Motion till riksdagen
1991/92:A477
av Karin Starrin (c)

Utvecklingen i Gävleborg


Vårt län har resurser och goda förutsättningar att möta
framtiden. Inte minst de enskilda människornas kreativitet
och vilja till initiativ, samverkan och ansvar utgör värdefulla
resurser i länet för framtiden.
En stark svensk ekonomi är helt avgörande för länets
utvecklingsmöjligheter. Vårt näringsliv har en stor andel
export, varför vi är mycket beroende av den internationella
konjunkturen. Ca 10 miljarder per år i nettointäkter drar
vårt län in till den samlade svenska bytesbalansen.
Gävleborgs län är en region som ofta kommer på
mellanhand. Vi är ett Norrlandslän men eftersom vi ligger
så nära Stockholm tas vi inte riktigt på allvar när
förutsättningar för norra Sverige diskuteras.
Arbetssituationen
Vårt län har under det senaste året nått helt oacceptabla
siffror på arbetslösheten. Idag går 10.000 människor helt
utan någon sysselsättning och procenttalet är ca nästan 6 %.
I vissa kommuner ligger procentsiffran betydligt högre.
Ungdomsarbetslösheten är en av de högsta i landet.
Samtidigt tvingas allt för många ungdomar att flytta från
länet. En stor del av dem som flyttar är unga kvinnor.
Obalansen på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män är
förhållandevis stor. Det gäller främst i våra bruksorter och
i glesbygden.
Särskilda insatser måste göras så att den kvinnliga
arbetskraften inte söker sig från länets industriorter.
För att på alla sätt kunna möta denna negativa
utveckling måste man ta till även nya grepp. Gävleborgs län
borde kunna bli ett frilänsförsök på så sätt att länsanslagen,
både de regionalpolitiska och de arbetsmarknadspolitiska,
fritt kan användas. De som sitter närmast dem som berörs
av åtgärder vet naturligtvis hur man får största möjliga
effekt av statsanslagen. Detta bör ges regeringen till känna.
Höj utbildningsnivån i Gävleborg
Utbildning och forskning är en drivkraft i den regionala
utvecklingen och den är av avgörande betydelse för
Gävleborgs möjligheter till fortsatt framgång på
världsmarknaden. Centern har varit initiativtagare och
pådrivande när det gäller utbyggnaden av de små och
medelstora högskolorna. Högskolan Gävle/Sandviken,
vilken vi tycker bör byta namn till högskolan Gävleborg,
har utvecklat sitt utbildningsutbud på ett mycket
respektingivande sätt.
Det är mycket angeläget att högskolan i
Gävle/Sandviken får nya lokaler. Det är en förutsättning för
att högskolan ska kunna fortsätta att utvecklas. En
lokalisering till Alderholmen skulle helt självklart ge
förutom en kreativ miljö också samordningseffekter t.ex.
med vårdhögskolan. Riksdagen måste ge regeringen
uppdraget att högskolan Gävle/Sandviken får del av de
medel som i årets budget har avsatts till nya och förbättrade
lokaler.
Fortsatt satsning måste ske på OBS-regionen och NHL-
regionen. Det är viktigt att dessa utbildningar permanentas
för att ge en stabil planeringsgrund. Vissa fasta
utbildningsresurser måste därför avsättas till dessa
utbildningar.
Kommunikationer
Det är ett grundläggande rättvisekrav för länets
befolkning att ha tillgång till goda kommunikationer.
Bostadsorten ska inte vara avgörande.
Gävleborgs län måste kunna ansluta sig till det moderna
tågsystem som är under uppbyggnad. SJ har tillsammans
med företag och kommuner längs Ostkustbanan låtit utreda
förutsättningarna för snabbtåg längs sträckan Stockholm--
Sundsvall. Resultatet visar att investeringarna skulle bli
lönsamma inom en kort tidsperiod.
De investeringar som krävs för tätare och säkrare turer
på sträckan Stockholm--Östersund måste tidigareläggas.
Persontrafik längs Inlandsbanan måste permanentas.
Godstrafiken Edsbyn--Bollnäs har självklart sitt
berättigande.
Det är i det besvärliga sysselsättningsläge som
Gävleborgs län befinner sig i en riktig satsning att
tidigarelägga dessa viktiga investeringar. Detta måste ges
regeringen till känna.
Vägar
Gävleborgs län måste knytas ihop med hela landet och
inom länet genom att vägnätet effektiviseras. En ny E 4-
dragning Söderhamn--Hudiksvall är ett första viktigt steg.
En betydande del av det statliga vägnätet består av
grusvägar. Framför allt länsvägnätet har svag bärighet och
stor andel utan beläggning. Det är angeläget att
förbättringar kommer till stånd.
Centern har tidigare krävt ett tioårigt
upprustningsprogram för beläggning och förstärkning av
grusvägnätet. Ökade krav på bärighet, bl.a. på grund av
ökade bruttovikter, frestar på länets vägar. Vårt län har
varit ett av de län som haft svag framkomlighet under
tjällossningsperioden. Dessa argument måste tas på allvar
när prioriteringar görs. Detta måste ges regeringen till
känna.
Den socialdemokratiska regeringen har inte fullföljt det
beslut som riksdagen fattade redan 1981 vad gäller bro över
Sundet-Hasselön. Vi i Centern har aktualiserat denna fråga
och vi anser att ett beslut bör tas om projektering.
Näringslivet
Näringslivet behöver klara spelregler. Exportindustrins
konkurrenskraft är en grundsten. Våra förbindelser med
Norden och övriga Europa måste utvecklas ytterligare.
Små och medelstora företag betyder mycket för länets
utveckling och sysselsättning. Byråkrati och krångel
drabbar de mindre företagen hårt. Det är bra att regeringen
så tydligt i sin politik nu lägger om kursen och betonar att
det är de små företagen som också svarar för tillväxt.
Personliga investeringskonton är ytterligare
stimulansåtgärder som måste införas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Jord- och skogsbruk
Det kombinerade jord- och skogsbruket är av stor
betydelse för sysselsättningen i länet. Det skapar också
naturliga förutsättningar för att bevara landskapet öppet.
Det norrländska jordbruket (dit Gävleborg räknas),
måste ges förutsättningar att klara omställningen i
jordbruket. Riksdagen har beslutat att lönsamheten inte i
någon nämnvärd grad ska försämras. Uppräkningen av
Norrlandsstödet måste täcka in kostnadsutvecklingen.
Detta måste ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behoven för Gävleborgs län.

Stockholm den 27 januari 1992

Karin Starrin (c)