Motion till riksdagen
1991/92:A478
av Ulf Björklund (kds)

Ekokommunprojektet i Sverige


Bakgrund
Sexton svenska kommuner ingår i ett av
Glesbygdsmyndigheten initierat projekt kallat ''Förprojekt
Ekokommuner''. Syftet med förprojektet är att förankra
och fördjupa ekokommunkonceptet i de deltagande
kommunerna samt förbereda genomförandet av ett treårigt
pilotprojekt. Bakom ekokommunprojektet ligger en
kommunal ambition att sträva mot ett ekologiskt och
ekonomiskt ''hållbart samhälle'', där kretsloppstänkandet
är den gemensamma grundsynen. Ekokommunerna ska
därför ses som modellkommuner och förebilder i den
omdaningsprocess som förr eller senare är nödvändig i hela
samhället, såväl nationellt som internationellt.
Kretsloppstänkande
I miljökrisens spår följer en nationellt och även
internationellt alltmer tilltagande medvetenhet om
problemens strukturella orsaker och dess långsiktigt
förödande konsekvenser på ekonomi och samhälle. I det
''linjära'' synsättet har man inte brytt sig om att följa
naturens kretslopp. Naturresurserna har setts som
outtömliga och naturens möjligheter att ta emot våra sopor
har betraktats som obegränsade. Ytterst handlar detta om
en värdering där framtiden bedöms som mindre värd än
nuet. Ju längre fram i tiden man kan skjuta kostnaderna
desto bättre. Omsorgen om kommande generationers väl
och ve blir på samma sätt oekonomiskt. Naturen kan man
vårda om man har råd. Som människor har vi således skaffat
oss förmågan och makten att förinta och förstöra
ekosystemet inklusive oss själva. Vi har utsett oss själva till
jordens herrar. Men vi måste ändå följa de spelregler som
ekosystemet ger oss. Vi måste inta en ödmjuk inställning
gentemot naturen. Vi är inte dess herrar, vi är förvaltare.
Som förvaltare har vi ett gemensamt ansvar. Men ett
kollektivt ansvar fungerar inte om inte delarna, individerna
själva, känner sitt eget individuella ansvar. För att känna ett
sådant ansvar krävs medvetenhet och engagemang. Vi
måste känna att vi kan och får delta i detta
förändringsarbete. En utveckling av den yttre miljön kräver
också en utveckling av den inre miljön. Anonymitet och
främlingskap som är vanligt idag föder rädsla, slutenhet och
likgiltighet. Vi bryr oss mindre och mindre om varandra,
våra grannar, vår närmiljö. I ett sådant klimat kan man
knappast begära något miljöansvar hos individerna. Ett
förvaltarskapssamhälle måste genomsyras av en anda av
delaktighet, självtillit, social gemenskap, ansvar för och
tilltro till varandra. Med detta i botten måste
kretsloppstänkandet genomsyra samhället. Slutsatserna
blir: Långsiktig ekonomisk tillväxt är en omöjlighet så länge
vi inte återupprättat kretsloppen i samhället och vi blir
aldrig rikare än nu att genomföra det. Det ekonomiskt och
ekologiskt uthålliga samhället måste påbörjas nu -- annars
blir kostnaderna och svårigheterna väsentligt mycket större.
Kommuner på väg mot det uthålliga samhället
I förprojektet som avslutades vid årsskiftet 1991/92
uppställdes fyra målsättningar för de deltagande
kommunerna: definiera ekokommunbegreppet
utforma handlingsprogram sprida och fördjupa
kretsloppstänkandet utveckla nya eller pågående
''pionjärprojekt''
Kommunernas arbeten har fortlöpande avrapporterats i
en särskild samordningsgrupp där projektledarna från
kommunerna samt Glesbygdsmyndighetens koordinatörer
ingått. Samordningsgruppen har också ansvarat för
utformningen av de gemensamma seminarier och
studieresor som genomförts under projektet.
Kommunernas lokala projektkostnader har finansierats av
dem själva, i regel med visst stöd från berörda länsstyrelser.
Pilotprojektet är treårigt och syftar till att ge det
kompetensmässiga stöd som kommunerna behöver för att
underlätta genomförandet av sina i förprojektet utarbetade
handlingsprogram. Stödet ska huvudsakligen ges i form av
utbildningar, organiserat erfarenhetsutbyte och rådgivning.
Stödet utformas som flexibla program för olika
samhällsområden med utgångspunkt från kommunernas
specifika behov. Huvudman för pilotprojektet är
Glesbygdsmyndigheten. Ekokommunprojektet är till sin
natur ett tvärsektoriellt projekt som spänner många
sektororgans ansvarsområde. Förutom
Glesbygdsmyndigheten har även företrädare för Boverket,
Naturvårdsverket, Kommunförbundet, Statens
Jordbruksverk, Byggforskningsrådet, Nutek och Sveriges
Turistråd tagit del av projektets utveckling och kunnat delta
i de gemensamma seminarierna. Bland dessa myndigheter
finns de naturliga samarbetsparterna. Med gällande
reglementen och nuvarande budgetram kan dock endast
marginellt finansiellt stöd erhållas från dessa organ.
Dessutom försvåras beslutsprocessen av att projektets
finansiering kräver så många organs medverkan. Riksdagen
beslutade 1991-04-17 att ställa sig bakom Bostadsutskottets
betänkande 1990/91:BoU12 som uttrycker behovet av
ytterligare insatser på området samt en önskan om att
verksamheten med s k ekokommuner förs ut till en vidare
krets.
Med så många gemensamma aktörer på scenen är det
lätt att alla litar på alla med resultat att svårigheter uppstår
när ekonomiskt ansvar för projektets fortsättning ska
garanteras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av särskilt ekonomiskt
stöd till det treåriga pilotprojektet Ekokommuner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att medlen bör förvaltas av projektets huvudman
Glesbygdsmyndigheten.

Stockholm den 27 januari 1992

Ulf Björklund (kds)