
(Finansutskottets betänkande 1990/91:20) resp i hemställan
och särskilt yttrande (Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UbU4).
I regeringsförklaringen till riksdagen den 4 oktober 1991
står det: ''Medel från avvecklingen av löntagarfonderna
används till att förstärka resurserna för bland annat
forskning vid universitet och högskolor.'' Denna förklaring
bekräftas därefter i proposition 1991/92:36 om avveckling
av löntagarfonderna och i utbildningsdepartementets del av
budgetpropositionen (Bilaga 9, sidan 18) där det sägs att
''riksdagen har fattat beslut om att löntagarfonderna skall
avvecklas'' och att en del av fondernas tillgångar skall
användas ''för att främja forskning och utveckling''.
Med hänvisning till det som anförts bör medel från
löntagarfonderna snarast överföras till RJ. Denna
överföring bör vara så stor att avkastningen därav skall
kunna medföra att RJ kan återställa sin ursprungliga,
mångvetenskapliga utdelningskapacitet och därutöver
medge en ökad prioritering av tvärvetenskaplig forskning.
En förstärkning av resurserna på 100 mkr per år svarar mot
ett kapitaltillskott på minst 3 miljarder kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överförande av tillgångar från
löntagarfonderna till Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.