Slopad reduktionsfaktor vid beräkning av låneunderlag
Riksdagen har i december 1991 beslutat att en
modifierad form av räntebidrag skall tillämpas tills vidare i
avvaktan på nytt bostadsfinansieringssystem.
Riksdagsbeslutet innebär en avsevärd höjning av
boendeutgifterna i nyproduktion jämfört med om
räntelånesystemet hade införts. Tillfälligt gäller vissa
övergångsregler för t.ex. parkeringsanläggningar. Efter 1
maj 1992 kommer villkoren för räntebidrag att ytterligare
försämras.
De försämrade villkoren sker i ett konjunkturläge där
byggandet även av andra skäl kommer att minska kraftigt.
De höjda boendeutgifterna blir särskilt stora för vad som
kan benämnas ''komplicerade'' projekt, dvs. hus med hiss,
avancerade ventilations- och återvinningssystem,
kvalificerad grundläggning, komplicerade
parkeringsanläggningar och liknande. Dessa har nämligen
högre s.k. överkostnader och drabbas hårdare av
konstruktionen med räntebidragstrappan. De
komplicerade bostadshusen förekommer i högre grad i
storstadsområden än i övriga landet.
Delvis är dagens problem ett resultat av bestämmelser
som antogs av riksdagen år 1989.
I budgetpropositionen 1988/89:100, bil. 13 föreslog
regeringen en revidering av metoden för beräkning av
låneunderlag och pantvärde. För att detta inte skulle leda
till ökade subventioner infördes en reduceringsfaktor.
Summan av de nya schablonbeloppen skulle reduceras till
80 %.
I BoUs betänkande 1988/89:7, sid 42, uttalades följande
om beräkningsmetoden och reduceringsfaktorn:
De nya schablonbeloppen skall enligt regeringens
redovisning beräknas med ledning av de faktiska
kostnadsnivåer som i dag gäller, för att sedan nedjusteras så
att omläggningen i sig inte leder till ökade subventioner. En
strävan bör enligt utskottets mening vara att en
samstämmighet föreligger mellan schabloner och faktiska
byggkostnader. Som redvisas i budgetpropositionen skulle
emellertid en fullständig samstämmighet i nuläget innebära
en ökning av den totala subventionsnivån. I den
utsträckning samhällsekonomin och förhållandena i övrigt
så medger bör dock en anpassning ske till de faktiska
kostnaderna. I avvaktan härpå bör det av regeringen
angivna tillvägagångssättet skäligen kunna godtas.
Det samhällsekonomiska läget är i dag radikalt
annorlunda än när utskottet gjorde sitt uttalande. I dag
väntas ett ras i byggnadsinvesteringarna som enligt seriösa
prognoser kan komma att leda till en minskning av
sysselsättningen i branschen med upp till 100 000
byggnadsarbetare.
Det är svårt att hitta ett lämpligare tillfälle än nu att följa
riksdagens uttalande om att schablonerna bör anpassas till
de verkliga kostnaderna.
En slopad reduceringsfaktor betyder att schablonerna
bättre stämmer med de verkliga kostnaderna. Detta
betyder i sin tur väsentligt minskade överkostnader och
minskad betydelse av räntebidragstrappan.
Projekt med höga överkostnader skulle även i
fortsättningen få högre boendeutgifter än de med långa
överkostnader. Men skillnaderna skulle minska till mer
rimliga nivåer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringenn till känna
vad i motionen anförts om anpassning av schablonerna för
beräkning av låneunderlag och pantvärde till den faktiska
kostnadsnivån på bostadsinvesteringar.
Stockholm den 21 januari 1992
Sören Lekberg (s)
Nils T Svensson (s)