Den nyvunna internationella säkerheten vilar på
bräcklig grund. Det visar inte minst de aktuella kriserna i
Sovjet och Baltikum och kriget i Persiska viken. Vad som
än händer kommer området i södra Östersjön att under lång
tid vara av säkerhetspolitiskt intresse. Sydsverige är
dessutom ett attraktivt område för alla de stater som
behöver kust för t.ex. handelstransporter. Planeringen i dag
görs för många årtionden framöver och ingen kan förutsäga
hur världen då ser ut och vilka hotbilder som finns då. Det
är därför med oro som befolkningen i Skåne betraktar
framförda hot om nedläggningar och omflyttningar av
militära förband och ledningsorgan i regionen.
Förmågan att genomföra ett trovärdigt luft- och
markförsvar av Skåne måste behållas och utvecklas i nästa
försvarsbeslut. Samtidigt måste försvarsmaktens
organisation anpassas dels till ändrade säkerhetspolitiska
förutsättningar i närtid, dels till den kärva samhällsekonomi
som för närvarande råder.
Nyckelbegrepp i försvarsdebatten är handlingsfrihet och
flexibilitet. Den försvarsstruktur som eftersträvas måste ge
optimal värnkraft per satsad försvarskrona. Kärnmodellen
med tillväxtförmåga tillgodoser dessa krav.
För arméns del utgörs grunden av modernt utrustade
brigader med hög utbildningsmässig kvalitet och hög
gripbarhet omedelbart efter mobilisering. Dessa
brigadförband kompletteras med ''modulförband'' som i
fredstid enbart bemannas med nyckelpersonal samt ett
begränsat antal värnpliktiga jämte det antal
förbandsinstruktörer som oundgängligen behövs för att ge
dessa värnpliktiga en militär grundutbildning. Dessa
nedväxlade förband kan vid behov successivt växlas upp till
fullständiga brigader.
''Skånska Pansarkåren'' är en regional tillämpning av
kärnmodellen med tillväxtförmåga. Konkret innebär
modellen följande:
För att erhålla samstämmighet mellan krigs- och
fredsorganisationen bör fördelningschefen, som leder
brigadförbanden i krig, även leda den övergripande
verksamheten i fredstid. En ny myndighet ''Skånska
Pansarkåren'' med fördelningschefen som myndighetschef
får det övergripande ansvaret för krigsplanläggning,
krigsförbandsproduktion och administration i Skåne.
Personalen vid de tre skånska pansarregementena P 2, P 6
och P 7 sammanförs till en gemensam personalkår.
I Skåne produceras en modern pansarbrigad och två
modulförband. Myndigheten ''Skånska Pansarkåren'' får
organiseras på den ort där den fullständiga pansarbrigaden
ska produceras. Militär expertis får avgöra om detta ska bli
Hässleholm, Kristianstad eller Revinge.
A 3 bör stanna kvar i Kristianstad, där betingelserna för
artilleriutbildning är goda, bl.a. genom närheten till
övnings- och skjutfält samt genom möjligheterna att öva i
''skarp'' terräng. För övrigt är en flyttning av A 3 till
Hässleholm ett svårbegripligt ekonomiskt slöseri utan
motsvarande nytta för försvarskraften. Om P 6 i
Kristianstad omorganiseras som ''modulförband'' kan med
fördel och enligt gällande riksdagsbeslut samlokalisering
ske med A 3.
De två fo-staberna organiseras i Revinge för fo 11 och
i Kristianstad för fo 14. Hemvärns- och frivilligavdelningar
organiseras på de orter där de finns i dag.
Underhållsutbildning, volymmässigt anpassad till
antalet förband bör bibehålles inom ramen för Skånska
Trängbataljonen och samlokaliseras med P 2 i Hässleholm.
Pansartruppernas stridsskola bör flyttas (från Skövde)
till Skåne för samlokalisering med någon av de
utbildningsplattformar för pansarutbildning som
organiseras där.
Upprättande av en utbildningsplattform för luftburet
pansarvärnsvapen bör ske i Skåne och samlokaliseras med
lämpligt förband.
På flygsidan bör F 10 i Ängelholm med sina tre divisioner
J 35J bibehållas för luftförsvar av södra Sverige av flera
vägande skäl. Genom modifieringen av J 35 Draken finns
nu ett betydande antal flygplan med mycket låga
underhållskostnader. Drakensystemet har också ett arv av
robotar som inte kan nyttjas i Viggen. 35-systemet kan
också vidmakthållas till ringa utbildningskostnad, genom
att man kan nyttja redan befintliga förare, även reservare.
Här finns alltså en möjlighet att till betydligt lägre kostnad
än man normalt har för jaktdivisioner uppehålla en
luftförsvarskapacitet.
Inom flygvapnet kan utbildningsförbanden helt
samorganiseras med flygkommandona. I Skåne kan så ske
genom att föra in F 5 i Ljungbyhed inom myndigheten F 10.
En extra fördel -- beredskapsmässigt och ekonomiskt -- nås
naturligtvis om lärare vid Ljungbyhed ingår i krigsdivisioner
vid F 10.
Malmö marina bevakningsområde (BoMö) måste
bibehållas för övervakningsverksamheten till sjöss och bör
därvid vara underställt milobefälhavaren.
Milostaben för ett sammanslaget milo Syd/milo Väst
måste organiseras i Kristianstad.
I samband med regeringens försvarsproposition i
februari 1992 finns det anledning att ingående granska om
man tillgodosett berättigade skånska försvarsintressen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skånes försvar.
Stockholm den 23 januari 1992
Bengt Harding Olson (fp)