Anställda ska inte vara rättslösa
En metallarbetare på Scania i Södertälje tog utan arbetsledarens medgivande kylarvatten till ett värde av cirka 10 kronor. För detta ville arbetsgivaren säga upp honom.
Brott ska naturligtvis beivras. Lagar och regelverk ska respekteras. Men om respekten för rättssamhället ska bevaras måste sanktionerna stå i rimlig proportion till den brottsliga handlingen. Man blir inte dömd till fängelsestraff om man går mot röd gubbe.
Men i arbetslivet är det så! En bagatellartad förseelse kan leda till att en anställd sägs upp enligt LAS (lagen om anställningsskydd). Arbetsgivaren har rätt att säga upp den anställde ''om det finns saklig grund''. Den praxis som utvecklats kring lagens tillämpning bär en tydlig klassprägel.
Det är arbetsgivaren som har makten att säga upp, utfärda andra straff, eller ha överseende. Lagen ger stort utrymme för godtycklighet. Sanktionen blir beroende av vem som gör en förseelse snarare än vilken förseelse det gäller. En ''obekväm'' anställd, t.ex. fackligt aktiv, kan sägas upp för något som annars, på sin höjd, hade resulterat i en tillsägelse.
I det ovan relaterade fallet handlar det definitivt inte om att företaget led stor ekonomisk skada. De förluster som görs högre upp i administrationen genom t.ex. telefonsamtal utanför tjänsten är förmodligen mycket större.
Hur många arbetare och tjänstemän i Sverige har inte någon gång fått med sig hem en kulspetspenna, ett par arbetshandskar eller något annat till ett värde betydligt högre än 10 kronor?
Det är mycket tydligt att det handlar om något helt annat, makten att förtrycka.
Det är inte rätten att bekämpa stölder och snatterier som ifrågasätts utan avsaknaden av rim och reson i metoderna och den bristande rättssäkerhet och godtycklighet som det leder till.
Att förlora sin anställning (särskilt i en lågkonjunktur med mycket hög arbetslöshet) är ett mycket hårt straff. Det är oacceptabelt att arbetsgivaren kan få ta till en sådan åtgärd för en ringa förseelse.
Lagstiftningen som gäller anställningsskydd måste därför förändras så att de åtgärder en arbetsgivare kan vidta står i rimlig proportion till den begångna förseelsen. Det måste finnas en överensstämmelse mellan de regler som råder i arbetslivet och de som råder i samhället i övrigt. De nu rådande förhållandena är inte värdiga ett demokratiskt samhälle.
Utredningen för översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen bör få i uppdrag att föreslå ändring av anställningsskyddslagens regler om saklig grund för uppsägning i enlighet med vad som ovan anförts.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att utredningen för översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen får i uppdrag att föreslå ändring av anställningsskyddslagens regler om saklig grund för uppsägning i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 24 januari 1992 Annika Åhnberg (v)