Hur skulle statsbudgeten se ut om den gjordes utifrån ett
kvinnoperspektiv och ett ekologiskt perspektiv och med en
vision om en värld i fred där omsorg om barnen och miljön
står i centrum och där hushållning, rättvisa och jämlikhet är
viktiga ledstjärnor?
I en sådan budget skulle man börja med att formulera
målen och viljeinriktningen. Därefter tar man fram de
åtgärder som behövs för att närma sig eller helst nå målen.
Slutligen sker fördelningen utifrån de begränsade ramar
som finns.
Att göra en budget av det här slaget handlar om att våga
se samhället från ett annat perspektiv än det traditionella,
att våga vända på frågeställningarna och att komma med de
okonventionella lösningarna.
Kvinnor lever under andra villkor än män och har andra
erfarenheter, vilka sällan kommer till uttryck i politiken.
Det finns gott om statistik på hur missgynnade kvinnor är
när det gäller fördelning av ekonomiska resurser i
samhället. Män ger och män får. Och trots en lång kamp för
jämlikhet är en så enkel och självklar sak som att kvinnor
skulle ha lika stor andel representanter i valda organ som
män mer avlägsen än den varit på flera decennier.
I Australien lär ett slags kvinnobudget ha utarbetats på
initiativ av regeringen. Det ska vara en programskrift med
målsättningen att mer resurser ska komma kvinnorna till
godo. Varje departement och delstatsregering har sedan
haft i uppdrag att följa målen i programskriften.
Det behövs en kvinnobudget också i Sverige.
Regeringen bör få i uppdrag att via särskilda projektmedel
för jämställdhet tillsätta en kommitté för att utarbeta en
kvinnobudget. Vi föreslår att 500 000 kr utöver regeringens
förslag i två år tillförs anslaget Särskilda
jämställdhetsåtgärder för detta.
I samband med att en kvinnobudget utarbetas är det
angeläget att det ''osynliga'' arbete som människor utför i
hemmet -- matlagning, städning, underhåll, reparationer
osv. -- värderas. Studier har visat att det svarar för stora
ekonomiska värden i samhällsekonomin. Det är kvinnor
som fortfarande till största delen utför detta arbete, men
värdet av det ingår inte i de traditionella välfärdsmåtten.
För att synliggöra kvinnors arbete och bidrag till välfärden
och för att vi ska få en mer rättvisande bild av samhällets
totala produktion av varor och tjänster behövs ett
kompletterande mått på hushållens produktion. Ett sådant
mått har för övrigt ingått i BNP-måttet fram till 1930.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Särskilda jämställdhetsåtgärder för
budgetåret 1992/93 anvisar 500 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
statsbudget i enlighet med vad i motionen anförts.1
Stockholm den 27 januari 1992
Elisabeth Persson (v)
Berith Eriksson (v)
Gudrun Schyman (v)
Eva Zetterberg (v)
Annika Åhnberg (v)