Urbaniseringen har medfört att många människor som är intresserade av djur förlorat möjligheten att odla detta intresse. De flesta tätortsboende kan ha fiskar, burfåglar, katt eller hund. Har man intresse av större, djur får man bosätta sig på landet.
Även på landsbygden är möjligheterna begränsade när det gäller möjligheten att förvärva ett mindre jordbruk. I jordbrukets rationalisering har antalet jordbruksenheter ständigt sjunkit. I början av 50-talet fanns nära 100 000 jordbruk i storleksordningen 2--5 ha. I slutet av 80-talet hade dessa reducerats till under 16 000. I jordbrukets rationalisering har näringens behov av åkermark prioriterats framför åkermark som kunnat användas för fritidsändamål.
I den nu pågående omställningen av jordbruk betalas lantbrukarna för att åkermark tas bort från livsmedelsproduktionen. Åker överförs ibland också till skogsproduktion. I detta läge borde man från samhällets sida se mer positivt på fastighetsbildning där de boende äger äger åkermark som kan användas för den boendes fritidsintresse. Lämplig storlek på sådana fastigheter kunde vara 5 000 till 30 000 kvm. När det gäller avstyckning av fastigheter på landsbygden finns nu en mera positiv syn.
Lokaliseringen av arbetsplatser och behovet av ett boende nära service gör att de flesta bor i tätorter. Det borde därför finnas ett intresse för mindre byar med möjlighet till djurhållning i omedelbar närhet till staden.
Planmässigt skulle man där det bedöms lämpligt kunna planlägga bebyggelse om en 10--20 fastigheter på i storleken 5 000--30 000 kvm. På dessa fastigheter skulle man sedan kunna hålla såväl smådjur som hästar. Vill man ha en bra lösning, både vad avser gemensamma ekonomibyggnader och ur sanitetssynpunkt, finns det behov av väl genomtänkta lösningar. Framtagningen av dessa kan orsaka en del kostnader. Sedan man väl hittat bra lösningar borde fortsatta byar kunna byggas till överkomliga kostnader.
Vad staten skulle kunna bidra med är att anslå medel för tillkomsten av ett par försöksbyar. Förslagsvis bör upphandlingen av dessa kunna ske på tävlingsbasis. Medel borde kunna tas dels från omställningsstödet, dels från medel som avsatts för beredskapsarbeten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen att som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksbyar med möjlighet till djurhållning och mark för trädgårdsodling.
Stockholm den 27 januari 1992 Harry Staaf (kds)