med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93
Inledning
I propositionen lämnar regeringen förslag avseende
totalförsvarets utveckling under perioden 1992 -- 1997 och
en planeringsinriktning för utvecklingen under den därpå
följande femårsperioden. Vidare lämnas förslag till
verksamhet och anslag för budgetåret 1992/93.
I propositionen redovisas vidare regeringens
säkerhetspolitiska överväganden och utifrån dessa mål och
uppgifter för de militära och civila delarna av totalförsvaret.
Vi står i allt väsentligt bakom regeringens överväganden
och förslag. På några punkter vill vi emellertid göra några
kompletteringar och justeringar.
Totalförsvarets civila del
Försvarsberedningens såväl som den tidigare
försvarskommitténs arbete, vilka ligger till grund för
propositionen, har väsentligen varit inriktade på den
militära delen av totalförsvaret. Civilförsvaret har inför
propositionen inte blivit föremål för en särskild utredning.
Ett väl fungerande totalförsvar kräver att såväl den
militära som den civila delen av försvaret kan fullgöra sin
uppgift. Baserat bl.a. på Överstyrelsens för civil beredskap
(ÖCB) programplan konstaterar regeringen i propositionen
emellertid betydande brister inom flera av civilförsvarets
funktioner. Regeringen menar även att det krävs ett ökat
civilt stöd till det militära försvaret. Civilförsvaret står
vidare inför förändringar i sina grundförutsättningar. Detta
till följd av samhällsförändringar relaterade till EES-avtalet
och Sveriges ansökan om medlemskap i EG, förändringar
inom kommunerna och övriga delar av den offentliga
sektorn, förändringar i jordbrukspolitiken och
energipolitiken m.m.
Sammantaget innebär detta enligt vårt förmenande att
den civila delen av totalförsvaret nu bör bli föremål för en
separat utredning, vilken bör vara parlamentariskt
sammansatt. En sådan utredning bör bl.a. närmare utreda
och analysera bristerna inom civilförsvaret och hur dessa
kan åtgärdas.
I propositionen föreslås en ny målformulering för den
civila delen av totalförsvaret. Det bör bli en uppgift för den
av oss föreslagna civilförsvarsutredningen att utvärdera
denna nya målformulering och vid behov föreslå
justeringar.
Ett viktigt mål för civilförsvaret är att under kriser och i
krig trygga en livsnödvändig försörjning. Regeringen
konstaterar i propositionen att ett EES-avtal samt ett
svenskt EG-medlemskap påverkar den svenska
försörjningsberedskapen. Propositionen menar att det inte
kan uteslutas att vissa av de hittills vidtagna
beredskapsåtgärderna kan visa sig obehövliga. Regeringen
menar att bl.a. detta leder till att nuvarande regelsystem för
försörjningsberedskapens upprätthållande bör ses över.
Vi kan i och för sig instämma i regeringens bedömning
att regelsystemet för försörjningsberedskapen bör ses över
i ljuset av EES-avtal och ett eventuellt medlemskap i EG.
En sådan översyn kan utföras av den av oss föreslagna
civilförsvarsutredningen. Innan en sådan översyn företagits
är det dock enligt vår mening för tidigt att uttala sig om
beredskapsåtgärdernas utformning och omfattning.
Tvärtemot propositionens konstaterande att vissa åtgärder
kan visa sig obehövliga kan det enligt vår mening vara så
att omfattningen av beredskapsåtgärderna bör öka. Det är
enligt vår mening ytterst tveksamt om man, som regeringen
gör, kan åberopa det faktum att EG inte har någon
försörjningsberedskap enligt svensk modell som ett skäl för
att den svenska beredskapen bör skäras ned.
Optisk luftbevakning
Den optiska luftbevakningen är en värdefull resurs för
hela totalförsvaret. Försvaret har inte bedömt det möjligt
att modernisera eller vidmakthålla dennna resurs inom
nuvarande ekonomiska ramar. Totalförsvaret i övrigt
drabbas också om luftbevakningen läggs ner eftersom bl.a.
alarmering sker med hjälp av den optiska luftbevakningen.
Gulf-kriget visade att den här funktionen fortfarande
behövs och är väsentlig i en telestörd miljö där tekniska
sensorer momentant kan degraderas eller helt sättas ur
funktion.
Mot denna bakgrund bör endera av två minimilösningar
närmare utredas och läggas till grund för den optiska
luftbevakningens utformning inför 2000-talet.
Alternativ 1
Förslag till en ny optisk luftbevakning som bl a tillvaratar
de frivilligas insatser för svenskt försvar inom flygvapnet.
Systemet skulle vara utformat på följande sätt.
yttäckande till 50--60 % av Sveriges yta, i de områden där
de troligaste infallsmålen finns, liksom behovet av
förvarning (= civilförsvaret)ca 6000 av dagens 8000
frivilliga behålls i organisationen och organiseras i 10
''luftbevakningsbataljoner''ca 600 av dagens 1300
luftbevakningstorn blir kvar10 st centraler (lgc) insamlar,
sammanställer och delger information (idag finns 55 lgc)
bedömd kostnad:
Hpo 1 (drift m m)
15 milj/år
Hpo 2 (mtrl m m)
8 -- ''- 1
Summa
23 milj/år 1
Dessa kostnader gäller bara
''ombyggnadsperioden'' 1992-2001
Alternativ 2
Ett nytt mark-/mobilradio-/målsystem för luft- och
markobservationer organiseras över hela landet.
Ytövervakningen sker från förhandsrekognoscerade
observationsplatser utan utbyggnad i fred. Ett enkelt
rapporteringssystem byggs upp både vad avser materiel och
övriga resurser. En luft- och markobservationscentral
inhämtar, sammmanställer och delger
luftförsvarsorientering (LUFOR) och luft-
/marklägesinformation.
Personal:ca 5500 frivilliga utbildas i fred och
krigsplaceras. Dessa krigsplaceras i 540 grupper och 9
ledningsfunktioner (3/flygkommando) med tillhörande
frivilligutbildad underhålls- och centralpersonal.m h t
tänkt spridning är hela landet rekryteringsområde.
Materiel:huvuddelen av materielen inköps och
sambandsnäten skapas i skymnings- eller
mobiliseringsläget.aktuell materiel för ett kompani (ca
30 observationsplatser och en--två centraler) skall finnas i
fred för den centrala utbildningen och
övningsverksamheten.några mobila exemplar bör finnas
för att kunna delta i repetitionsövningar m.m.
förläggningsmateriel och personlig utrustning finns redan
idag till över 200 % av den tänkta volymen.
Kostnad: Den bedömda kostnaden för detta alternativ är
ca 5 miljoner kronor per år förutom
anskaffningskostnaderna för utbildningsmaterielen.
Kostnaderna bör delas rättvist inom totalförsvaret mellan i
första hand försvarsmakten, statens räddningsverk och
televerket.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning om
den civila delen av totalförsvaret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om luftbevakningen och om att en
ny optisk luftbevakning i första hand enligt alternativ 1 bör
organiseras under programplaneperioden 1992--97 och
1997--02.
Stockholm den 16 mars 1992
Pär Granstedt (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Lennart Brunander (c)