En stark decentralisering av besluten till regional nivå
och en förenkling och schablonisering av de
regionalpolitiska stödformerna är en bra garanti för en
effektiv regionalpolitik.
De förväntade sämre ekonomiska förutsättningarna
förstärker behoven att samverka inbördes mellan
kommuner och länsmyndigheter, mellan kommuner och
näringsliv, inbördes mellan olika samhällssektorer, mellan
den offentliga sektorn och näringslivet och mellan
näraliggande län.
Samverkan mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge
län är till fördel för alla tre länen och bör förstärkas. För att
sydostlandet ska kunna hävda sig i det ökade samspelet med
öststaterna och EG är det viktigt att hela landsdelen är
offensiv. Sydöstra Sverige har många positiva egenskaper
men har också vissa brister i helhetsfunktionen.
Näringslivet är alltför ensidigt, det finns brister i
infrastrukturen, det finns färre årsstudieplatser per 1 000
invånare inom högre utbildning än riksgenomsnittet och
landsdelens ''utkantsläge'' är naturligtvis inte det bästa.
Målsättningen bör vara att utveckla sydostlandet till en
samverkande knutpunkt.
Utvecklingen i Kronobergs län har under de senaste åren
varit positiv även om den legat under riksgenomsnittet.
Man har lyckats behålla en förhållandevis god sysselsättning
med en näringslivsstruktur med stor andel jord- och
skogsbruksbaserad sysselsättning. Trots detta finns det
anledning till viss oro för den framtida utvecklingen av
länet. Detta främst pga prognoser om
befolkningsutvecklingen, låg utbildningsnivå, ogynnsam
ålderssammansättning och till vissa delar svag infrastruktur.
Näringslivet
Länet är ett småföretagarlän där de små och medelstora
företagen har stor betydelse för att skapa en stabil livskraft
i bygden. Småföretagen har ett utsatt läge när marknaden
sviker och deras kapitalkänslighet ökar sårbarheten. Många
människor arbetar också i företag som är underleverantörer
till de stora företagen. För länets utveckling är det alltså av
avgörande betydelse att regeringen, som nu, för en
näringsvänlig politik.
För länets utveckling skulle det betyda mycket om något
statligt verk eller myndighet lokaliserades till länet. Jag
motionerade t.ex. 1990 om en förstärkt delegation för icke
militärt motstånd. Andra förslag som jag tidigare framfört
är Räddningstjänstutbildning, SCB, regionalt kontor och
Skolverkets regionkontor. Ytterligare förslag som nu är
värda att överväga är en regionalisering av NUTEK och en
omlokalisering av Södra Skogsinstitutet och inrättande av
ett landsarkiv och en kart- och
papperskonserveringscentral. Regeringen bör i positiv anda
pröva dessa förslag och återkomma till riksdagen.
Utbildning och forskning
En fortsatt satsning på Växjö som skol- och
utbildningsort är i hela regionens intresse. Särskilt
angeläget är att nätverksuniversitetet i sydost snarast blir
verklighet. Man kan konstatera att sydostlandet är i stort
behov av ökad kompetens för att klara erforderlig
framförhållning och förväntade strukturomvandlingar av
näringslivet.
Jag avstår i år från att lägga särskild motion om
nätverksuniversitet eftersom glädjande nog alla
riksdagsledamöterna från Kronoberg, Kalmar och Blekinge
enats om en gemensam motion. Särskilda motioner om
skogsforskning och glasforskning har jag däremot väckt
tillsammans med länets övriga representanter från
regeringspartierna. Det är också angeläget att utöka
nuvarande förskolelärarutbildning i Växjö till 120--140
högskolepoäng samt att lärarutbildning för årskurs 4--9
förläggs där.
Infrastruktur
Folkpartiet liberalerna förordar en kraftig satsning på de
delar av infrastrukturen som blivit eftersatta under 70- och
80-talen, dvs järnvägar, vägar, högskoleutbildning och
ledningsnät för vatten och avlopp.
När det gäller satsningen på järnvägen motiveras den av
att det är ett förhållandevis billigt, trafiksäkert och
miljöanpassat transportsätt. För Kronobergs län är det
ytterst angeläget att Banverket kan slutföra de planerade
projekten om standardhöjning på kust till kust-järnvägen
Göteborg--Kalmar--Karlskrona samt snabbtåget
Stockholm--Malmö med uppehåll i Alvesta. Avgörande
skäl talar också för att godstrafiken i högre utsträckning
skulle gå på järnväg. Men för att detta ska bli möjligt
fordras ett utrymme för kreativa terminallösningar som
skulle göra att järnvägen skulle kunna vinna tillbaka en del
av styckegodstrafiken från lastbilarna.
Inom det nationella vägsystemet är det E4 som i länet
bör byggas om till motorväg. För övrigt är de mest
angelägna behoven upprustning av riksväg 23 och 25.
Tyvärr har också många mindre vägar i Kronoberg låg
bärighet på grund av svaga broar eller att vägarna går över
mossmarker. Länet måste därför också tilldelas medel för
förbättring av dessa vägar för bl.a. de viktiga
skogstransporterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen
Kronoberg, Kalmar och Blekinge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt
verk eller myndighet till Kronoberg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i
Växjö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i
Kronoberg.
Stockholm den 24 januari 1992
Charlotte Branting (fp)