Fr.o.m. halvårsskiftet 1990 gäller en ny och i vissa
avseenden omtvistad stödområdesindelning inom det
regionalpolitiska området. Rättvisa och logik kan ju alltid
diskuteras i dessa sammanhang, men några kommuners
placering har onekligen väckt viss förvåning på sina håll. I
Jämtlands och Västernorrlands län återfinns således bl.a
Åre, Bräcke och Ånge kommuner i stödområde 2,
medan grannkommunerna, t.ex. Berg och Ragunda,
placerades i stödområde 1.
Än
mer förbryllande blev situationen när Torps
församling i östligaste delen av Ånge kommun genom
regeringsbeslut våren 1991 tillfälligt inplacerades i
stödområde 1.
Följden blev att hela Bräcke kommun och resterande
delar av Ånge kommun nu utgör något av en ''lägre
stödområdes-ö'' i en region där stödområde 1 i övrigt gäller.
Det är för den som är insatt i hur de regionalpolitiska
stöden fungerar lätt att inse de uppenbara problem denna
situation kan medföra i fråga om företagens lokaliseringsval
liksom i hanteringen av stödärenden.
Åre kommun inplacerades olyckligtvis i det lägre
stödområdet med hänsyn till den positiva inverkan -- med
åtföljande ''överhettning'' av näringslivet -- turistnäringen
och den omfattande byggverksamheten förmodades ha. I
dag vet vi alltför väl vilken situation turismen som näring
befinner sig i -- ävensom hur negativt byggverksamheten
har utvecklats. Det är med andra ord i högsta grad
angeläget att Åre inplaceras i stödområde 1.
Sollefteå
kommun, som nu är placerad i stödområde 2,
gränsar i norr och väster till stödområde 1.
Näringslivets struktur och den mycket svåra
arbetsmarknadssituationen i kommunen motiverar även
här mycket klart en inplacering i förmånligare stödområde.
I budgetpropositionen 92/93 föreslås från
arbetsmarknadsdepartementet att nio kommuner i
Norrlands inland -- däribland ovan nämnda fyra
kommuner -- skall omfattas av speciella förmåner i form av
sänkta socialavgifter för vissa verksamheter.
Den i propositionen föreslagna utvidgningen är menad
att ha sin tyngdpunkt på rena glesbygdsnäringar med
anknytning till jord och skog samt på turismen och
tjänstesektorn. Detta -- liksom det faktum att skogsbruket
för första gången i svensk regionalpolitisk historia blir
stödberättigad näring -- är intressant men inte tillräckligt
som stimulans för näringslivet i berörda områden.
Den regionalpolitiskt mest önskvärda och administrativt
enklaste lösningen bör vara att de här nämnda kommunerna
i sin helhet inplaceras i stödområde 1, med de förmåner
ifråga om såväl investeringsstöd som
driftskostnadslättnader som då tillkommer företagen. Här
skall inbegripas det större antal verksamhetsområden för
sänkning av de sociala avgifterna som enligt
budgetpropositionen tillkommer stödområde 1.
Inplaceringen
skulle förslagsvis vara tillfällig, med
giltighet i tre år fr o m
kommande budgetår och uppföljning efter två år.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i att Bräcke och
Åre kommuner i Jämtlands län samt Sollefteå och Ånge
kommuner i Västernorrlands län tillfälligt inplaceras i
stödområde 1.