Ett nytt värnpliktssystem och bevarande av våra regementen
I ett läge där de militära insatserna och behovet av antalet värnpliktiga minskar, behövs något nytt. Att koppla värnplikten till enbart militära uppgifter är en omodern tanke. Ungdomar behöver en bra start i livet och samhället behöver en informerad och kompetent reserv att nyttja i krissituationer.
Trots minskade ekonomiska ramar bör vi ha ambitionen att ge alla ungdomar (tjejer & killar) en bra start i livet. Det är trots allt dessa ungdomar som med egen kraft, initiativoch skaparförmåga skall bygga vårt framtida Sverige. En god start skapar en laganda och en framtidstro. Det motverkar social utstötning och rasism. Jämlikhetsproblemen torde också minska med ett system där alla kan delta.
Det förslag som vi lägger bygger på att utbildningen ska ligga i direkt anslutning till avslutade gymnasiestudier, vare sig de är två-, tre- eller fyraåriga. Det ska gälla både tjejer och killar. En praktiktermin helt enkelt. Det kommer att innehålla två delprogram:En grundutbildning på 3 månader (lika för alla)En tilläggsdel på 3-9 månader (val av olika inriktningar)
Grundutbildning
Exempel på vad grundutbildningen kan komma att innehålla:Sjukvårdsutbildning (ABC-träning), livräddningVardagsjuridik (rätt och vett)Svenskt försvar och hotbilder (teori och praktiska övningar) Körkort, förarbevis (båt) m.m. Arbetsmarknadsinformation, studievägledning m.m. Fysisk träning (sport, löpning, simning, friskis & svettis) Natur och miljö. ''Städa Sverige''?Tekniska baskunskaper (snickra, måla, el, VVS m.m.) Barnskötsel, städning, matlagning m.m. Svenska/engelska/matematik (ett slags högskoleprov) Brott och straff, ANT (Alkohol, Narkotika, Tobak) Presentationsteknik (Föredrag, video, affärsbrev m.m.) Val till frivillig del.
Detta basprogram utföres på något regemente i ungdomarnas närhet för att spa ra hemresekostnader. Efter denna grundutbildning kan man fortsätta att studera, börja jobba eller fortsätta någon av de tilläggsutbildningar som erbjuds.
Tilläggsutbildning
Tilläggsprogrammen styrs av lokala behov och ungdomarnas egna önskemål och idéer. Ungdomar kan använda tilläggsprogrammen för att ''pröva på'' en yrkesinriktning som man har intresse och läggning för. De lokala företagen, myndigheterna, och organisationerna bör ingå i ett nära samarbete. Exempel på tilläggsprogram är: Militärtjänstgöring (dagens värnplikt)Katastrofbrigad (olja, kärnkraft, bränder, olyckor m.m.)Internationell katastrof- och biståndsbrigad.Forsknings- & utvecklingscenter (AMS, Utvecklingsfonden, NUTEK) Sjukvårdstjänstgöring (barn, äldrevård m.m.)Praktikant (lärling) inom olika hantverksyrken.Tjänstgöring inom Polis, Tull, Bevakning (inre säkerhet)Kultur (vårda kulturminnen, bevara traditioner etc.)
Bevara regementen och flottiljer
I debatten diskuteras idag att allt fler och fler regementen hotas av nedläggning. Vi tycker det är fel väg att gå. Se inte bara problemen, se möjligheterna. Motivet att hotbilden idag är annorlunda och att vi därför inte behöver lika stor militär beredskap är inte gott nog. Dels kan ingen förutspå att hotbilden inte i en framtid ändrar karaktär igen. Vi lever i en föränderlig värld. Det tar längre tid att bygga upp än att rasera.
En del i vårt värnpliktsförslag är som sagt att finna alternativa behov och uppgifter för de värnpliktiga. Vissa av dessa utbildningar kan komma att bli så omfattande och specialiserade att det finns behov av att använda idag befintliga regementen eller flottiljer.
En annan modell är de regementen som bedöms strategiskt viktiga ur militärsynpunkt, men som med neddragningar i antalet värnpliktiga i militärtjänst ej kan bära sina kostnader för administration, lokal och markkostnader. Dessa regementen kan integreras med kommunala sysslor.
Samordningsfördelar
Det finns en rad olika instanser i kommuner och landsting som kunde integreras med regementena och dessutom ha en välbehövlig närkontakt med de nya grundutbildningarna. Exempel på instanser som kunde utlokaliseras och därmed bereda plats för nya ungdomsbostäder i city är: Brand- och räddningstjänst, gatukontor, parkförvaltning, arbetsförmedling, bostadsförmedling, fritidsförvaltning, AMS/AMU, invandrarservice, civilförsvaret, hemvärnet, m.m.
Deltagande och betyg
Tanken är att utbildningen ska vara frivillig, men av sådan karaktär att den drar till sig ett nästintill allmänt deltagande. Den ska ha ett så positivt innehåll att man ej vill missa den. Elever slutar ju inte gymnasiet utan att ha gått sista terminen. Efter avslutad utbildning erhålls någon form av betyg, kanske en extra sida på gymnasiebetyget.
Kostnader och finansiering
Att använda befintliga regementen och resurser från andra instanser bör kunna skapa en effektivisering. De ''värnpliktiga'' bor i så stor utsträckning som möjligt på regementet och deltar själva i marktjänsten. Färre hemresor än idag.
Tanken är att det ska bli billigare än dagens värnplikt, ungdomsarbetsinsatser och andra ungdomsprogram tillsammans. Dessutom finns det en rad sådana där hemska dynamiska effekter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för en ny typ av värnpliktssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda våra regementens och flottiljers framtid vad beträffar icke-militära uppgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheterna till samordning av vissa instanser inom kommuner och landsting med våra befintliga regementen och flottiljer.
Stockholm den 25 januari 1992 Richard Ulfvengren (nyd) John Bouvin (nyd)