Försvarets uppgifter skall svara mot folkets behov. Ett
folks grundläggande behov är att få leva i fred. Viktigast för
att kunna uppnå detta är att krigsrisker undanröjs. Det sker
bäst genom den aktiva utrikespolitik som Sverige haft i
modern tid, genom att deltaga i konfliktlösning arbeta för
att minska orättvisorna och genom en aktiv
nedrustningspolitik.
Sverige har valt att inte deltaga i någon militär pakt och
har därför fått bygga upp ett relativt starkt nationellt
försvar. En viktig uppgift för försvaret är att kunna hålla sig
informerat. Sveriges insatser i ESK för gemensam säkerhet
och förtroendeskapande åtgärder är en viktig bas för detta.
Det tekniska kunnandet i Sverige har gjort det möjligt att
bevaka militära rörelser runt landet. Prioriteringen av
främst luftförsvar, men även marinen är avsedd att kunna
hålla väpnade angrepp utanför svenskt område.
Skulle Sverige ändå bli utsatt för militärt angrepp är den
viktigaste uppgiften att kunna hålla igång det civila
samhället. Utan värme, vatten och mat och utan att
drabbade människor får vård och hjälp går det inte att hålla
igång en vilja att göra motstånd och driva bort en inkräktare
trots alla de medel som det militära försvaret förfogar över.
I det till krigssamhälle omställda Sverige skulle det gå tre
civila i krigsviktig verksamhet på varje militär. Sverige
behöver en beredskap mot militärt angrepp. Detta gäller
oavsett om det finns rivaliserande stormakter eller ej.
Alla människoliv är lika viktiga och därför måste de
samlade försvarsresurserna lätt kunna ansamlas till de
områden i landet där det bor många människor. Skåne är ett
av de mest tättbefolkade områdena i Sverige. Det är en
halvö med vatten på tre sidor. Det ger ett gott läge när det
gäller möjlighet att informera sig om vad som händer runt
om och luftförsvaret och marinen bör ha goda möjligheter
att hålla inkräktare borta. Dock är det i Malmö marina
bevakningsområde som de flesta kränkningarna av svenskt
territorium äger rum, både till sjöss och i luftrummet. Det
beror på närheten till och intensiteten hos NATO-
styrkorna. Naturligtvis är det därför viktigt att marinen
finns lokaliserad i detta område, BoMö.
Med anledning av att armén är för stor och till viss del
inte utrustad på ett sådant sätt att det ger personal och
värnpliktiga tilltro till att kunna utföra sina uppdrag kan vi
som skåningar förstå, att man kan behöva lägga ner en
pansarbrigad och därmed ett regemente. P6 har varit med i
diskussionen på ett tidigare stadium och kan därmed
förväntas stå i tur vid en rationalisering. Förra gången var
det tänkt att slås samman med A3, men denna gång föreslår
ÖB nedläggning och dessutom att även A3 skall tas bort
från Kristianstad och flyttas till Hässleholm. Här skulle det
samlokaliseras med pansarbrigaden som finns där. Detta
skulle betyda, att den tidigare samlokaliserade utbildningen
av underhållssoldater skulle flyttas till Skövde.
Erfarenheter av tidigare omflyttningar visar, att den
verksamhet som av operativa skäl behövs i ett område ska
flyttas i så liten utsträckning som möjligt.
Artilleriet hör till krigsorganisationen i de södra
regionerna. Det har i princip inte så stor betydelse var det
är lokaliserat inom området, men det bör bli kvar i Norra
Åsum. Det kommer att krävas renovering av 40-
talslogementen, men det uppvägs av att övning med den
tunga materielen kan äga rum på det för detta förberedda
och närbelägna skjutfältet.
Trängutbildningen, som skulle flyttas för att lämna plats
åt A3 har utmärkta lokaler främst för sjukvårdsutbildning i
Hässleholm. Den bör bli kvar där, eftersom regionen annars
blir utan trängutbildning och denna också ingår i regionens
krigsorganisation. Alternativet hade varit tillskapande av
ett milo-underhållsregemente, men den nuvarande
organisationen fungerar väl så bra.
Skånes luftförsvar har berörts av diskussionen om
nedläggning av F10. På denna flottilj finns det ett antal
nymodifierade drakenplan fullt utrustade och beväpnade.
Basen har varit tänkt att ta emot JAS-plan och eftersom
dessa inte blir färdiga för leverans så tidigt som beräknat,
bör det vara rimligt att använda drakenplanen under tiden.
Det finns också från personalens sida en strävan att hålla
kostnaderna nere och en önskan att få möjlighet att bli en
försöksenhet för eget budgetansvar inom en rambudget.
Detta bör prövas. Om JAS blir föremål för export bör
drakendivisionerna kunna fylla sin uppgift under en lång tid
framåt, vilket skulle frigöra resurser för andra förbättringar.
När det gäller det skånska luftvärnet är det viktigt, att
beväpningsfrågan i framtiden snabbt får sin lösning. En av
luftvärnets främsta uppgifter är att skydda flygbaser och
därför måste beväpningen vara av allväderstyp och kunna
användas i mörker. Den materiel som används måste bytas
ut i början av 2000-talet.
Detta aktualiserar också frågan om den svenska
försvarsindustrins framtid. Sverige är av tradition en
vapensmedja. Därför har kunnande på detta område gjort
det möjligt att i större utsträckning än vad som är vanligt för
små nationer vara oberoende av omvärlden. Svensk
försvarsindustri får inte sälja produkter som inte används i
det svenska försvaret och då endast efter beslut av
regeringen. Därför är det viktigt att landet kan behålla den
produktion som är viktigast för det egna försvaret, särskilt
avseende elektroniken. Ur ekonomisk synpunkt är det
viktigt att med kvalitet kunna hävda sig på
exportmarknaden med dessa produkter. I annat fall återstår
bara att köpa nödvändig materiel utifrån.
Som skånska socialdemokrater beklagar vi att
försvarsbeslutet har blivit uppskjutet. Det har drabbat
personalen, som allt för länge fått leva i ovisshet. Vi
förväntar oss, att den förändring som behöver göras görs på
ett sådant sätt att utbildning även fortsättningsvis sker där
tillgången på kunnig personal är god. Vi förutsätter också
att trots den minskade organisationen den allmänna
värnpliktens princip ändå kan behållas och att utbildningen
sker där de värnpliktiga bor, både av kostnadseffektiva och
sociala skäl. Den av den socialdemokratiska regeringen
tillsatta Pliktutredningen utreder för närvarande behovet av
personal inom totalförsvaret.
Omstruktureringen inom armén gör att de som berörs till
2/3 utgörs av civilanställda. Det är viktigt att deras
kunskaper tas till vara och att de får möjlighet till
vidareutbildning, omskolning och kvalificerad hjälp att
finna arbeten inom nya områden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försvaret av Skåne.
Stockholm den 24 januari 1992
Karin Wegestål (s)
Nils T Svensson (s)
Johnny Ahlqvist (s)