Vi vet, vi motionärer, att regeringen och alla
riksdagsledamöter vet att den rådande lågkonjunkturen och
en del försyndelser under senare år skapat problem i de
flesta län i vårt land. Så även i Värmland.
Vi vill inte klaga. Men vi begär att riksdag och regering
lyssnar och läser vad vi här lägger fram av fakta och behov.
Kort sagt: Värmland bör ha goda framtidsutsikter men i det
korta perspektivet måste länet få regeringens och
riksdagens hjälp för att åstadkomma det omvandlingstryck
som behövs för en positiv utveckling.
Det gäller att nu vända en negativ trend med starkt
ökande arbetslöshet och en fasansfull mängd varsel om
uppsägningar i Värmland. Den siffran har aldrig varit så hög
i vårt, tidigare illa härjade, län. Under året som gått
varslades 2 647 personer. Vid november månads utgång var
siffran så hög som 1 888. Antalet arbetslösa var då uppe i 4
000 i Värmland.
Försvarets bantningar drabbar Karlstad värst
Situationen för dagen liknar den som rådde under slutet
av 70-talet och början av 80-talet. Därtill kommer en lika
faktisk som hotfull planerad minskning av
sysselsättningen inom försvarsmakten och
försvarsindustrin. Omstruktureringen inom försvaret
kommer nämligen att drabba Karlstad särskilt hårt. När en
och annan residensstad i vårt land nu mister sina
regementen och beskriver cirka 800 förlorade jobb som
katastrof, vill vi gärna påminna riksdag och regering om att
Karlstad ser ut att mista upp till 2 000 jobb just inom
försvarssektorn.
Låt oss beskriva läget i korthet:
Värmlands regemente, I 2, föreslås flyttas till
Kristinehamn. 450 jobb försvinner därmed från Karlstad.
Samtidigt planerar FFV Ordnance att minska personalen
med cirka 600 vid Zakrisdalsverken i Karlstad. Risken är
stor att också kvarvarande 300 försvinner 1995--96.
År 1989 hade Zakrisdalsverken 1 100 anställda.
Lägg därtill att verksamheterna inom Karolinen
kommer att reduceras. Detta militära förvaltningskomplex
skulle rymma 1 125 tjänster inom försvarsmakten. Så var
det sagt när anläggningen byggdes i början av 70-talet.
Under senaste åren har det som mest funnits cirka 800
försvarsanställda i detta Karlstads Pentagon. Nu räknar
man med kraftiga reduceringar, bland annat vid föreslagen
nedläggning av Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets
civilfövaltning samt personalminskningar inom FMV och
ytterligare försvarsverksamhet inom Karolinen i Karlstad.
Halvering befaras vid samlokalisering I 2/A 9
Av denna redovisning framgår att Karlstad och
Värmland redan drabbats av personalminskningar inom
försvaret. Förutom i Karolinens centrala förvaltningar
upplevde vi 1991 milostabens nedläggning. När Milo
Bergslagen gick i graven försvann cirka 100 jobb.
Nu föreslås också nedläggning av miloverkstäder och
dess förvaltning.
Naturligtvis skall det framhållas att I 2 förutsätts bli kvar
som regemente inom länet. Samlokaliseringen med A 9 i
Kristinehamn skall emellertid leda till besparingar av en
storlek som sannolikt leder till halvering av båda dessa
regementen.
Summa sumarum: Av två regementen blir bara
motsvarigheten till ett regemente kvar i länet. Och
för Karlstad innebär det cirka 450 mistade jobb. Plus alla de
andra minskningarna som här redovisats. Totalt ett minus
på cirka 2 000 för den kommun som är tänkt att vara själva
motorn i länets utveckling.
Det torde också framgå att den föreslagna
försvarsbantningen också drabbar länet i sin helhet med upp
till 1 800 indragna tjänster. Det vill till att mycket positivt
händer i länet och landet under de närmaste två, tre åren.
Det är för detta, det korta perspektivet, vi motionärer
nu ber riksdag och regering att lyssna. I ett längre
perspektiv ser vi framtiden ljus. Regeringens många
positiva åtgärder för ökad ekonomisk tillväxt -- framför allt
genom ökad företagsamhet -- kommer att gynna Värmland
liksom andra län i vårt land. Men -- när det gäller att
överleva i det korta perspektivet.
Staten åderlåter Värmland
Vi har här specificerat vad som väntar i varsel och
uppsägningar inom försvarssektorn i Värmland. Vi har
nämnt att arbetslösheten i länet redan är cirka fyra procent.
Endast sex län har det värre. Vi tror att vi dessvärre placerar
oss ännu sämre detta år.
Staten har på sin civila sida inte varit nådig mot
Värmland under senaste åren. Postverket minskar,
Televerket minskar, Vägverket flyttar till storstaden
Götborg, tullen likaså.
Inga böner hos myndighetschefer och statsråd har
hjälpt. Värmland och Karlstad har åderlåtits av staten.
Fälldin och Bohman hjälpte Värmland
Låt oss påminna om att Värmland fick mycken
hjälp av dåvarande regeringar under lågkonjunkturer
1976--82. Senare regering har istället öst ut miljardbelopp
på andra håll -- till exempel Uddevalla-, Malmö- samt
Bergslagspaket. Men inget ''paket'' till Värmland.
Visserligen tillhör östra Värmland Bergslagen, men för
de värmländska bergslagskommunerna blev det inte många
kronor från den då sittande regeringen.
Orsak och verkan i Årjäng
Istället fick Värmland sin rundliga del av den låt-gå-
politik som lett till bland annat rekordhög inflation och
därav följande rekordarbetslöshet.
En av de kommuner som plötsligt drabbats av hög
arbetslöshet är Årjäng. Där finns industrier i bilbranschen
som inte förmår konkurrera med utlandet därför att vårt
kostnadsläge är för högt. I flera andra kommuner i
Värmland är det urusla konjunkturer i stål- och
verkstadsindustri samt massaprisernas bottenläge och
byggbranschens häftigt uppflammande kris som vållat
arbetslöshet över det vanliga.
Landsbygdsproblem
Det finns få lediga platser att söka för dem som mister
jobben. Samtidigt bör den dåliga ekonomin i jord- och
skogsbruket uppmärksammas av regering och riksdag. I
Värmland är omställningsersättningen en tillfällig räddning
för många bönder. Men -- hur få avsättning för den nya
''grödan''?
Vi vill i detta sammanhang föreslå regeringen att
omgående komma med förslag till riksdagen om
återinförande av den så kallade kvittningsrätten. Genom
den skatteminskning som uppstår vid förlustavdrag i
jordbruksrörelser, har Värmland hittills fått behålla det
mesta av det öppna kulturlandskapet som svenska folket
numera betraktar som omistligt.
Kvittningsrätten gav många arbetstillfällen på
landsbygden, bland annat genom förutsättningar för
turistnäringen. I Värmland har turismen stor betydelse för
sysselsättningen.
Byggarbetslösheten kan snabbt minskas
Ett snabbt återinförande av kvittningsrätten mellan olika
förvärvskällor skulle alldeles säkert minska på
byggarbetslösheten som för närvarande uppgår till cirka 20
procent i Värmland. I och med att reparationsavdragen
försvann för mangårdsbyggnader, tillsammans med
kvittningsrätten (i den så kallade skattereformen) har större
delen av reparations- och upprustningsverksamheten i
enskilt ägda fastigheter upphört.
Får fastighetsägaren göra avdrag i deklarationen får
hon/han råd att anlita byggbranschens folk. Det är ett för
staten billigt sätt att öka sysselsättningen.
Gör Värmland till turistprojekt!
Vi nämnde turismen som en angelägen näring.
Nedgången i branschen är emellertid svårbemästrad om
inte priserna kan pressas ned i hotell- och
restaurangbranschen samt i övrigt där Sverigeturismen i dag
framstår som dyrbar. Riksdagsbeslutet om sänkningen av
momsen från 25 till 18 procent var förvisso en angelägen
åtgärd. Men den torde vara otillräcklig för att locka fler
utländska turister till Sverige.
Landshövdingen i Värmlands län och Värmlands
turistråd har i fjol höstas hemställt hos regeringen att
Värmlands län tillfälligt befrias från moms på turisttjänster
för utländska besökare.
Vi motionärer ser detta som ett angeläget förslag som vi
ställer oss bakom. Låt den värmländska turistnäringen få
svara för ett pilotprojekt som bör kunna avläsas efter ett par
år. Vi tror bestämt att det kommer att visa sig lönsamt för
alla parter.
Det är nu Värmland behöver hjälp
Det är nu Värmland behöver hjälp från staten.
Om ett par år då Sverige kommit in på den nya vägen
kommer Värmland -- om satsningar görs nu -- att gå för egen
maskin. Vi räknar nu med betydande satsningar i
infrastruktur som tidigare också nya regeringen utlovat.
Sålunda är det av nöden att Värmland snabbt får en ny
regional flygplats sedan nuvarande dömts ut av miljöskäl.
Eftersom nuvarande flygplats är statlig finner vi det
naturligt att staten ikläder sig det ekonomiska
huvudansvaret för nybygget på 250--300 miljoner kronor.
Vi vill samtidigt vädja till regeringen att snabbast möjligt
handlägga flygplatsärendet för Värmland. Det är redan
försenat ett par år. För närvarande sker reguljärtrafiken på
dispens.
Flyg, tåg, vägar och sjöfart
Det behöver inte sägas eller skrivas att
kommunikationerna är viktiga för orters och läns
utveckling. Utan en ny flygplats kan vi börja avveckla
Värmland och be staten om flytthjälp till invånarna.
Men -- naturligtvis måste vi också ha goda
järnvägskommunikationer liksom ett gott vägnät, det vill
säga bättre än i dag.
Inte sedan den borgerliga regeringsmajoritetens tid
1976--82 har Värmland fått riktigt rejält med pengar till
vägbyggen. Det behövs mer till Värmland i
vägbyggnadsanslag än det som ges i budgetpropostionen
1992/93. Bland annat behövs betydande vägsatsningar för
bland annat skogs- och industritransporterna i Värmland.
Dessa vägar måste bli bättre!
Väg E 18 är en länk som kommer att inrymmas i
ett nationellt gemensamt vägnät. E 18 är Värmlands
pulsåder med stor betydelse för såväl lokal och regional som
nationell och internationell trafik i östvästlig riktning. Men
E 18 är ännu inte en verklig Europaväg. Bygg den färdig nu!
Andra viktiga transportleder i länet är väg 61 och väg 45
genom Fryksdalen. Väg 61 med sin knytning till den högt
prioriterade riksväg 2 i Norge är inte minst viktig för den
nationella och internationella trafiken och väg 45 som en del
i den kommande inlandsriksvägen.
Väg 62 genom Klarälvsdalen är vissa delar i mycket
dåligt skick. Det medför att berörda industriers relativa
konkurrenskraft försämras.
Det är angeläget att också resterande investeringsbehov
på väg 62 tillgodoses. Detta gäller även för väg 63, som är
en viktig transportled mellan Bergslagen och Västsverige
och för väg 64, den viktiga nord-sydliga väglänken i östra
Värmland.
I ett skogs- och glesbygdslän som Värmland är det
tertiära vägnätet av mycket stor betydelse. Standarden är
dock låg och bärigheten motsvarar inte dagens krav.
Det finns anledning erinra om det avtal som träffades för
en del år sedan mellan å ena sidan skogsindustrin och
åkerierna och å andra sidan regeringen som lovade att höja
bärigheten enligt framställda krav. Detta som en
förutsättning för att få höja skatten på motordrivmedel med
mera.
Skatten höjdes. Nu är det hög tid att förverkliga löftet!
Snabbtåg för Värmland
För att inte denna riksdagsmotion skall bli allt för lång
vill vi nu hänvisa till dels andra motioner som vi väcker med
anledning av budgetpropositionen, dels till den skrivelse
som länsstyrelsen i Värmland avsände till regeringen den 28
oktober 1991. I den skrivelsen görs en rad framställningar
som vi motionärer ställer oss bakom.
Behoven av upprustning i järnvägsnätet i och till
Värmland, specificeras i skrivelsen. Vi skall här särskilt
framhålla nödvändigheten av att den så kallade
Svealandsbanan också sträcker sig till den västra delen av
Svealand.
Det får inte bli så att höghastighetstågen viker av vid
Värmlandsgränsen utan fortsätter till Kristinehamn (vars
snabbtågförbindelser blir särskilt värdefulla om restiden till
Stockholm kan nedbringas mot två timmar) och vidare till
Karlstad--Kil--Arvika--Charlottenberg--Oslo.
I en riksdagsmotion tillsammans med partikollegor runt
Vänern beskriver vi den stora betydelse som
Vänersjöfarten har för bland annat Värmland. En övergång
från landsvägstill sjötransporter är också angelägen ur
miljösynpunkt.
Högskolan mycket viktig
I en motion om högskolan i Karlstad föreslår vi några
angelägna utbildningsprojekt samt ökade
forskningsresurser. Vi moderater ser högskolan och all
annan nyttig utbildning som en av Värmlands viktigaste
resurser. Utbildningsanslagen bör fördelas så att Värmland
genom utökning av högskolan kan flytta fram sina
positioner som ett lockande utvecklingslän för industrier.
I ytterligare en gemensam motion föreslår vi att
Kristinehamns och Storfors kommuner inplaceras i
regionalpolitiskt stödområde 2.
Samtidigt vill vi framhålla nödvändigheten av att
jordbruket i Värmland inte hamnar i sämre läge vad gäller
det så kallade Norrlandsstödet. Vi ser det som särskilt
angeläget att värmländskt jordbruk finns med i denna form
av regionalt statligt stöd med tanke på ett förestående
svenskt medlemskap i EG, den europeiska gemenskapen.
Företagens renässans -- i Värmland
Självfallet förutsätter vi att Värmland bedöms på ett
rättvist sätt när beredskapsmedel och anslag för regionala
utvecklingsinsatser fördelas på länen. Vi vill också
framhålla behovet av riskkapital till små och medelstora
företag samt ökade rådgivningsinsatser för företagare. Det
är, som det heter i regeringsdeklarationen, ''av största
vikt... att små- och nyföretagandet får en renässans. Det är
i detta företag som de nya företagen och de nya jobben
finns. Det är nyföretagandet som måste bli ekonomins
spjutspets mot framtiden.''
Vi motionärer vill placera Värmland och dess invånare
mitt i detta dynamiska utvecklingsarbete. Och vi vill inte
tappa tempo i denna inledning. För den skull behöver
regeringen liksom riksdagen snabbt överväga vilka insatser
som omedelbart skall göras i Värmland.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att
åstadkomma det omvandlingstryck som behövs för att
snabbt få en positiv utveckling i Värmlands län.
Stockholm den 27 januari 1992
Göthe Knutson (m)
Gullan Lindblad (m)