Det internationella läget har förbättrats dramatiskt och
risken för ett storkrig i motsvarande grad minimerats. En
kraftig nedrustning pågår både av konventionella vapen och
av kärnvapen.
Men andra hot växer samtidigt och särskilt då det
internationella miljöhotet. Resurser som nu används på den
militära sidan borde kunna användas för att skydda,
förbättra och återställa miljön. Detta var tanken bakom
förslaget till en FN-studie om militära resurser för miljö.
Dels behövs resurser mobileras för att effektivt möta hotet
mot den globala miljöförstörelsen, dels finns inom den
militära sektorn adekvata resurser som kan användas för
detta ändamål.
En FN-studie under svenskt ordförandeskap arbetade
under kort tid fram en enig rapport, vars förslag enligt
beslut i FN förs fram till FN:s konferens för miljö och
utveckling (UNCED) i Brasilien i år. Det blir sedan
UNCED som tar ställning till de olika förslagen i rapporten,
som nu är generalsekreterarens rapport. Vi förutsätter att
den svenska regeringen aktivt arbetar för dessa förslag vid
UNCED.
Några av de förslag som rapporten ger över möjlig civil
användning av militära resurser är: satellitteknologi för
övervakning av jordbruk, torka, miljö m.m.,
skogsplantering och annan markvård i tredje världen, u-
hjälpsinsatser bl.a. i form av transporter och
katastrofarbete, kalkning av sjöar och skogar med hjälp av
militära flygplan och fartyg, bekämpning av oljeutsläpp och
forsknings- och utvecklingsresurser för globala
miljöinsatser. Teknik, instrument och system som används
för militära ändamål kan t.ex. användas för miljövarning
och för återställandet av miljön.
Rapporten rekommenderar Förenta Nationerna att
stödja en miljöanvändning av militära resurser på olika sätt.
Alla miljödata, också de som fås via militära satelliter och
andra militära informationssystem, skall göras tillgängliga
globalt.
FN bör skapa en internationell miljöräddningstrupp: ett
slags ''gröna baskrar'', som står till förfogande när ett land
begär hjälp vid miljökatastrofer och nödlägen. FN bör
upprätta en kunskapsbank för internationellt utbyte om
aktuella nationella erfarenheter av miljöanvändning av
militära resurser.
Rapporten lägger också förslag som riktar sig direkt till
nationerna. Alla miljökrav och all miljölagstiftning som
gäller det civila samhället skall också gälla all militär
verksamhet. Militären skall återställa den miljö de skadat.
Varje land bör granska sina miljöbehov och vilka militära
resurser som kan användas för miljön och göra upp en
nationell aktionsplan. Miljömässigt sund teknologi bör
utvecklas för förstörelse av vapen och miljöhänsyn infogas i
de militära forsknings- och utvecklingsprogrammen.
Regeringen bör genomföra de nationella förslag som
föreslås i rapporten.
I miljörapporten STATE OF THE WORLD -91 som
tagits fram av det ansedda amerikanska World Watch
Institute slås fast att militären är en av världens största
enskilda miljöförstörare.
Några av de miljöproblem som militären förorsakar är
utsläpp från militära flygplan, skjutning vid övningsfält och
skjutbanor, buller samt de problem som hänger samman
med destruktion av gammal ammunition.
Militären står för ca 25 % av all flygbränsleförbrukning
i landet och svarar för en mycket stor del av flygets samlade
utsläpp. Det militära flyget är undantaget från den
miljöskatt för utsläppta avgaser som gäller civilflyget. Detta
är inte rimligt.
Militären står för hela 90 % av det samlade spill på
mellan 800 och 900 ton som årligen uppstår vid hantering
och transporter av flygbränsle enligt en studie gjord vid
Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, IVL.
Ett annat militärt miljöproblem är övningsskjutningar
som leder till utsläpp av sprängämnen och metallskrot i
naturen. Metaller som koppar och bly släpps ut i stora
mängder. Ingen synes ha kontroll på hur mycket som på det
viset släpps ut årligen. Vid studier som gjorts vid den norska
försvarskommissionen 1991 visade det sig att så mycket som
en tredjedel av hela Norges blyutsläpp härrörde från
militära skjutövningar.
Buller är ett annat militärt miljöproblem. Vid militärens
flygningar uppstår ett mycket kraftigt buller. Detta är ett
problem som kommer att förvärras när JAS-planet tas i
drift. Om JAS placeras ut på flottiljerna kommer över 70
000 människor att hamna inom kraftigt bullerstörda
områden. Som exempel kan nämnas att hela Uppsala och
stora delar av Luleå kommer att drabbas av buller som vida
överstiger de gränsvärden som gäller för nyproduktion av
bostäder (55 dB).
Destruktion av gammal ammunition ger också
miljöproblem. Den sker främst vid Vingåkersverken och på
Trängslets skjutfält i Älvdalen. Cirka hälften av den
ammunition som förra året destruerades genom sprängning
i Sverige har importerats från Tyskland. I Tyskland är det av
miljöskäl inte tillåtet att destruera ammunitionen.
Ingen myndighet har kontroll över vad destrueringen av
hundratals ton ammunition i Älvdalen får för
miljökonsekvenser. Destruktion av ammunition är
nödvändig och positiv men denna verksamhet måste ske
under miljömässigt acceptabla former. Inom Swedish
Ordnance planeras nu för en ny modern
destruktionsanläggning, som kan vara klar inom ett par tre
år. Till dess bör destruktionen av i vart fall importerad
ammunition upphöra. Öppen destruktion bör inte tillåtas.
Också produktion av krigsmateriel för med sig
miljöproblem. Det gör också militära övningar som för med
sig skador på terräng och djurliv.
Idag sker inget samlat miljöarbete inom försvaret. Några
miljökonsekvensutredningar har inte gjorts, inga konkreta
miljömålsättningar finns och heller inga planer eller
åtgärdsprogram för att begränsa utsläpp i luft och vatten.
Militären står utanför det omfattande miljöarbete som sker
i det civila samhället. Detta kan inte accepteras.
Det är viktigt att militärens miljöförstöring
dokumenteras på ett genomgripande sätt. Detta kan ske
genom en utredning lik den man gjort i Norge. En
grundläggande genomgång bör göras av de
miljökonsekvenser som den svenska militära verksamheten
för med sig. Utredningen bör komma med förslag om hur
militärens miljöförstörelse kan minskas. Det är rimligt att
kostnaderna för att sanera den militära miljöförstöringen
belastas försvaret.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED aktivt
arbetar för att rädda och återställa miljön i enlighet med
förslagen i FN-studien,
2. att riksdagen begär att regeringen fullföljer FN-
studiens nationella förslag och framlägger förslag om att alla
miljökrav och all miljölagstiftning som gäller det civila
samhället, också skall gälla all militär verksamhet,
3. att riksdagen av regeringen begär en nationell
aktionsplan för hur militära resurser kan användas för att
rädda eller återställa miljön i enlighet med vad som anförts
i motionen och i FN-rapporten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att miljömässigt sund teknologi för förstörelse av vapen bör
utvecklas och att miljöhänsyn bör infogas i de militära
forsknings- och utvecklingsprogrammen,
5. att riksdagen hos regeringen begär att en studie snarast
genomförs om militärens miljöförstörelse med förslag om
hur den kan minskas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den miljöskatt på avgasutsläpp som tas ut av det civila
flyget bör utvidgas till att omfatta den militära
flygverksamheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att destruktion av svensk och importerad ammunition bör
uppskjutas till dess en ur miljösynpunkt säker anläggning är
klar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att militärerna bör återställa den miljö de skadat,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kostnaderna för att återställa tidigare militär
miljöförstöring bör belasta försvaret.
Stockholm den 24 januari l992
Maj Britt Theorin (s)
Margareta Winberg (s)
Anita Gradin (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Ines Uusmann (s)
Maj-Inger Klingvall (s)