Under 1970- och 1980-talet har det konstaterats att allt fler kvinnor inträtt på arbetsmarknaden. I dag är det ungefär lika många kvinnor som män som återfinns på arbetsmarknaden.
I proposition 1990/91:13 framkommer att ett stort hinder i jämställdhetssträvandena är den könsuppdelade arbetsmarknaden, dvs att kvinnor arbetar inom vissa sektorer och män inom andra. Kvinnor har underordnade befattningar medan männen återfinns på ledande poster. Dessutom slås också fast att traditionella attityder och värderingar råder om vem som skall sköta hemarbetet.
Statistiska centralbyrån kan återigen redovisa hur den svenska arbetsmarknaden är segregerad, likaså den svenska skolan med typiska flick- och pojkklasser. Den lagstadgade föräldraledigheten tas ut med 92 % av kvinnorna. I det politiska livet syns inte kvinnornas frammarsch. Det är långt kvar till ett jämställt samhälle.
I proposition 1987/88:105 lades en femårig handlingsplan som skulle arbeta för jämställdhet med konkreta mål och åtgärder i Sverige. Detta arbete pågår nu för fullt inom olika statliga myndigheter, regioner, landsting och särskilt utvalda kommuner. Processer är igångsatta som, så småningom, borde leda till ett mer demokratiskt samhälle. Ett demokratiskt samhälle kräver jämställda män och kvinnor. Därför är det med bestörtning vi i statsverkspropositionen får ta del av minskade anslag till jämställdheten.
Hur skall jämställdhetspolitiken med ny jämställdhetslag från 1992 bli trovärdig om vi efter ett par års arbete minskar anslagen för jämställdhetssatsningarna? Det finns ingen forskning som visar på att vi under denna korta tid uppnått ett jämställt Sverige som motiverar minskade anslag. Tvärtom kommer oroande rapporter om Sveriges ställning i förhållande till EG-länderna. Sverige ligger inte i täten.
Det är ytterst angeläget att nuvarande resurser bibehålls och helst utökas så att jämställdhetsarbetet kan fullföljas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens jämställdhetspolitik.
Stockholm den 22 januari 1992 Lena Boström (s)