Den tredje vägens ekonomiska regeringspolitik
misslyckades och ledde till kostnadskris, inflation och
stagnation och har inte kunnat hålla den svenska ekonomin
i stånd vid ingången till en internationell lågkonjunktur.
Den felaktiga ekonomiska politiken har slagit särskilt hårt
mot just Älvsborgs län som nu uppvisar höga
arbetslöshetssiffror. I de delar av länet som har
förhållandevis många små och medelstora företag är det
något mindre bekymmersamt än i de befolkningstäta
delarna med sin koncentration till få och stora tunga
industrier som är mycket beroende av en fortgående
ekonomisk tillväxt. Länets framtid är riskfylld, samtidigt
som det finns en stor potential till ekonomisk tillväxt och
god miljö. Med den nya regeringens ekonomiska politik
kommer möjligheter att öppnas för att ta tillvara denna
potential. Länet är beroende av huruvida EES-avtalet
kommer att kunna förverkligas. Förberedelserna för EG är
en chans till att profilera Älvsborgs län som del av en
framtidens region. Därför anser vi det nödvändigt att
uppmärksamma flera för Älvsborgs län under 1990-talet
viktiga frågor och här föreslå åtgärder som främjar länets
utveckling.
Älvsborgs län består geografiskt av Dalsland och stora
delar av Västergötland. Länet karakteriseras förutom av sin
storlek också av sina starkt varierade bygder från Dalslands
gränstrakter mot Norge, Vänerns stränder och vatten, Göta
Älvdalen ner mot Göteborg, den bördiga mittendelen längs
västra stambanan och E3:an till Sjuhäradsbygdens
Knalleland och Tygrike. I dessa bygder finns goda
möjligheter till utveckling. Förutsättningen är att
infrastrukturen ges en kraftfull utbyggnad och att olika
insatser för länet samordnas.
Långsiktiga regionalpolitiska svårigheter förorsakar
framförallt Dalsland en svag befolkningsutveckling. En viss
kompensation med tillfällig uppgång har periodvis skett
beroende på en aktiv mottagning av flyktingar.
Basen för länets näringsliv är en mycket stor
industrisektor. Andelen sysselsatta inom industrin är drygt
10 procentenheter högre än för riket som helhet. Länets
utveckling är alltså mycket starkt beroende av
konjunktursvängningar i ekonomin och av att industrins
konkurrensförmåga utvecklas gynnsamt. De branscher som
dominerar i länet är verkstadsindustrin, särskilt bilindustrin
med dess underleverantörer, vilka nu möter betydande
svårigheter och utmaningar. Ännu spelar även
tekoindustrin samt en betydande skogsbaserad produktion
en väsentlig roll för sysselsättning och långsiktig tillväxt.
Industrin är hög grad exportberoende och därtill utsatt för
kraftig importkonkurrens.
Älvsborgs län har som konsekvens av bl.a.
naturgeografiska förhållanden och sin omfattande industri
haft betydande miljöproblem. Vissa av dem, t.ex. utsläppen
i Vänerns vatten och industrins stora stoftutsläpp i luften,
har kunnat reduceras så kraftigt att naturmiljön har återgått
till normala förhållanden. I andra fall kvarstår betydande
problem att lösa. Det gäller främst dem kraftiga
försurningen och kväveutsläppen som indirekt drabbar
Västerhavet.
Ett sammanhållet län
Inför regeringens avsikt att föreslå Sveriges inträde i de
europeiska gemenskaperna är det av synnerligen stor vikt
att förutsättningar ges för att kraftfulla regioner skall kunna
etableras. Den nationsgränsöverskridande konkurrensen
kommer att utvecklas starkt. Älvsborgs län är en kärna i en
region för västra Sverige som har möjlighet att matcha en
sådan konkurrens.
Älvsborgs län ställer på grund av sin storlek och sin
''timglas''-form särskilda krav på den regionala strukturen.
För att inte länets utveckling skall missgynnas måste
Älvsborgs läns särskilda förhållanden beaktas. Det innebär
bl.a. att det vid fördelningen av resurser tas nödvändiga
hänsyn till att länet har två regionala centra.
För den södra delen utgör Borås den naturliga
centralorten. I de norra delarna av länet liksom för en stor
del av norra Bohuslän utgörs motsvarande funktion av
Trestadsregionen, dvs. kommunerna Trollhättan och
Vänersborg i Älvsborgs län samt Uddevalla i Göteborgs och
Bohus län. Båda dessa centra utgör komplement till och
samverkar med Göteborg. För utvecklingen i länet är det
därför viktigt att infrastrukturen byggs upp parallellt i Borås
och i Trestadsområdet och mellan var och en av dem och
Göteborg, samt att kommunikationerna fungerar som en
sammanhållande länk för hela länet.
Sedan den särskilda statliga utredningen om
länsindelning och regionalt samarbete i Västsverige lagt
fram sitt förslag, har ett omfattande samrådsförfarande
inletts. Såväl politiska partier som länsmyndigheterna har
beretts tillfälle att yttra sig. När regeringen enligt
civildepartementets bilaga till budgetpropositionen senare
avser genomföra en mer omfattande regional översyn är det
av vikt att regeringen ger den nya utredningen i uppdrag att
beakta de synpunkter som inkommit för Västsveriges del.
Näringsliv och arbetsmarknad
Näringsstrukturen i länet leder till att
konjunkturuppgångar för med sig en snabbare ökning av
arbetskraftsefterfrågan än genomsnittet i landet.
Konjunkturnedgångar leder på motsvarande sätt till
snabbare ökning av varsel och arbetslöshet än genomsnittet
i landet. Denna utsatta situation för länet har också visat sig
så att befolkningsutvecklingen i länet under 1980-talet har
varit en tredjedel av den under 1960-talet.
Vår region är Sveriges tunga verkstad. Stallbacka
industriområde i Trollhättan rymmer t.ex. på några
kvadratkilometer inte mindre än 25 procent av länets alla
industriarbeten. Praktiskt taget hela landets bilindustri, en
stor del av dess underleverantörer, betydande delar av
motoroch flygdelsindustrin samt legeringsverk och
massatillverkning finns här. Betydande omstruktureringar
av hela det svenska näringslivet pågår. Den nya regeringens
politik avser att förbättra förutsättningarna för industrins
konkurrensförmåga. Det erfordras därvid också kraftfulla
åtgärder i syfte att komma över komparativa nackdelar,
såsom sämre infrastruktur än i Västeuropa, längre avstånd
till de stora marknaderna. Därför är det anledning att varna
för ensidigt beroende och de obalanser som finns mellan
offentliganställda och industrisysselsatta i länets olika delar.
En mer varierad industristruktur bör lockas till
långsiktig etablering. Det kan enbart ske genom en med
framförhållning genomförd utbyggnad av infrastrukturen.
I det perspektivet framstår satsningar på småföretag i
enlighet med regeringens allmänna riktlinjer för
uppmuntran av enskild företagsamhet som mycket
betydelsefulla. Av särskild betydelse är det för
Sjuhäradsbygden, där den långsiktiga förändringen för
tekoindustrin tillsammans med den nuvarande
lågkonjunkturen förstärker en negativ
sysselsättningsutveckling.
Länsstyrelsen har hos regeringen den 22 januari 1992
gjort framställan om en modell med fördjupade strategiska
analyser för enskilda företag och bedömning av strategiska
åtgärdsbehov med konkret åtgärdsplan för varje företag.
Denna framställan bör bli föremål för regeringens snara
behandling.
Fram till sekelskiftet kommer arbetskraften att öka men
det sker en markant förskjutning av dess åldersfördelning.
Skattereformen är positiv för länet och kan väntas leda till
såväl intresse för extra arbetsinsatser som övergång från
deltids- till heltidsarbete, vilket i sin tur innebär utjämnad
förvärvsintensitet mellan könen. De skattesänkningar den
nya regeringen genomfört och aviserat uppmuntrar
satsningar på utbyggnad inom småföretagsamheten, vilket
minskar riskerna och beroende av konjunkturförloppet för
ett fåtal stora industrikoncentrationer.
Andelen unga högutbildade som tillförs
arbetsmarknaden kommer emellertid att minska. Ökade
krav på kunskap och kompetens i arbetslivet samt en
fortgående strukturomvandling medför därför att stora
behov uppstår av fort- och vidareutbildning för många äldre
i arbetskraften.
Utbildning
Yrkesutbildningen i länet behöver bättre och snabbare
anpassas till arbetsmarknadens behov. Samtidigt är det
angeläget att den generella utbildningsnivån stärks för att
öka flexibiliteten inför förändrade behov.
De båda högskolorna i Älvsborgs län behöver ges ökad
bredd. För att i ökad utsträckning kunna attrahera i första
hand lärare och elever behöver undervisningen
kompletteras med tillämpad forskning och utveckling.
Vidare behöver sambanden stärkas med de omgivande
regionernas näringsliv och förvaltning.
Högskolan i Borås är viktig för den södra länsdelen.
Tillsammans med PROTEKO bör den utvecklas till ett
nationellt centrum inom textil och konfektion. Högskolans
resurser inom kultur- och informationssektorn bör breddas
utöver biblioteksområdet.
Den nya länsöverskridande högskolan
Trollhättan/Uddevalla inklusive Vänersborg, dvs. Trestad,
tillkom genom beslut i riksdagen som gick emot den gamla
socialdemokratiska regeringens förslag. Den nya högskolan
måste konsolideras och ges goda utvecklingsmöjligheter.
Med sin närhet till glesbygden i Dalsland och norra
Bohuslän ges här möjlighet för elever att vara kvar i sin
annars befolkningssvaga hembygd och ändå få tillgång till
högskoleutbildning. De administrativa resurserna är för
närvarande små och kommunerna i regionen tvingas bära
jämfört med andra högskoleorter oproportionerligt höga
kostnader. Det speciella förhållandet att detta centrum är
flerkärnigt och spänner över en länsgräns, får inte begränsa
möjligheterna till utbyggnad alltefter behovet. Det är
rimligt att en större andel av de stora framtidssatsningar
regeringen är beredd att göra i budgetpropositionen på
högskolan kan komma just högskolan
Trollhättan/Uddevalla till del.
Kommunikationer
För att utveckla näringslivets konkurrenskraft och stärka
hela Älvsborgs län som bostads- och lokaliseringsregion
behövs lättillgängliga, säkra och effektiva
kommunikationer. En så bred valfrihet som möjligt för
individen att välja mellan olika transportalternativ och
servicenivåer skall eftersträvas.
Ansvaret för samhällets infrastruktur bör åvila staten.
Samtliga transportsätt är förenade med stora investeringar i
infrastrukturen. En större flexibilitet ifråga om finansiering
kan dock vara nödvändig. Det är därför med stor
tillfredsställelse som bl. a. folkpartiet liberalernas förslag
att byta ut ''socialistiskt realkapital'' (statliga tillgångar i
form av företag, mark och fastigheter) mot
''infrastrukturellt realkapital'' (vägar, broar, järnvägar etc)
nu skall förverkligas av den nya regeringen. Så kan kapital
frigöras som, tillsammans med skattemedel och andra
alternativa finansieringsformer, bör bli avstampen för att
förverkliga visionen om en ny framtidens infrastrukturella
nivå för Älvsborg.
Regeringens ambitioner att pröva alternativa
finansieringsformer är lovvärda. Även i fråga om drift och
underhåll bör nya lösningar prövas. Staten skall kunna
bidra till konkurrens och ökad effektivitet.
Det för något år sedan presenterade förslaget till privat
finansiering av en nödvändig utbyggnad av R40 till
motorvägsstandard är ett bra exempel som den nya
regeringen har möjlighet att på allvar pröva.
Vägar
Älvsborgs län har en mycket hög andel grusvägar som
skapar avsevärda problem för såväl person- som
godstrafiken, särskilt i tjällossningstider. Bland icke
norrlandslän ligger Älvsborg främst när det gäller längden
på grusvägarna. En stor del av virkesuttaget i glesbygden
med välbehövliga arbetstillfällen ligger nere under långa
tider på året på grund av tjällossning och undermåliga
vägar. Det är en mycket dålig resursanvändning. Detta
tillsammans med hög olycksbelastning och eftersatt
underhåll motiverar att väganslagen till Älvsborgs län för
upprustning och underhåll av grusvägar räknas upp mer än
på andra håll. Ett omfattande utredningsmaterial som
tydligt belyser frågan om grusvägar och med ett särskilt
program för grusvägsupprustning har länsstyrelsen tillställt
statsmakterna den 9 januari 1989.
Flera mycket angelägna vägbyggnadsobjekt i Älvsborgs
län utgör förutsättning för en omstrukturering av
näringslivet, och är samtidigt en del av det riksövergripande
vägsystem med väglänkar för de tungt belastade lederna
som vägverket redovisat. Här kan pekas på nybyggnad av
återstående delar av R41 Borås--Varberg, R45 genom
Dalsland, samt upprustning av den för länets
sammanbindning så viktiga R42 mellan
Trollhättan/Vänersborg och Borås som särskilt
betydelsefulla. R45 genom Göta Älvdalen --
Götaälvsdalsleden -- har nått kapacitetstaket, och även med
en betydande överföring av pendeltrafiken till järnväg
behövs en snabb ny- eller ombyggnad.
Flera förbifarts- och ombyggnadsobjekt just på
riksvägarna 41 och 45 har av vägverket kunnat påvisas som
synnerligen goda exempel på vinstkvoten mellan
investering och avkastning i form av minskat slitage,
tidsvinst, miljö och trafiksäkerhet.
Att vägverket nu avser följa den av bl. a. folkpartiet
liberalerna länge förordade gemensamma numreringen av
den inre riks/europavägen från Göteborg via Älvsborg och
upp till Norrbottens län är bra.
Järnvägar
Järnvägen skall användas som ett offensivt
utvecklingsstrategiskt och industriellt miljöpolitiskt
infrastrukturellt instrument. Skall tåget bli ett slagkraftigt
alternativ måste det få en chans att utvecklas där de stora
trafikmängderna finns att hämta. Om fler skall förmås att
välja tåget förutsätter det att tåget kan ta emot såväl ett ökat
antal resande som en större godsmängd utan att kvaliteten
eftersätts. Såväl Västra stambanan, Västkustbanan,
Vänerlänken som Norgelänken är de mycket viktiga
järnvägssträckor som kan bedömas ge den hävstångseffekt
för den ekonomiska tillväxten att satsningar kan bedömas
som samhällsekonomiskt motiverade och som dessutom
kan komma att användas av transportköparna i den
utsträckning att järnvägsföretag kan operera linjer lönsamt.
Den nya regeringens uttalade prioritering av
snabbtågssatsningar och en utbyggnad av bl. a.
Västkustbanan är en positiv signal som nu ger goda
förutsättningar att gå vidare på de angelägna investeringar
vars lönsamhet därmed ökar.
Med hänsyn till vad vi här framhållit är det angeläget att
Trestad och Borås ges möjligheter till snabbare och tätare
tågförbindelser med Stockholm, Göteborg, Malmö,
Karlstad och Oslo.Norge/Vänerlänken
Enligt vår bestämda uppfattning är det alternativ
Banverket och norska järnvägsmyndigheterna presenterat
för en konkurrenskraftig järnvägsförbindelse mellan
Göteborg och Oslo till stor fördel ur såväl regionalpolitisk
som transportekonomisk synpunkt. Det innebär att den
nuvarande linjen från Göteborg upp till Trollhättan med
god standard, men som är enkelspårig, byggs ut till
dubbelspår på i första hand sträckan upp till Dalsland.
Därefter sker en kraftig standardhöjning och ombyggnad,
som medger snabbtågskoncept också genom Dalsland och
tunga expressgodståg. Genom att välja detta alternativ för
utbyggnad till Norge kan investeringen merutnyttjas för
Vänerlänken med fortsättningen upp mot Karlstad, som
samtidigt är en alternativ sträckning mot Stockholm och
dessutom ingår i SJ:s planerade godstågsflöde från norra
Sverige till Göteborg. Den av den nya regeringen förordade
satsningen på SJ:s tunga godsflöden är ytterligare ett bra
argument. Denna sträckning är av väsentlig betydelse för
Tvåstad och dess möjligheter att erbjuda pendeltåg genom
Göta Älvdalen. På sträckan Trollhättan -- Göteborg är det
väsentligt att den nya pendeltågsstationen Älvängen i den
expansiva Göta Ävdalen öppnas.
I ett totalt transportperspektiv för regionen västra
Sverige är det av stor betydelse att Norge-Vänerlänken väljs
som järnvägsleden mellan kontinenten och Norge. Därmed
skapas också den diversifierade och därmed totalt sett
optimala infrastrukturen genom att motorvägen går via
Bohuslän och järnvägen via Vänern.
Detta framgår tydligt av det beslut banverket fattat. Det
är av väsentlig betydelse att planeringsarbetet inte
avstannar. Regeringen bör därför snarast fastställa
banverkets beslut.Västra stambanan
Den pågående upprustningen av den dubbelspåriga
Västra stambanan gör att storskaliga tåglösningar och
snabbtåget blir ett alternativ också för Älvsborg och ger en
ökad konkurrenskraft för järnvägen.Trestad
(Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg) -- Herrljunga--Borås
Linjen ger matartrafik från båda håll till Herrljunga;
knutpunkt och järnvägscentrum på västra stambanan.
Linjen är också järnvägen mellan västra och sydöstra delen
av länet. Standarden är undermålig. Upprustning av
bangården och spår är nödvändig. Genom att låta
Herrljunga vara centrum för ett regionalt pendeltågssystem
skapas ett mycket stort marknadsunderlag om c:a 300.000
resenärer årligen för fjärrtrafik till Stockholm och övriga
destinationer norr därom.Kust-till-kust-banan
Linjen går från Göteborg genom Älvsborg via Borås till
Kalmar. De investeringar som skett på delen mellan
Göteborg och Borås bidrar positivt till att öka
möjligheterna till tågpendling på sträckan och ökar
konkurrenskraften för tågtrafik mot östra
Sverige.Västkustbanan
Kapacitet och standard genom Halland är idag inte
konkurrenskraftiga. Det påverkar transportvalet för
älvsborgare till Malmö och kontinentdestinationer. Att den
nya regeringen avser fullfölja den påbörjade utbyggnaden
av dubbelspår är bra.
Vänersjöfart
Goda transportlösningar för bulkgods kan åstadkommas
genom sjötrafiken i Trollhätte Kanal och på Vänern.
Säkerhets- och miljömässigt ger det betydande fördelar att
sådana transporter avlastas landtrafiken. Vänersjöfarten är
idag av mycket stor betydelse för regionen. En fortsatt
Vänersjöfart är också motiverad med hänsyn till
utvecklingen i Europa. EG visar ett ökande intresse för
närsjöfart och kombinationstrafik med fartyg eftersom man
ser möjligheten till minskade miljöfarliga utsläpp.
Beslut i december 1991 om bildandet av det nya
affärsverket Trollhätte Kanalverk och intentionen att
utnyttja detta och Vänersjöfarten som ett pilotprojekt för
svensk närsjöfart måste enligt vår mening fullföljas. Det
vore rimligt att länsstyrelserna i S-, P- och R-län med
vänerintressenterna och sjöfartsverket får detta i uppdrag.
Vänersjöfarten har en betydelsefull roll att spela i det
framtida transportsystemet för västra Sverige.
Flyg
Flyget har stor betydelse för näringslivets utveckling och
särskilt för utvecklingen av kunskapssektorn inom såväl
privat som offentlig verksamhet. Snabba in- och utrikes
persontransporter blir allt viktigare förutsättningar vid
lokalisering av nya verksamheter. Betydelsen kommer att
öka med medlemskap i de europeiska gemenskaperna.
För den södra och sydöstra delen av Älvsborgs län
medger Landvetter och Axamo goda inrikes och utrikes
förbindelser.
Norra Älvsborg är beläget mer i ''skuggan'' av
storskaliga och kapacitetsstarka kommunikationsleder mot
nordost och österut i landet. Denna ''skugga'' är mycket
påtaglig för Dalsland och norra delarna av Bohuslän. Den
hittillsvarande politiken för flygtrafiken till området har
dessvärre på senare tid präglats av stor förvirring. Snabba
och effektiva transporter är en grundläggande förutsättning
för regional tillväxt.
Miljö
Miljöhänsyn måste tas i alla verksamheter. Den rika
naturmiljön i Älvsborg är en stor tillgång som måste
skyddas och förvaltas.
Bland de allvarligaste miljöproblemen i Älvsborg är den
luftburna intransporten av föroreningar från utländska
källor. Detta leder tillsammans med inhemska källor till
försurning av mark och vatten i kalkfattiga delar av länet.
Skogsskador och utarmning av fiskbestånden blir resultatet.
Hittills insatta kalkningsåtgärder är otillräckliga.
Kraftfulla åtgärder på såväl miljöområdet som
naturvården måste vidtas. När regeringens aviserade
miljöpolitik förverkligas är det viktigt att också nedan
nämnda åtgärder kan övervägas.
A. Ett miljöskyddsområde bör inrättas.
Miljöskyddsområdet skall avse Göta Älvdalsbäckenet och
angränsande områden i Göteborgs och Bohus län. Särskilda
restriktioner för att minska miljöpåverkan bör införas för
ett sådant miljöskyddsområde.
B. Nationalpark Tresticklan i Dalsland bör bildas
och därmed ge naturvården ett fullgott skydd i Älvsborg.
Tresticklan utgörs av en sjö och ett stort ödemarksområde --
den största väglösa och obebyggda vildmarken i södra
Sverige och är 30 kvadratkilometer stort.
Kultur
Kulturminnesvården har fått ökad betydelse
allteftersom intresset för historiska miljöer och byggnader
ökat. Detta har också ökat betydelsen för turism och
rekreation. Goda exempel finns på
samfinansieringslösningar mellan staten och andra
intressenter, varför detta bör kunna prövas också framgent.
Här kan exemplet Dalslands Kanal nämnas, vilket särskilt
väl lämpar sig och planerats för sådant samarbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av
ansökan om medlemskap i EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i
Älvsborgs län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av särskilda insatser
för småföretagsutveckling med tyngdpunkt på
Sjuhäradsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse
för framtidsstrategin för Älvsborgs län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta en större andel av
regeringens satsning på högskolan komma högskolorna i
Älvsborgs län till del,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av
allsidigt och utvecklade kommunikationer och de
redovisade finansieringsmöjligheterna för att uppnå det,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen mellan länen av
väganslagen för upprustning och underhåll av grusvägarna i
Älvsborgs län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fastställa banverkets beslut
beträffande Norge--Vänerlänken och dess dragning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den långsiktigt strategiska
utvecklingen av Vänersjöfarten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av goda
flygförbindelser,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av miljöskyddsområde för Göta
Älvdalsbäckenet,1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att forcera arbetet med bildandet
av Nationalpark Tresticklan i Dalsland.
Stockholm den 27 januari 1992
Elver Jonsson (fp)
Lars Sundin (fp)