Den nuvarande semesterlagstiftningen upplevs av företagen som mycket komplicerad och svår att tillämpa. Semesterlagens regler behöver därför ses över, dels för att förenkla regelsystemet, dels för att göra vissa förändringar av innehållet.
Ett exempel på en förändring i lagens innehåll som bör göras gäller företag som semesterstänger och således inte kan tillhandahålla arbete under den perioden. Där har semesterlagen tolkats så att en arbetsgivare inte kan komma överens med en arbetssökande om att denne skall ta ut sin obetalda semester i samband med företagets semesterstängning. Detta missgynnar inte bara företagen utan i hög grad också de arbetssökande.
Reglerna för semesterlönens och semesterledighetens beräkning är i dag så svåra att förstå att många arbetsgivare och arbetstagare har svårt att kontrollera att rätt semesterförmåner ges ut. Detta är inte minst ett allvarligt problem för alla små företag som inte har tillgång till juridisk expertis. Semesterlagen leder till produktivitetshämmande administrativt krångel och måste förenklas. Reglerna är i vissa fall både ologiska och missvisande och kan ge orimliga resultat.
Till de regler som definitivt ger orimliga konsekvenser hör reglerna om semesterlönegrundande frånvaro. Dessa regler är alltför omfattande. Det måste finnas ett tak för den totala frånvaro som grundar rätt till semesterlön, t ex ett högsta antal dagar. Som det nu är kan en kombination av frånvarotyper göra att hela året blir semesterlönegrundande.
Ett annat missförhållande som måste rättas till är att den som är frånvarande, t ex på grund av sjukdom, kan komma i ett bättre läge än den som arbetar. Detta följer av att den som är frånvarande kan uppbära både sjuklön och semesterlön. Listan över semesterlagens orimliga konsekvenser kan göras lång.
I direktiven till den nyligen tillsatta utredningen angående den arbetsrättsliga lagstiftningen är en av huvudpunkterna att söka åstadkomma förenklingar för framförallt småföretagen. I direktiven till utredningen påpekas vidare att arbetsmarknadsutskottet framhållit att även ledighetslagarna bör ingå i en översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen, eftersom de kan ha en hämmande inverkan på företagen och i synnerhet de små företagen.
Efter ett instämmande i utskottets bedömning sägs i nämnda direktiv att en översyn av ledighetslagarna bör ske i ett annat sammanhang. Det är av yttersta vikt att arbetet med översyn av ledighetslagarna med syfte att förenkla lagstiftningen snabbt kommer igång.
Ett sådant arbete bör bl a inbegripa en total översyn av semesterlagen i syfte att åstadkomma en enkel och för både arbetsgivare och arbetstagare lättförståelig reglering av de tre förmåner det handlar om, nämligen semesterlön, semesterledighet och semesterersättning. Detta är särskilt angeläget eftersom det här rör sig om en så kallad ''vardagslag'' som berör varje arbetsgivare och varje arbetstagare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att en omfattande översyn av semesterlagen kommer till stånd i syfte att förenkla lagstiftningen.
Stockholm den 27 januari 1992 Stig Rindborg (m)