I motionen föreslås att10 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslår anslås för att skapa möjlighet till
ytterligare taxesänkningar i färjetrafiken
kommunalekonomiska kommitténs förslag till
skatteutjämningssystem måste ändras så att hänsyn tas till
Gotlands speciella behovGotland förs in i stödområde
två inom regionalpolitikenstaten genom anslag för
landsbygdsutveckling främjar jordbrukets
förädlingsindustriökade resurser satsas på
beredskapsarbeten i jordbruketstaten går in aktivt för att
rädda driften vid Roma sockerbrukutredning om det
livsmedelspolitiska beslutets konsekvenser för Gotland
nej till Öresundsbron och upprättande av
miljöhandlingsplan för Östersjön.
Kommunikationerna
En förutsättning för att Gotland ska kunna utvecklas
positivt är bra kommunikationer till och från fastlandet, det
gäller särskilt färjetrafiken. Taxorna är för höga både när
det gäller persontrafiken och när det gäller godstrafiken.
Förutom att det måste vara överkomligt att resa både för
den bofasta befolkningen och turisterna så är det en
överlevnadsfråga för det gotländska näringslivet. Statens
insatser för Gotlandstrafiken är inte ett stöd eller ett bidrag
utan en investering i infrastruktur motsvarande den som
görs i vägar och järnvägar på andra håll i landet.
Gotlandsbåten är gotlänningarnas väg till övriga Sverige.
Staten måste ta ansvaret för båttrafiken och målet ska
vara priser som motsvarar kostnaden för likvärdiga
vägtransporter på fastlandet. Sommaren 1991 betalade en
tvåbarnsfamilj med bil 2 556 kr för en resa Oskarshamn --
Visby t o r med hytt i ena riktningen och stolar i den andra.
Det blir en kostnad på 100 kr/mil. De hittills gjorda
sänkningarna och de som kan göras med anledning av att
regeringen nu föreslår ytterligare 10 000 000 kr är inte
tillräckliga. Vänsterpartiet föreslår därför att 10 000 000 kr
utöver regeringens förslag anvisas för att möjliggöra en
större sänkning av taxorna.
Avvisa kommunalekonomiska kommitténs förslag
Det förslag som den kommunalekonomiska kommittén
lagt till förändrat skatteutjämningssystem mellan
kommunerna innebär att Gotland skulle förlora 130 000 000
kr. Detta skulle drabba en kommun som redan har bland
de högsta kommunalskatteuttagen i hela landet. Gotland är
både landsting och kommun. Eftersom Gotland är en ö
måste alla sorters service finnas tillgänglig, man kan inte
samarbeta med andra kommuner när det gäller olika delar
inom t.ex. sjukvård.
Dessa för Gotland mycket speciella förhållanden måste
tas med i beräkningen när beslut fattas om nytt
skatteutjämningsförslag.
Regionalpolitik
När riksdagen beslutade om indelning i regionalpolitiska
stödområden ställdes Gotland utanför. Det innebar att
möjligheten att ge lokaliseringsbidrag till företag försvann.
Detta var ett olyckligt beslut som fått negativa
konsekvenser för Gotland. Det finns flera exempel på att
företag valt att inte lokalisera sig till Gotland just på grund
av detta.
Gotland drabbas hårt av lågkonjunkturen.
Arbetslösheten är hög, särskilt ungdomsarbetslösheten.
Den dominerande näringen är jordbruket. Cirka 40 %
av de yrkesverksamma är sysselsatta i jordbruket med
binäringar. Industrin domineras av några få
tillverkningsenheter, som tillhör företag vilkas huvudkontor
och utvecklingsenheter ligger på fastlandet. Den mycket
speciella näringsstrukturen och den inomregionala
obalansen på Gotland motiverar kraftfulla insatser för att
stärka näringslivet på Gotland. Vänsterpartiet anser att
Gotland ska tillhöra stödområde två.
Jordbruket
Det gotländska jordbruket behöver sin
förädlingsindustri. Det mesta av det som produceras måste
förädlas på Gotland. Flera förädlingsföretag har lagts ner
under senare år, t.ex. mejeriet i Klintehamn. Om denna
utveckling fortsätter kommer det att bli omöjligt att driva
jordbruk på Gotland. Vänsterpartiet anser att staten bör
vidta särskilda åtgärder för att stimulera till en utveckling
av förädlingsindustri på Gotland. Vi har i en annan motion
föreslagit att medel ska anslås för landsbygdsutveckling. De
medlen bör komma till användning bl a på Gotland.
Staten bör också främja uppbyggandet av en effektiv
organisation för att marknadsföra Gotlandsprodukter som
lammkött, grönsaker och produkter från det ekologiska
lantbruket. Också dessa förslag har tagits upp i andra
motioner där medel har anvisats, som bör komma Gotland
till del.
Av de resurser som avsatts för NOLA
(naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet) och för
landskapsvård kommer allt för liten del Gotland till godo.
En omfördelning av resurserna mellan länsstyrelserna bör
ske så att större arealer på Gotland kan skyddas och vårdas.
Arealbidrag
Vänsterpartiet avvisar tanken på generellt arealbidrag.
Ett sådant gynnar stora brukningsenheter i förhållande till
små. Om ett arealbidrag inrättas bör det konstrueras så att
det främjar ett jordbruk med bättre ekologisk anpassning.
Det kan ske genom att en förutsättning för ersättningen är
en viss andel vallodling.
Beredskapsarbeten i jordbruket
Vänsterpartiet föreslår i annan motion att riksdagen
anvisar 1,5 mdr kr ytterligare till beredskapsarbeten.
Arbetslösheten måste bekämpas aktivt. Inom jordbruket
råder det inte brist på sysselsättning. Omställningen till nya
verksamheter kan skapa många sysselsättningstillfällen.
Men för den enskilde jordbrukare som har ansvaret för att
den befintliga produktionen på gården hålls igång finns det
inte utrymme för att också sätta i gång alternativa
verksamheter. I övergångsskedet till det nya finns det därför
stora möjligheter och stort behov av att inom jordbruket
inrätta beredskapsarbeten. Jordbrukarna ska kunna ansöka
hos länsarbetsnämnderna om inrättande av
beredskapsarbeten i jordbruket. Utökade resurser till
denna form av beredskapsarbeten kan bli betydelsefulla på
Gotland där jordbruket är en så omfattande näring.
Roma sockerbruk
Sockerbruket måste vara kvar på Gotland om
sockerbetsodlingen ska kunna vara kvar. Sockerbolaget har
beslutat avveckla Roma-bruket. Man vill koncentrera
sockerframställningen till Skåne. Detta trots att bruket är
lönsamt och har ett väl utbyggt miljöskydd. Allt måste göras
för att förhindra en nedläggning av Roma sockerbruk. Det
finns möjligheter att utveckla verksamheten och att utöver
sockerproduktion använda betan för energiproduktion och
för plasttillverkning. Det finns också intressenter som vill ta
över bruket, men Sockerbolaget vägrar sälja. Man vill inte
ge upp sitt monopol på sockertillverkning. Med nuvarande
konkurrenslagstiftning går det inte att tvinga Sockerbolaget
att sälja Roma. Men staten, som är hälftenägare i
Sockerbolaget borde ta upp överläggningar med företaget
och försöka få en lösning till stånd som garanterar fortsatt
drift av sockerbruket i Roma. Direkt och indirekt berörs ett
tusental gotlänningar av om bruket läggs ner eller blir kvar.
Livsmedelspolitikens konsekvenser för Gotland 75%
av intäkterna i jordbruket på Gotland kommer från
animalieproduktionen. Det beror på att den gotländska
jorden lämpar sig väl för vallodling. Det är också en av
anledningarna till att jordbruket på Gotland är relativt
miljövänligt. Animalieproduktionen måste tryggas och
utvecklas. Det stora beroendet av animalieproduktionen,
jordbrukets dominerande ställning och de många små
brukningsenheterna gör att det behövs en särskild
utredning om effekterna av 1990 års livsmedelspolitiska
beslut för det gotländska jordbruket.
Industri och utbildning
Inom den gotländska industrin är 14 % av de anställda
tjänstemän, medan riksgenomsnittet ligger på 30 %. För att
det gotländska näringslivet ska kunna utvecklas och bli mer
varierat måste man satsa på utbildning.
Högskoleutbildningen på Gotland måste öka i omfattning.
Även högskolan på Gotland måste få del av de nya pengar
regeringen föreslår för utbyggnad av högskolorna.
Det är särkilt angeläget med tanke på det gotländska
näringslivets struktur och det faktum att Gotlands län har
den lägsta andelen ungdomar som går vidare till studier på
högskolenivå. Gotland har förhållandevis många
lågutbildade. En bra gymnasieskola och komvux-
verksamhet måste finnas, inte minst som grund för
rekrytering till högskolan. Vänsterpartiet avvisar därför
regeringens förslag om att minska stödet till komvux-
utbildning. Många gotlänningar kommer att drabbas av
denna försämring.
Ett konkret exempel på framtidsinriktat
utvecklingsarbete, som staten bör stödja på Gotland är
utveckling av alternativa energikällor. På ön finns ett flertal
privata vindkraftsenheter och av dem är flera relativt stora
andelsvindkraftverk. Gotlands energi AB har prövat en del
olika varianter när det gäller alternativa energikällor och
högskolan har en inriktning på bl a energiteknik. Det finns
således både erfarenheter och kunskaper som motiverar ett
stöd till forskning om och utveckling av alternativa
energikällor på Gotland.
Utveckla turismen
Varje år besöks Gotland av mellan 300 000 och 350 000
människor. Detta gör Gotland till ett av Sveriges största
turistmål. Om det vackra natur- och kulturlandskapet även
fortsättningsvis skall kunna utgöra grund för en omfattande
turism så måste förutsättningarna för ett levande jordbruk
finnas. Det är genom det gotländska jordbruket som
kulturlandskapet bevaras. Staten bör ge ett riktat stöd till
kultur- och naturturism på Gotland. Detta kan ske genom
att det ekonomiska stödet ökas till bevarandet av
fornlämningar och anläggandet av vandringsleder,
cykelleder och vandrarhem. Dessutom föreslår
vänsterpartiet i annan motion borttagande av
turistmomsen, vilket får positiva effekter för Gotland.
Östersjöns miljöproblem
För Gotland är det nödvändigt att Östersjöns
miljöproblem tas på allvar och att utvecklingen vänds. Att
döda Östersjön är att döda Gotlands själ. Om
miljöförstöringen i Östersjön får fortsätta kommer det att
få ödesdigra konsekvenser för Gotland. Det är redan ett
faktum att det gotländska fisket drabbats hårt. Byggandet
av Öresundsbron är ett annat exempel. Tillräckliga
miljökonsekvensanalyser har inte gjorts. Östersjön som
redan har så många döda bottnar och som fått ta emot så
många förödande utsläpp riskerar att förlora sitt viktiga
inflöde av nytt saltvatten om bron byggs. Därmed hotas
hela det känsliga ekosystemet att slås ut. De s.k.
ekonomiska realiteterna har fått bestämma över de
ekologiska realiteterna, men i längden är det ett ohållbart
förhållningssätt. Bron måste stoppas. Länderna runt
Östersjön måste intensifiera sitt arbete med en
handlingsplan för att rädda Östersjön.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ambitionerna för taxesättningen
på Gotlandstrafiken,
2. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1992/93 anvisar 10 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 150 000 000 kr.,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Gotlands speciella behov som
grund för nytt förslag om skatteutjämning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Gotland skall tillhöra
stödområde två,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda åtgärder för att
utveckla förädlingsindustrin för jordbruksprodukter på
Gotland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omfördelning av resurser för
NOLA och landskapsvård,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konstruktionen av arealbidrag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter till
beredskapsarbeten inom jordbruket,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av fortsatt drift
vid Roma sockerbruk,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en särskild utredning
om konsekvenserna av 1990 års livsmedelspolitiska beslut
för det gotländska jordbruket,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade satsningar på
forskning, utbildning och utveckling kring alternativa
energikällor på Gotland,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktat stöd till natur- och
kulturturism på Gotland,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av handlingsplan för att
rädda Östersjön.
Stockholm den 26 januari 1992
Annika Åhnberg (v)
Rolf L Nilson (v)
Elisabeth Persson (v)
1 Yrkande 2 hänvisat till TU