Motion till riksdagen
1991/92:Fö315
av Robert Jousma (nyd)

Användning av militära resurser till civila ändamål


I motionen föreslås att regeringen ger
försvarsdepartementet uppdrag att undersöka möjligheten
att använda militära resurser till civila ändamål.
En aktuell fråga är debatten om storleken och
nödvändigheten av det svenska försvaret. Att frågan
uppstått är väl att betrakta som naturligt då gemene man
efter Sovjetunionens sönderfall har svårt att i vår närhet
identifiera en fiende som har motiv och nödvändiga resurser
att anfalla Sverige. I samband med sådana diskussioner förs
ofta tanken fram om ökat användande av militära resurser
till civila uppgifter, en tanke som vid analys kanske inte alls
är så felaktig om man beaktar att de militära utgifterna
upptar en betydande del av samhällets allt knappare
resurser. Samtidigt skulle man få starka skäl som ytterligare
motiverade försvarsanslagen.
Några förslag till underlag för en fortsatt diskussion i
frågan kunde vara att man använde värnpliktiga MP till
assistans åt civil polis vid stora idrottsevenemang och
därigenom avlastade polisen de extra utgifter i form av
övertidsuttag som sådana brukar medföra. Fjällräddningen
skulle kunna använda sig i större omfattning av militär
personal och av försvarets bandvagnar. Använda sig av
civilförsvarets och militär sjukvårdspersonal för utbildning
i första hjälp på gymnasienivå vilket säkert kan rädda liv vid
olycksfall och större olyckor. Man kan använda sig av
värnpliktiga som hjälp vid miljöolyckor och vid
brandförsvaret. Det torde finnas en uppsjö av bra uppslag
till civilt/militärt sambruk av materiel och resurser i fredstid
och därför önskar undertecknad att detta beaktas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att
utröna vilka besparingar och vilket tillskott ett utvidgat
civilt och militärt sambruk av militära resurser i samhällets
tjänst i fredstid skulle kunna medföra.

Stockholm den 21 januari 1992

Robert Jousma (nyd)