Denna motion vill belysa renoveringsbehovet för det
svenska VA-nätet som är i stort behov av kraftfulla insatser,
så att dess funktion kan bibehållas. Detta område är
lämpligt att satsas på både ur ekonomisk-, sysselsättnings-
och miljösynpunkt.
Ledningsnätets status
Renoveringstakten i Sverige för förnyelse ligger idag på
ca 350 -- 400 år. Befintliga ledningars livslängd är ca 15 -- 75
år. Vi formligen bäddar för en katastrof när nästa
generation ska ta över. Sverige anses ha ett av de mest
utbyggda VA-näten i världen med ett värde av 300 miljarder
kronor.
Ekonomi
Vi producerar ca 1 miljard m3 färskvatten till en
kostnad av ca 4 miljarder kronor. Dock kommer bara 75 %
till abonnenterna p g a dåliga rör, vilket ger 1,0 miljarder
kronor i förlust.
Ännu mer anmärkningsvärt är att detta färskvatten
tillsammans med det befintliga grundvattnet rinner in i
kollapsade och skadade avloppsledningar med en mängd av
ca 2,25 miljarder m3 till en extra årlig reningskostnad
av ca 6 miljarder kronor.
Förutom dessa kostnader tillkommer akutvård för stopp
m m till en kostnad av ca 500 miljoner kronor. Genom
ledningarnas dåliga kvalitet erfordras att vi bygger
överdimensionerade reningsverk till dyra extra kostnader.
Ledningsägarnas situation
Inom kommuner m fl ledningsägare förekommer stor
brist på direkt riktade pengar för förnyelse samt att ''egen
regi'' och fack ej ser problemet ur ekonomiska-, miljö- och
arbetsskyddssynpunkter.
Åtgärder
Renoveringsmetoder finns numera framme för att kunna
utföra säkra renoveringar till en tredjedels kostnad mot
konventionell grävning och omläggning.
Mål
Sveriges VA-nät ska ha en förnyelsetakt på 100 år före år
2000.
Ur samhällsplaneringssynpunkt
Ur planeringens synpunkt bör ett ev. uppgrävande av
gator och allmänna platser ske på ett sådant sätt att det blir
ett rationellt och snyggt återställande.
Samordning och detaljplanering enligt PBL bör ske i
samråd med ev. ytterligare berörda såsom el, tele, kabel-
TV, fjärrvärme etc.
Gator och allmänna platser bör återställas med en snygg
och jämn beläggning. Detta är bra med tanke på förslitning
av bilar, samt olycksrisk i alla trafikantgrupper (bilar,
bussar, cyklar och gående).
Vi vill verka för att minimera åtgärder och ingrepp så att
dessa ej sprids över tiden och orsakar onödiga störningar för
trafik, miljö, boende och samhällsliv.
Ur den aspekten är det även viktigt att privata effektiva
företag får uppdrag. Ur sysselsättningssynpunkt finns det
även ett behov av detta, då det finns både kapacitet och
kunnande över inom de privata företagen i dagens
lågkonjunktur. Investera nu då det finns kapacitet och är
billigare än i en högkonjunktur! Det här kan vara en av de
motorer för att få igång hjulen i Sverige igen, att vända
utvecklingen!
Enligt vår uppfattning bör den framtida inriktningen i
fråga om offentliga investeringar vara:att regeringen
lämnar direkta anslag, ej genom Länsarbetsnämnden
(p.g.a. byråkrati m.m.) till renovering av VA-ledningar med
metoder där schaktning inte erfordrasatt kommuner och
ledningsägare minskar sina ''egna regi-arbeten'' till att gälla
endast drift, alternativt utförsäljning av ledningsnät och
vatten- samt reningsverkatt kommuner ej ska få
bolagisera sina verksamheter och därmed inskränka
konkurrensförhållandena (man ska inte få både vara
beställare och entreprenör)att viss del av
abonnentavgifterna för vatten och avlopp skall avsättas till
reinvesteringsfonder för att nå en 100-årig förnyelsetakt
att som försöksområde göra kraftfulla insatser söder om en
linje Göteborgs och Bohus län till Kalmar län. Att göra
kraftfulla insatser även för Stockholms innerstad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringar i VA-nätet som
konjunkturregulator,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den framtida inriktningen på
offentliga investeringar.
Stockholm den 23 januari 1992
Sten Söderberg (nyd)