Med den stora andelen sysselsatta inom jord- och
skogsbruk, liten industrisektor och stor förvaltning har
Gotlands län en unik ställning i landet. Det gör det svårt att
hitta rimliga jämförelsetal vid tilldelning av bl.a.
regionalpolitiskt stöd.
Jordbrukets betydelse
I inget län förutom Gotland har fler sin utkomst i jordoch
skogsbruk än inom industrin. Det gör
arbetsmarknadseffekterna vid omstruktureringar mindre
tydliga. När på andra håll hela verksamheter läggs ner vid
ett tillfälle och många ställs utan arbete på samma gång
faller arbetstillfällena inom jordbruket bort ett eller några i
taget men i en jämn ström. Det ger inga stora rubriker men
är i längden lika förödande för ett län.
Vi står nu också inför hotet av en avveckling av en av
våra livsmedelsindustrier, Roma sockerbruk, vilket
ytterligare komplicerar situationen.
Den redan tidigare pågående strukturomvandlingen
inom jordbruket har påskyndats av
jordbruksomställningen, vilkens effekter kommer att
påverka gotländsk arbetsmarknad i än högre grad framöver.
Sysselsättningen inom jordbruksnäring och
livsmedelsindustri måste tryggas.
Industriutveckling
Elektronik, gummi- och livsmedelsindustri, som är
etablerade i länet, är alla exempel på näringar där
utvecklingsarbete pågår och där det är viktigt att hålla
jämna steg med framstegen i andra länder. Industrin måste
få förutsättningar för detta viktiga arbete.
Hela industrisektorn är på Gotland mindre än i övriga
län och behöver därför utvecklas. Den avveckling av
högstprisskydd och Gotlandstillägg som regeringen föreslår
skulle i stället motverka detta syfte, vilket vi tar upp i en
särskild motion.
Överhuvudtaget är bekväma och praktiska transporter
av både människor och gods till rimliga priser en
nödvändighet om sysselsättningen inte skall hotas.
Tjänster
Tjänstesektorn har utvecklats på Gotland på senare år
men riskerar att stagnera. De fördelar olika
infrastrukturella insatser under 80-talet medförde behöver
följas upp i takt med att utvecklingen går vidare. Vi tänker
då inte bara på teknisk utveckling utan även på de ändrade
politiska förutsättningarna i vår omvärld med bl.a. nya
grannländer. Gotland kan i det sammanhanget bli en bas för
den samlade kunskap om länder och företeelser runt
Östersjön som nu blivit mer både tillgänglig och intressant.
Turismen
I hela landet har turismen sviktat de senaste åren. För
Gotland blir detta särskilt märkbart då turismen är en av
basnäringarna. Den pågående utredningen om
Gotlandstrafiken har där stor betydelse men även
möjligheten för löntagare i vanliga inkomstgrupper att
överhuvudtaget resa på semester. Åtgärder som minskar
inkomsterna för hushåll, särskilt med låg inkomst, får
därför negativa effekter på Gotlandsturismen.
Infrastrukturella satsningar
I olika dokument och uttalanden från den borgerliga
regeringen talas mycket om infrastrukturella insatser.
Utfallet av dessa insatser har dock hittills varit magert för
Gotlands del. Vi anser att medel som satsas i landet men av
olika skäl, t.ex. bristen på järnväg och genomfartsvägar,
inte kommer Gotland till del måste uppvägas av andra
satsningar. Vi vill i sammanhanget även peka på det
blygsamma utbud av högskoleutbildning vi idag har och
påminna om att Gotland fortfarande är det enda svenska
län som saknar egen högskola.
Offentliga sektorn
Gotland uppvisar också en stor andel sysselsatta inom
den offentliga sektorn. Omstruktureringarna inom
försvaret har fått och kommer att få ytterligare effekter på
den gotländska arbetsmarknaden även om inga
regementsnedläggningar är aktuella.
Med den politik som regeringen visar att den vill föra
kan vi riskera stora neddragningar inom den offentliga
sektorn. Arbetsuppgifterna finns i många fall kvar men vi
kan inte räkna med att privata intressen skall ta
regionalpolitiska hänsyn på det sätt som statsmakterna har
haft möjlighet till. Vi tänker bl.a. på utlokaliseringar av
statlig verksamhet.
Tipstjänst till Gotland
Bland mycket lyckade utlokaliseringar kan nämnas
Penninglotteriet som nu är väl etablerat i Visby. När olika
verk och myndigheter har flyttats ut i landet har man strävat
efter att förlägga verksamheter med likartad eller
angränsande inriktning på samma ort. Det är en i huvudsak
bra princip vid utlokaliseringar. I konsekvens därmed anser
vi att det nu är dags att även flytta över Tipstjänst AB till
Gotland.
Kommunal ekonomi
Gotlands kommun är den klart största arbetsgivaren på
ön. Om de förslag som framlagts av regeringen och den
regionalpolitiska utredningen genomfördes skulle
kommunen förlora närmare 200 miljoner kronor. Detta
motsvarar nästan 1000 kommunanställda. Vi utgår från att
en sådan utveckling inte kan tillåtas men vill peka på de
effekter dessa förslag kan få.
Läget på arbetsmarknaden
När denna motion skrivs är den öppna arbetslösheten
1075 personer och har ökat med 50% den senaste månaden.
Nästan 430 arbetslösa personer är efter någon form av
insatser färdiga för arbetsmarknaden och drygt 140 kommer
efter snart avslutad utbildning, militärtjänstgöring eller
liknande att efterfråga arbeten. Därutöver är 666 personer
arbetslösa på deltid. Som regering och riksdag torde vara
medvetna om är vår arbetsmarknad begränsad och
möjligheterna till dagpendling över kommungränsen
obefintliga. Risken är mycket stor att situationen har
förvärrats ytterligare innan motionen behandlas. Ändå hör
Gotland till de län där de arbetsmarknadspolitiska medlen
utnyttjats med både snabbhet och fantasi.
Den andra chansen
De neddragningar på vuxenutbildningens område som
föreslås i budgetpropositionen förvärrar naturligtvis
situationen ytterligare liksom den osäkerhet som
kännetecknar byggnadssektorn till följd av genomförda,
föreslagna eller uteblivna åtgärder från regering och
riksdag.
Löneläget
Det finns även skäl att påminna om att Gotland har
landets troligen lägsta medelinkomst. 1990 var den 98 600
kr. jämfört med 122 600 kr. för riket i dess helhet.
Kort- och långsiktiga insatser
Sammanfattningsvis finns det starka skäl att regeringen
ägnar särskild möda åt att finna lämpliga åtgärder för att
bevara och förbättra möjligheterna till utkomst på Gotland.
1985 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen
en utredning som fick namnet Avstamp Gotland. Med de
ändrade förhållanden som nu råder finns anledning att ånyo
göra en sådan genomlysning av länets möjligheter och
problem. En sådan utredning bör kunna behandla även
kortsiktiga förslag och insatser men ha sin huvudsakliga
inriktning på långsiktiga åtgärder.
Då situationen på arbetsmarknaden idag är akut som
ovan redovisats bör det därför även ankomma på
regeringen att på lämpligt vis kompensera Gotlands län
genom särskilda regionalpolitiska insatser i ett kortare
perspektiv. En sådan insats kan vara att göra Gotland till ett
tillfälligt stödområde. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny Gotlandsutredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda regionalpolitiska
insatser för Gotlands län.
Stockholm den 27 januari 1992
Ulla Pettersson (s)
Bengt Kronblad (s)
Eva Johansson (s)