Ändring av naturresurslagen med syfte att godkänna Laisvallsprojektet i Arjeplogs kommun
Boliden Mineral AB ansökte 1990 hos den dåvarande regeringen om ändring av naturresurslagen för att kunna genomföra en överledning av vatten från Laisälven till Skellefteälven. Överledningen ingår som ett delprojekt i det s.k. Laisvallsprojektet.
Laisvallsprojektet syftar till att:
1. Överleda Laisälvens vatten till Skellefteälvens vattensystem för att på så sätt erhålla ökad elkraftproduktion. Viss del av kraftvinsterna skall ge ett kostnadsbidrag som möjliggör fortsatt gruvbrytning i Laisvall.
2. Genom invallning torrlägga del av Storlaisan för att på så sätt komma åt blymalm som i dag ej kan brytas eftersom den ligger under sjön. På detta sätt förlängs gruvans livslängd från år 1996 till år 2010.
Laisälven som är ett biflöde till Vindelälvens vattensystem får enligt NTR 3 kap. 6 § inte påverkas av vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål.
För att genomföra detta projekt måste således en lagändring åstadkommas. I mineralråvarukommitténs betänkande (SOU 1989:92) konstateras att ny tillgänglig malmbas i befintliga blygruvor i världen ser ut att minska påtagligt under 1990-talet. För att tillgodose konsumtionsbehovet under senare delen av 1990-talet krävs nya fynd. Den nuvarande prospekteringsverksamheten är enligt kommittén för närvarande för liten för att kompensera det årliga uttaget. Den internationella marknaden för produktionen i Laisvall -- en av Europas största blygruvor -- synes mot bakgrund av mineralkommitténs resonemang vara säkrat för överskådlig tid. Till detta kommer projektets värde av att en nationell produktion av bly kommer att bestå för många år framåt. Det måste läggas stor vikt vid att sysselsättningen vid Laisvallsgruvan kan säkras för minst 15 års tid om projektet kommer till stånd.
Regionalekonomiska effekter
Arjeplogs kommun, till ytvidden en av landets största kommuner, har en befolkning på ca 2 800 personer. De anställda vid Laisvallgruvan motsvarar 90 procent av industrisysselsättningen i kommunen. Kommunen kan utan överdrift karaktäriseras som en ur arbetsmarknadssynpunkt synnerligen utsatt kommun. Gruvan i Laisvall är kommunens enda arbetsplats av omfattning förutom kommunen själv. Näringslivet i övrigt kännetecknas av traditionella landsbygdsnäringar såsom renskötsel, fiske, skogsbruk och turism. Endast en mindre del av råvaruproduktionen förädlas lokalt. Under senare år har viss ny verksamhet vuxit fram, främst biltestverksamheten. Denna bedöms möjligen kunna öka i någon omfattning. I övrigt finns i dagsläget ingen självklar verksamhet med påtaglig utvecklingspotential i kommunen.
I Laisvalls gruva sysselsätts ca 200 personer och totalt bebos gruvsamhället av ca 400 personer, vilka i stort sett samtliga har sin utkomst från gruvdriften, primärt eller sekundärt.
Blymalmen förädlas i Rönnskärsverken i Skellefteå vars blylinje sysselsätter 100 personer.
Sysselsättningseffekten av Laisvallsprojektet uppgår till i genomsnitt ca 730 arbetstillfällen per år fram till år 2010. Av dessa bedöms ca 550 komma Arjeplogs kommun till godo. Övriga tillfaller Skellefteälvens utbyggnad och Rönnskärsverken.
Elkraftstillskott
Nettotillskottet för överledningen uppgår till 650 GWh. Detta motsvarar elkraftskonsumtionen för en stad av Umeås storlek. Med ytterligare åtgärder i befintliga kraftverk och om man gör Storlaisan till ett regleringsmagasin kan totalt ca 800 GWh utvinnas.
Enligt det koncept och de kalkyler som Boliden AB redovisat är det ställt utom allt tvivel att projektet är mycket lönsamt, såväl energiproduktionen som malmbrytningen. Genom de nya arbetstillfällen som Laisvallsprojektet skapar, inte minst för servicenäringarna i kommunen, måste den samhällsekonomiska effekten betraktas som mycket fördelaktig.
Vid varje ingrepp i våra älvar och övriga vattendrag påverkas naturligtvis den yttre miljön. De naturvärden som onekligen hotas måste givetvis i så stor utsträckning som möjligt skyddas. Det borde ändå vara möjligt att förena en värdefull natur med en ur samhällsekonomisk synpunkt god investering.
Inlandskommunernas överlevnad är beroende av att tillgängliga naturresurser vid behov kan tas i anspråk. Även om de här sökta åtgärderna innebär stora ingrepp i områden med betydande naturvärden överväger nyttan av projektet.
Regeringen bör vidare i samband med prövningen av ärendet försäkra sig om att vissa redovisade vattenkraftsvinster avsätts för långsiktiga åtgärder i närmast berörda inlandskommuner.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åstadkomma en ändring av naturresurslagen så att Laisvallsprojektet kan genomföras.
Stockholm den 27 januari 1992 Olle Lindström (m) Per-Richard Molén (m)