För att effektivisera svensk marin forskning inrättades den 1 juli 1989 tre marina forskningscentra vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Umeå. De marina centras uppgifter är att bedriva forskning, undervisning, miljöövervakning och information i angränsande havsområden. I samband med inrättandet har även vissa nödvändiga förstärkningar ägt rum, bl.a. kan nämnas att regeringen anslagit medel för upprustning och nybyggnad av universitetens forskningsstationer vid Kristineberg, Askö och Norrbyn.
Regeringen har hörsammat universitetens behov av förbättrade fartygsresurser och tillsatte under 1991 en utredning med generaltulldirektören Ulf Larsson som utredare. Utredningen (Utbildningsdepartementet Ds 1991:74) blev klar i oktober 1991 och visar på det behov av fartygstid som föreligger från universitetens sida. Vidare gör man en lista över befintliga fartyg i statens ägo. Dessa fartyg förvaltas av kustbevakningen, sjöfartsverket, SGU och fiskeriverket. Utredningen föreslår att vissa av dessa fartyg kan anpassas till forskningens behov och att de marina forskningscentra skall göra en upphandling av fartygstid.
Det enda fartyg som är ändamålsenligt för havsundersökningar idag är Argos. Argos används nästan uteslutande för Fiskeriverkets undersökningar och för miljöövervakning, finansierad av naturvårdsverket. Under det senaste året har Fiskeriverket haft svårigheter med finansieringen av Argos, varför fartyget inte kunnat användas i full utsträckning. Därför noterar vi med tillfredsställelse att det i årets budget finns förslag om ökade resurser både till drifttid och upprustning av Argos.
Man har emellertid från de tre marina forskningscentra vid upprepande tillfällen påtalat det stora behovet av mer fartygsresurser som kan svara mot ansvarskraven. Detta gäller främst fartyg som klarar de vindförhållanden som ofta råder utomskärs.
I nämnda utredning (sid 49) står följande: ''Utredningen anser att grundförutsättningarna för att göra det möjligt att förse marina forskningscentra med fartyg är att de tillgängliga fartygen basanpassas på forskningsverksamhet, att laboratoriecontainrar byggs, att medel för fartygstid avsätts, att en förändring görs i redarmyndigheternas uppgifter samt att en samordningsfunktion för upphandling av fartygstid inrättas.''
Under den senaste tiden har vi ofta läst i tidningarna om indragningar och effektiviseringar inom Kustbevakningen. Man drar ner på antalet posteringar längs västkusten och koncentrerar verksamheten till färre orter. Samtidigt som detta sker, söker havsforskarna ny samarbetspartner. Varför inte kustbevakningen?
Havsforskarna har fått bättre resurser på senare tid, men är i behov av fler havsgående fartyg som klarar hård vind i öppen sjö. Just nu pågår ett forskningsprojekt, Västerhavsprojektet, som skall löpa till 1995 och där undersökningar huvudsakligen skall bedrivas i de öppna delarna av Skagerrak. Ett av syftena med denna forskning är att ta reda på hur mycket föroreningar som kommer från Nordsjön och hur dessa påverkar svenska havsområden. Undersökningar bedrivs tidvis under en till två veckor i sträck. Under så lång tid får man räkna med att det blåser friskt under en del dagar, och då behövs ett fartyg som klarar strapatser i hårt väder.
Kustbevakningen är onekligen intressant i sammanhanget. Här finns en bred kunskap att handha fartyg och att vara redare. Kustbevakningen har fartyg i olika storlekar, som kan användas för olika behov och på olika platser längs kusten. Vidare har man tillgång till flygplan och många dykare, vilka också är en intressant resurs för forskarna. Kustbevakningen har redan idag miljöbekämpning i sin verksamhet. Vad vore naturligare än att bygga ut denna miljöverksamhet till att omfatta även den miljöövervakning som havsforskarna bedriver?
Vi motionärer anser det angeläget att fartygsresurser ställs till förfogande åt den marina forskningen. Ett rationellt sätt tror vi skulle vara att låta en myndighet, Kustbevakningen, vara redare åt svensk marin forskning omfattande de tre forskningscentra, Fiskeriverket och SMHI.
Full kostnadstäckning för fartygshyra skulle belasta forskningens resurser mycket. Därför anser vi att man skall överväga om inte Kustbevakningens uppgifter som spaning, kontroll och miljöövervakning skulle kunna kombineras med forskningens behov.
Vi föreslår att regeringen snarast tar initiativ till åtgärder som syftar till ett rationellt samutnyttjande av den marina forskningen och Kustbevakningens resurser för miljöövervakning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan kustbevakningen och den marina forskningen.
Stockholm den 17 januari 1992 Lisbet Calner (s) Karl-Erik Svartberg (s) Lennart Nilsson (s) Sverre Palm (s)