För att effektivisera svensk marin forskning inrättades
den 1 juli 1989 tre marina forskningscentra vid universiteten
i Göteborg, Stockholm och Umeå. De marina centras
uppgifter är att bedriva forskning, undervisning,
miljöövervakning och information i angränsande
havsområden. I samband med inrättandet har även vissa
nödvändiga förstärkningar ägt rum, bl.a. kan nämnas att
regeringen anslagit medel för upprustning och nybyggnad
av universitetens forskningsstationer vid Kristineberg,
Askö och Norrbyn.
Regeringen har hörsammat universitetens behov av
förbättrade fartygsresurser och tillsatte under 1991 en
utredning med generaltulldirektören Ulf Larsson som
utredare. Utredningen (Utbildningsdepartementet Ds
1991:74) blev klar i oktober 1991 och visar på det behov av
fartygstid som föreligger från universitetens sida. Vidare
gör man en lista över befintliga fartyg i statens ägo. Dessa
fartyg förvaltas av kustbevakningen, sjöfartsverket, SGU
och fiskeriverket. Utredningen föreslår att vissa av dessa
fartyg kan anpassas till forskningens behov och att de
marina forskningscentra skall göra en upphandling av
fartygstid.
Det enda fartyg som är ändamålsenligt för
havsundersökningar idag är Argos. Argos används nästan
uteslutande för Fiskeriverkets undersökningar och för
miljöövervakning, finansierad av naturvårdsverket. Under
det senaste året har Fiskeriverket haft svårigheter med
finansieringen av Argos, varför fartyget inte kunnat
användas i full utsträckning. Därför noterar vi med
tillfredsställelse att det i årets budget finns förslag om ökade
resurser både till drifttid och upprustning av Argos.
Man har emellertid från de tre marina forskningscentra
vid upprepande tillfällen påtalat det stora behovet av mer
fartygsresurser som kan svara mot ansvarskraven. Detta
gäller främst fartyg som klarar de vindförhållanden som ofta
råder utomskärs.
I nämnda utredning (sid 49) står följande: ''Utredningen
anser att grundförutsättningarna för att göra det möjligt att
förse marina forskningscentra med fartyg är att de
tillgängliga fartygen basanpassas på forskningsverksamhet,
att laboratoriecontainrar byggs, att medel för fartygstid
avsätts, att en förändring görs i redarmyndigheternas
uppgifter samt att en samordningsfunktion för upphandling
av fartygstid inrättas.''
Under den senaste tiden har vi ofta läst i tidningarna om
indragningar och effektiviseringar inom Kustbevakningen.
Man drar ner på antalet posteringar längs västkusten och
koncentrerar verksamheten till färre orter. Samtidigt som
detta sker, söker havsforskarna ny samarbetspartner.
Varför inte kustbevakningen?
Havsforskarna har fått bättre resurser på senare tid, men
är i behov av fler havsgående fartyg som klarar hård vind i
öppen sjö. Just nu pågår ett forskningsprojekt,
Västerhavsprojektet, som skall löpa till 1995 och där
undersökningar huvudsakligen skall bedrivas i de öppna
delarna av Skagerrak. Ett av syftena med denna forskning
är att ta reda på hur mycket föroreningar som kommer från
Nordsjön och hur dessa påverkar svenska havsområden.
Undersökningar bedrivs tidvis under en till två veckor i
sträck. Under så lång tid får man räkna med att det blåser
friskt under en del dagar, och då behövs ett fartyg som
klarar strapatser i hårt väder.
Kustbevakningen är onekligen intressant i
sammanhanget. Här finns en bred kunskap att handha
fartyg och att vara redare. Kustbevakningen har fartyg i
olika storlekar, som kan användas för olika behov och på
olika platser längs kusten. Vidare har man tillgång till
flygplan och många dykare, vilka också är en intressant
resurs för forskarna. Kustbevakningen har redan idag
miljöbekämpning i sin verksamhet. Vad vore naturligare än
att bygga ut denna miljöverksamhet till att omfatta även
den miljöövervakning som havsforskarna bedriver?
Vi motionärer anser det angeläget att fartygsresurser
ställs till förfogande åt den marina forskningen. Ett
rationellt sätt tror vi skulle vara att låta en myndighet,
Kustbevakningen, vara redare åt svensk marin forskning
omfattande de tre forskningscentra, Fiskeriverket och
SMHI.
Full kostnadstäckning för fartygshyra skulle belasta
forskningens resurser mycket. Därför anser vi att man skall
överväga om inte Kustbevakningens uppgifter som spaning,
kontroll och miljöövervakning skulle kunna kombineras
med forskningens behov.
Vi föreslår att regeringen snarast tar initiativ till åtgärder
som syftar till ett rationellt samutnyttjande av den marina
forskningen och Kustbevakningens resurser för
miljöövervakning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samarbete mellan
kustbevakningen och den marina forskningen.
Stockholm den 17 januari 1992
Lisbet Calner (s)
Karl-Erik Svartberg (s)
Lennart Nilsson (s)
Sverre Palm (s)