Ett av våra viktigaste mål för den sociala bostadspolitiken är att erbjuda alla en bra bostad i en god miljö och i en social gemenskap.
En viktig förutsättning för gemenskap är, att de boende ges rätt att påverka och ta ansvar för förvaltning av bostäder och gemensamma lokaler och anläggningar. Detta måste kunna genomföras oavsett upplåtelseform.
Om den sociala bostadspolitiken skall kunna upprätthållas krävs bostäder i såväl hyres- som bostadsrätt och äganderätt. Sverige är idag ett av de länder, som har den största andelen äganderätt i Europa. Ungefär 60 % av våra bostäder är i äganderätt. I hyresrätten har de allmännyttiga företagen drygt 20 % och de privata fastighetsägarna resten.
Rätten att bestämma över det egna boendet är en av den sociala bostadspolitikens hörnstenar. En av de allra viktigaste frågorna bör vara att söka modeller som breddar boinflytandet och finna nya former för kollektivt ansvar för boendet samtidigt som möjligheterna till förmögenhetsvinster av boendet motverkas.
Socialdemokraterna hade välkomnat förslag som hade ökat människors möjligheter att välja den boendeform som passar den egna familjen och samtidigt ger möjlighet till inflytande och ansvarstagande. Regeringen föreslår nu att försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt avskaffas. Inte heller den här gången innehåller regeringens förslag några motiv. Socialdemokraterna vill att valfrihet i boendet skall kunna bli verklighet för alla bostadskonsumenter. Det kommer alltid att finnas hushåll som varken vill eller kan ta på sig främst den ekonomiska insats och det ekonomiska ansvar som bostadsrätt eller äganderätt för med sig. Att slå vakt om och utveckla hyresrätten motverkar ett segregerat boende.
Idén med kooperativ hyresrätt är att ge de boende i hyresrätt möjlighet att öka det direkta inflytandet över sitt boende. Hyresgästerna bildar en ekonomisk förening som tar på sig en del förvaltningsuppgifter. Boföreningen kan också hyra vissa lägenheter eller hela fastigheten och påta sig ansvaret för drift och förvaltning av de hyrda lägenheterna. En särskild form är att föreningen själv bygger, förvaltar och hyr ut bostäder. Alla dessa modeller förekommer idag på den svenska bostadsmarknaden.
Förvaltningsformen innebär att bostadsföretagen finns kvar med sitt fastighetsägaransvar och därmed utgör en garanti för ett minimalt ekonomiskt risktagande för hyresgästerna med sin boförening. Verksamheten i boföreningarna finansieras dels med årsavgifter, dels med lån från medlemmarna. Insatserna är låga eftersom idén är att ge så många som möjligt förutsättningar att vara med i föreningen.
Kooperativ hyresrätt ger hyresgästerna möjlighet till samma inflytande över förvaltningen som i en bostadsrättsförening men de slipper höga kapitalinsatser och spekulation med överlåtelsevärden. Vid överlåtelse kan hyresgästen inte sälja sin lägenhet utan den återgår till föreningen när någon flyttar.
Boföreningen ansvarar för större delen av verksamheten vid förvaltningen av sina bostäder, vilket innebär att hyresgästerna bestämmer vad man själva vill göra och vad man vill uppdra åt bostadsföretaget eller andra entreprenörer att utföra. Det är också boföreningen som bestämmer hyran utifrån de kostnader man har. Genom egna arbetsinsatser, aktsamhet och sparande av resurser kan boendekostnaderna sänkas.
Intresset för kooperativ hyresrätt är stort. Försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt har sin förebild i Stockholms kooperativa bostadsförening, SKB, som bildades redan 1916. SKB har sedan dess verkat med specialdispenser. Genom bosparande har de som sökt medlemskap köat för en bostad. Med låga kreditbelopp och obligatoriskt återköp har spekulation undvikits. Föreningen äger fastigheterna och hyr ut lägenheterna till medlemmarna. Idag har SKB över 5 000 bostäder i Stockholm och mer än 36 000 medlemmar i den egna bostadskön. Regeringen har redan tidigare avvecklat kommittén vars uppgift var att utvärdera försöksverksamheten och lämna förslag till lagstiftning som krävs för en permanentning av upplåtelseformen. Socialdemokraterna anser att kooperativ hyresrätt bör vara en av bostadsmarknadens upplåtelseformer. Liksom andra upplåtelseformer kräver kooperativ hyresrätt sin genomtänkta lagstiftning. Utvärderingen av försöksverksamheten bör därför fortsätta och resultera i förslag till riksdagen som gör kooperativ hyresrätt till permanent upplåtelseform.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:141,
2. att riksdagen hos regeringen begär att utvärdering av försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt enligt direktiven 1990:54 slutförs.
nStockholm den 13 april 1992 Oskar Lindqvist (s) Magnus Persson (s) Lennart Nilsson (s) Ulf Lönnqvist (s) Rune Evensson (s) Britta Sundin (s) Marianne Carlström (s) Lars Stjernkvist (s) Sören Lekberg (s) Berit Oscarsson (s) Barbro Evermo Palmerlund (s) Nils T Svensson (s) Mats Lindberg (s) Sinikka Bohlin (s)