Kalmar län har goda förutsättningar för att kunna
utvecklas. Länet har en fin naturmiljö. Småföretagandet är
ett utmärkande drag och småföretagarandan är väl
förankrad i länet. Turismen är en framträdande näring som
drar uppmärksamheten till länet. Bostadssituationen är bra
där ett marknära boende kan erbjudas de boende i
förträffliga boendemiljöer med fina rekreationsmöjligheter.
Kalmar län är en del av Östersjöområdet som öppnar
utomordentliga utvecklingsmöjligheter i ett internationellt
perspektiv i takt med att utvecklingen fortskrider i
Östeuropa. Det gäller näringslivets utveckling med tanke
på det framtida Östeuropa men också som en del av
Östersjöregionen i ett framtida regionernas Europa ur ett
vidgat EG-perspektiv.
Problembild
De goda framtida utvecklingsmöjligheterna till trots
saknar inte länet problem som behöver lösningar.
En dramatisk försämring av arbetsmarknaden har skett
under det senaste året. 5 500 kalmarlänsbor saknar arbete
och drygt 2 000
är föremål för arbetsmarknadsåtgärder. Det är en
relativ arbetslöshet som ligger över riksgenomsnittet och de
högsta talen sedan arbetsmarknadsstatistiken startade.
Antal varsel om uppsägning är också rekordhögt.
Konkursernas antal har ökat. Inflödet av lediga platser har
försämrats. I industrin fanns sex lediga platser den 13
januari i år.
Kalmar län präglas av att jord och skog samt
tillverkningsindustrin sysselsätter 39 procent av länets 115 000
yrkesverksamma. Det kan innebära
strukturförändringar under de närmaste åren som kan bli
mycket kännbara och som kräver särskild uppmärksamhet
för att länets utveckling skall främjas i en sådan process.
Avregleringen av jordbruket berör länet starkt.
Livsmedelsindustrin som är väl representerad i länet har
redan utsatts för stora strukturella förändringar. Länet har
över 5 000
anställda som sysselsätts i underleverantörsföretag
inom verkstadsindustrin, särskilt fordonsindustrin. Det
ökar sårbarheten. Den manuella glasindustrin har
betydande problem. Länets andel av industri relaterad till
byggnadsverksamhet överstiger riksgenomsnittet.
Länet har låg andel statliga arbetstillfällen där
förändringar har medfört ytterligare minskningar. Enbart
under 1991 minskade antalet statligt anställda med 115.
Nyetableringar av företag ligger bland de lägsta i landet.
Befolkningsutvecklingen är ogynnsam. Efter ett par
positiva år har födelsenettot och flyttningsnettot vänt neråt
igen och har mer än halverats det senaste året.
Inkomstutvecklingen är jämförelsevis låg. Andelen
högskoleutbildade ligger klart under riksgenomsnittet inom
alla branscher. Detta är särskilt markant i de
högteknologiska grupperna. Andelen forskningsoch
utvecklingsårsverken av den totala sysselsättningen är bland
de absolut lägsta i landet.
Insatser krävs
Den befintliga läget i länet har orsakats dels av den
allmänna konjunkturnedgången som slagit hårt mot länet.
Dels finns sedan tidigare betydande regionalpolitiska
problem. Dessutom har den kraftiga strukturomvandlingen
som skett och alltjämt sker påverkat länet i hög grad. För
att förändra och påverka detta i positiv riktning krävs det
kraftfulla insatser av regionalpolitisk karaktär som i sin tur
kräver resurser.
I det regionalpolitiska arbetet som i utvecklingsarbetet i
övrigt spelar länsstyrelsen en viktig roll som initiativtagare,
samordnare och utredare. En förutsättning för att
länsstyrelsen skall nå framgång i sin roll krävs betydande
länsanslag för regionalpolitiska insatser. De hittillsvarande
anslagen har inte varit tillräckliga.
Möjligheterna till ökade länsanslag till Kalmar län har
klart förbättrats detta budgetår då regeringen i
budgetpropositionen föreslår riksdagen fatta beslut om ett
länsanslag på en betydligt högre nivå än tidigare. En ökning
av anslagsdelen till Kalmar län ligger också väl i linje med
riksdagens tidigare uttalade mål. Länet är av riksdagen i de
regionalpolitiska besluten som tagits klassat som
regionalpolitiskt problemområde tillsammans med
Bergslagen och Norrlands inland.
Det finns således i länet en rad åtgärder som kräver
insatser också från länsstyrelsens sida -- främst i ett
initialskede.
Mål och åtgärder
Viktiga riktlinjer och mål för åtgärder i ett offensivt
regionalpolitiskt arbete i Kalmar län är bl.a. följande:En
utbyggnad av infrastrukturen genom ökade väganslag till
länet för utbyggnad och upprustning av länets vägnät som
bl.a. utbyggnad av återstående del av E66 och väg 35 förbi
Överum mot länsgränsen till Östergötland,beläggning av
den återstående delen av grusvägarna inom länsvägnätet,
förverkligandet av Dackeleden som stomväg och
genomfartsled i norra länsdelen för en avlänkning av E4
söderut,förverkligandet av Stångåbanan mellan
Linköping--Kalmar--Karlskrona som en stomdel av det
framtida järnvägsnätet i landet, ett fullföljande av
banupprustningen av kust--till--kust--banan för
säkerställande av person- och godstrafik för en högsta
tillåten hastighet upp till 140 km/tim och resurser för fortsatt
person- och godstrafik på länsjärnvägarna,stöd till
Hultsfreds flygplats,återupprättande av färjeförbindelser
mellan Gotland och Västervik och Öland,utbyggd
forskning och ytterligare utbildningsplatser vid högskolan i
Kalmar och förverkligande av ett triangeluniversitet mellan
högskolorna i Kalmar--Växjö--Karlskrona/Ronneby,
åtgärder för en levande skärgård,förbättringar av
läkarförsörjningen i länet,etablering av fler statliga
arbetstillfällen i länet,en utbyggnad och anpassning av
gymnasieutbildningen till länets näringsliv, behovet av
arbetskraft och ungdomarnas önskemål om utbildning,
fortsatt arbete för att behålla en levande landsbygd i Kalmar
län och en omställning av jordbruket med bibehållen
lönsamhet och sysselsättningsgrad med övergång till
alternativ produktion och satsning på alternativ inhemsk
förnybar energiproduktion,en utbyggnad av den privata
tjänstesektorn,särskilda resurser för uppbyggnad av
särskilda mottagningsoch utvecklingsenheter som stöd och
service åt kvinnor som är beredda att starta eget eller som
redan har startat eget,uppbyggnad av ett
kollektivforskningsinstitut inom sektorerna trä, turism och
vattenbruk i länet,åtgärder mot försurningen i länet,
bl.a. vattenbrunnarna och skogen,en utveckling av
förbindelserna med Östeuropa och Baltikum,aktivt
deltagande från länet i hjälpinsatserna till Baltikum och
Östeuropa inom ramen för den miljardsatsning som ligger i
årets budgetproposition, ochaktivt deltagande i
miljövårdsarbetet i Östersjön, satsningar på en livskraftig
fiskerinäring i länet och en levande skärgård.
Länsanslaget för utvecklingsinsatser
I särskilda motioner har vi utvecklat förslag på en rad
viktiga områden som berörts ovan. I detta sammanhang vill
vi mot bakgrund av länsstyrelsens samordnande och
ledande roll för utvecklingen av länet och dess
regionalpolitiska arbete aktualisera länets andel av det
regionalpolitiska anslaget. Mot bakgrund av den höjning av
totalanslaget som regeringen gör i årets budgetproposition
föreslår vi att länets andel nu ökas.
Länsstyrelsen har de senaste åren fördelat de tilldelade
resurserna för regionala utvecklingsinsatser jämnt mellan
företagsstöd och projektverksamhet. För budgetåret
1990/91 användes sammanlagt 16 miljoner för dessa
ändamål. I budgeten för 1991/92 har länsstyrelsen avsatt 9,5
mkr för respektive ändamål. Det är klart otillräckligt.
Mot bakgrund inte minst av försämringen på
arbetsmarknaden bör länets anslag höjas för budgetåret
1992/93. Vi föreslår mot ovan angiven bakgrund att länet
tilldelas ett anslag för regionalpolitiska insatser om 35 mkr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för regionalpolitiska
insatser i Kalmar län.
Stockholm den 24 januari 1992
Agne Hansson (c)
Marianne Jönsson (c)