I Härjedalens kommun är 85 % av den tillgängliga
vattenkraften redan utbyggd. Den planerade utbyggnaden
i Lillhärdalsområdet ger endast marginella energitillskott i
förhållande till de konsekvenser som kommer att drabba
bygden. Smedjemorasjön i Blädjan är nu tyvärr utbyggd.
En utbyggnad av Härjeån och Härjeåsjön kommer att ge
cirka 0,009 Twh. Härjeåsjön är det sista orörda
vattendraget i kommunen med mycket bra fiske och bad.
Området, byarna runt sjön, är en kulturbygd från 1400-
talet.
I Svegs och Lillhärdalsområdet förekommer, p.g.a. det
geografiska läget, endast sommarturism. Förutsättningarna
för vinterturism är begränsade när det är 7 mil till närmaste
fjäll. En utveckling av sommarturismen är viktig för bygden
men förutsätter god tillgång på bad och fiske. En utbyggnad
av Härjeån och Härjeåsjön är ett oersättligt intrång i ortens
livsmiljö, den omöjliggör också förutsättningarna för en
utveckling av sommarturismen.
Värnet av Härjeåsjön är hela Härjedalens angelägenhet.
Vid två tillfällen 1974 och 1980 har kommunfullmäktige
enhälligt motsatt sig en utbyggnad. Den 26 oktober 1988
vädjade kommunfullmäktige till sökanden att avbryta
projektet.
Kommunfullmäktige anförde bl a följande:
Som grund för kommunens vädjan ligger en massiv
folkopinion i området, där befolkningen befarar att
förändringar i landskap, natur och vattenkvalité kommer att
förstöra nuvarande livsbetingelser och förutsättningar för
att utveckla näringsliv och livskvalité till glädje för
fastboende och turister i Lillhärdalsområdet. Härjedalens
befolkning kan inte inse att den relativt måttliga energinytta
som kraftexploateringen innebär kan uppväga de negativa
verkningar vilka skapat en oro, som förtjänar
hänsynstagande.
Skall hela svenska folket medverka till en balanserad
kärnkraftavveckling krävs förståelse från hela folket för de
ingrepp och övriga negativa effekter som kommer att
uppstå. Att mot en hel kommuns vilja exploatera detta sista
vattendrag, som inte ger någon nämnvärd energimängd,
skapar inte förståelse och positiv syn på energifrågorna.
Efter regeringsbeslutet den 27 september 1984 har stora
förändringar skett. Bl.a. har försurningskatastrofen i det
aktuella området, ovanför och inom det planerade
dämningsområdet, förorsakat kalkning för 8 miljoner under
sommaren 1988. Kalkningen har fortsatt 1989 för 10
miljoner och 1991 med 23 miljoner.
Smedjemorasjön i Blädjan är nu utbyggd vilket innebär
att vattenkvalitén i Härjeåsjön något har försämrats. Om en
dämning av Härjeåsjön kommer till stånd kommer såväl
bad som fiske att helt förstöras.
Regleringsföretaget har uttalat mycket lågt intresse för
en utbyggnad. Regeringen bör därför pröva möjligheten till
en ekonomisk uppgörelse som räddar områdets sista
kvarvarande badsjö Härjeåsjön. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen detta till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bevarandet av Härjeåsjön i
Härjedalens kommun.