Många människor talar i dag om behovet av en
samhällsplanering och ett levnadssätt som ger en bättre
balans mellan människa, natur och teknik. För några har
ekobyn blivit svaret på en mer resurshushållande livsstil.
Genom att bygga extremt energisnålt, blir kostnaderna
för uppvärmning lägre. Genom olika system för
avfallshantering kan mängden avfall minimeras. Genom väl
tilltagna ytor för odling och jordkällare ges människor
möjlighet att odla frukt, bär och grönsaker för eget bruk.
Grundsynen för ekobyn är det s.k. kretsloppstänkandet
dvs att man eftersträvar ett samhälle som hanterar material
i interna kretslopp eller kopplade till naturens kretslopp.
För närvarande drivs projekt med denna inriktning på
flera platser i landet. Som exempel kan nämnas
''ekokommunprojektet'' där Glesbygdsmyndigheten
tillsammans med 15 kommuner har bedrivit ett förprojekt
kring en uppbyggnad av ''Ekologiska försökskommuner''.
Huvudsyftet med förprojektet har varit att definiera
ekokommunbegreppet och att i de deltagande kommunerna
utarbeta handlingsprogram för hur de ska utvecklas till
ekokommuner.
Riksdagen uttalade 1991 i ett tillkännagivande till
regeringen, behovet av ytterligare insatser för att
verksamheten med s k ekokommuner skall utvecklas och
föras ut till vidare kretsar. Vidare sa man att det bör
ankomma på berörda myndigheter som bl a boverket,
byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten att på olika
sätt bidra till detta.
Förprojektet är nu inne i en slutfas och de flesta
deltagande kommuner har redan upprättat
handlingsprogram, som antagits av respektive
kommunfullmäktige. Kommunerna har varit och är mycket
engagerade medan samhällets engagemang i övrigt varit
begränsat. Kostnaderna för projektet har bestridits av
kommunerna själva samt av Glesbygdsmyndigheten.
De i förprojektet deltagande kommunerna har nu enats
kring ett treårigt pilotprojekt som man är mycket angelägen
om att det ska genomföras. Projektet behöver stöd från så
många intressenter som möjligt. Det är angeläget att
berörda departement och myndigheter avsätter resurser så
att projektet kan genomföras.
För att ''eko-boendet'' skall bli tillgängligt för de flesta
och inte enbart för entusiaster, och för att man skall kunna
dra erfarenheter från ''kretsloppstanken'' till annan
samhällsplanering, är det viktigt att forskning och
utveckling stimuleras samt att utvärdering görs.
Även om det för närvarande pågår ett arbete kring
ekologiskt byggande och boende är det inte tillräckligt. Det
är nödvändigt att verksamheten med bl a ekokommuner
utvecklas och att positiva erfarenheter från detta förs ut i all
samhällsplanering.
För att säkerställa att nödvändiga resurser skapas för
fullföljande av ekokommunprojektet, samt att åtgärderna
för utveckling och stimulans sker, bör berörda departement
och myndigheter åter uppmärksammas på vikten av denna
fråga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av forskning och
utveckling för ekologiskt byggande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser till
ekokommunprojektet.1
Stockholm den 23 januari 1992
Britta Sundin (s)
Monica Öhman (s)
Inger Hestvik (s)
Lisbet Calner (s)
Marianne Carlström (s)