En stark decentralisering av besluten till regional nivå och en förenkling och schablonisering av de regionalpolitiska stödformerna är en bra garanti för en effektiv regionalpolitik.
De förväntade sämre ekonomiska förutsättningarna förstärker behoven att samverka inbördes mellan kommuner och länsmyndigheter, mellan kommuner och näringsliv, inbördes mellan olika samhällssektorer, mellan den offentliga sektorn och näringslivet och mellan näraliggande län.
Samverkan mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län är till fördel för alla tre länen och bör förstärkas. För att sydostlandet ska kunna hävda sig i det ökade samspelet med öststaterna och EG är det viktigt att hela landsdelen är offensiv. Sydöstra Sverige har många positiva egenskaper men har också vissa brister i helhetsfunktionen. Näringslivet är alltför ensidigt, det finns brister i infrastrukturen, det finns färre årsstudieplatser per 1 000 invånare inom högre utbildning än riksgenomsnittet och landsdelens ''utkantsläge'' är naturligtvis inte det bästa. Målsättningen bör vara att utveckla sydostlandet till en samverkande knutpunkt.
Utvecklingen i Kronobergs län har under de senaste åren varit positiv även om den legat under riksgenomsnittet. Man har lyckats behålla en förhållandevis god sysselsättning med en näringslivsstruktur med stor andel jord- och skogsbruksbaserad sysselsättning. Trots detta finns det anledning till viss oro för den framtida utvecklingen av länet. Detta främst pga prognoser om befolkningsutvecklingen, låg utbildningsnivå, ogynnsam ålderssammansättning och till vissa delar svag infrastruktur.
Näringslivet
Länet är ett småföretagarlän där de små och medelstora företagen har stor betydelse för att skapa en stabil livskraft i bygden. Småföretagen har ett utsatt läge när marknaden sviker och deras kapitalkänslighet ökar sårbarheten. Många människor arbetar också i företag som är underleverantörer till de stora företagen. För länets utveckling är det alltså av avgörande betydelse att regeringen, som nu, för en näringsvänlig politik.
För länets utveckling skulle det betyda mycket om något statligt verk eller myndighet lokaliserades till länet. Jag motionerade t.ex. 1990 om en förstärkt delegation för icke militärt motstånd. Andra förslag som jag tidigare framfört är Räddningstjänstutbildning, SCB, regionalt kontor och Skolverkets regionkontor. Ytterligare förslag som nu är värda att överväga är en regionalisering av NUTEK och en omlokalisering av Södra Skogsinstitutet och inrättande av ett landsarkiv och en kart- och papperskonserveringscentral. Regeringen bör i positiv anda pröva dessa förslag och återkomma till riksdagen.
Utbildning och forskning
En fortsatt satsning på Växjö som skol- och utbildningsort är i hela regionens intresse. Särskilt angeläget är att nätverksuniversitetet i sydost snarast blir verklighet. Man kan konstatera att sydostlandet är i stort behov av ökad kompetens för att klara erforderlig framförhållning och förväntade strukturomvandlingar av näringslivet.
Jag avstår i år från att lägga särskild motion om nätverksuniversitet eftersom glädjande nog alla riksdagsledamöterna från Kronoberg, Kalmar och Blekinge enats om en gemensam motion. Särskilda motioner om skogsforskning och glasforskning har jag däremot väckt tillsammans med länets övriga representanter från regeringspartierna. Det är också angeläget att utöka nuvarande förskolelärarutbildning i Växjö till 120--140 högskolepoäng samt att lärarutbildning för årskurs 4--9 förläggs där.
Infrastruktur
Folkpartiet liberalerna förordar en kraftig satsning på de delar av infrastrukturen som blivit eftersatta under 70- och 80-talen, dvs järnvägar, vägar, högskoleutbildning och ledningsnät för vatten och avlopp.
När det gäller satsningen på järnvägen motiveras den av att det är ett förhållandevis billigt, trafiksäkert och miljöanpassat transportsätt. För Kronobergs län är det ytterst angeläget att Banverket kan slutföra de planerade projekten om standardhöjning på kust till kust-järnvägen Göteborg--Kalmar--Karlskrona samt snabbtåget Stockholm--Malmö med uppehåll i Alvesta. Avgörande skäl talar också för att godstrafiken i högre utsträckning skulle gå på järnväg. Men för att detta ska bli möjligt fordras ett utrymme för kreativa terminallösningar som skulle göra att järnvägen skulle kunna vinna tillbaka en del av styckegodstrafiken från lastbilarna.
Inom det nationella vägsystemet är det E4 som i länet bör byggas om till motorväg. För övrigt är de mest angelägna behoven upprustning av riksväg 23 och 25.
Tyvärr har också många mindre vägar i Kronoberg låg bärighet på grund av svaga broar eller att vägarna går över mossmarker. Länet måste därför också tilldelas medel för förbättring av dessa vägar för bl.a. de viktiga skogstransporterna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg, Kalmar och Blekinge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk eller myndighet till Kronoberg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i Kronoberg.
Stockholm den 24 januari 1992 Charlotte Branting (fp)