I Härjedalens kommun är 85 % av den tillgängliga vattenkraften redan utbyggd. Den planerade utbyggnaden i Lillhärdalsområdet ger endast marginella energitillskott i förhållande till de konsekvenser som kommer att drabba bygden. Smedjemorasjön i Blädjan är nu tyvärr utbyggd. En utbyggnad av Härjeån och Härjeåsjön kommer att ge cirka 0,009 Twh. Härjeåsjön är det sista orörda vattendraget i kommunen med mycket bra fiske och bad. Området, byarna runt sjön, är en kulturbygd från 1400- talet.
I Svegs och Lillhärdalsområdet förekommer, p.g.a. det geografiska läget, endast sommarturism. Förutsättningarna för vinterturism är begränsade när det är 7 mil till närmaste fjäll. En utveckling av sommarturismen är viktig för bygden men förutsätter god tillgång på bad och fiske. En utbyggnad av Härjeån och Härjeåsjön är ett oersättligt intrång i ortens livsmiljö, den omöjliggör också förutsättningarna för en utveckling av sommarturismen.
Värnet av Härjeåsjön är hela Härjedalens angelägenhet. Vid två tillfällen 1974 och 1980 har kommunfullmäktige enhälligt motsatt sig en utbyggnad. Den 26 oktober 1988 vädjade kommunfullmäktige till sökanden att avbryta projektet.
Kommunfullmäktige anförde bl a följande:
Som grund för kommunens vädjan ligger en massiv folkopinion i området, där befolkningen befarar att förändringar i landskap, natur och vattenkvalité kommer att förstöra nuvarande livsbetingelser och förutsättningar för att utveckla näringsliv och livskvalité till glädje för fastboende och turister i Lillhärdalsområdet. Härjedalens befolkning kan inte inse att den relativt måttliga energinytta som kraftexploateringen innebär kan uppväga de negativa verkningar vilka skapat en oro, som förtjänar hänsynstagande.
Skall hela svenska folket medverka till en balanserad kärnkraftavveckling krävs förståelse från hela folket för de ingrepp och övriga negativa effekter som kommer att uppstå. Att mot en hel kommuns vilja exploatera detta sista vattendrag, som inte ger någon nämnvärd energimängd, skapar inte förståelse och positiv syn på energifrågorna.
Efter regeringsbeslutet den 27 september 1984 har stora förändringar skett. Bl.a. har försurningskatastrofen i det aktuella området, ovanför och inom det planerade dämningsområdet, förorsakat kalkning för 8 miljoner under sommaren 1988. Kalkningen har fortsatt 1989 för 10 miljoner och 1991 med 23 miljoner.
Smedjemorasjön i Blädjan är nu utbyggd vilket innebär att vattenkvalitén i Härjeåsjön något har försämrats. Om en dämning av Härjeåsjön kommer till stånd kommer såväl bad som fiske att helt förstöras.
Regleringsföretaget har uttalat mycket lågt intresse för en utbyggnad. Regeringen bör därför pröva möjligheten till en ekonomisk uppgörelse som räddar områdets sista kvarvarande badsjö Härjeåsjön. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av Härjeåsjön i Härjedalens kommun.
Stockholm den 27 januari 1992 Sigge Godin (fp)