Motion till riksdagen
1991/92:A447
av Bertil Måbrink (v)

Blekinge län


Sammanfattning och förslag till åtgärder
Blekinge län måste prioriteras därför att länet i vissa
avseenden uppvisar lika stora problem som Norrlands
inland. Stora insatser måste göras för att bekämpa
arbetslösheten och satsa på högre utbildning och forskning.
Högskolan måste byggas ut kvalitativt, t.ex. i form av
forskarbyar på miljö- och energiområdet. Jag anser att
statliga insatser på miljö- och energiområdet har goda
möjligheter att bidra till Blekinges utveckling till ett län som
är ekologiskt anpassat.
Jag föreslår en fortsatt utlokalisering av statliga
verksamheter till Blekinge. Livsmedelsverket,
Naturvårdsverket och/eller Fiskeristyrelsen bör lokaliseras
till Blekinge.
Vidare bör medel tillföras länet för generella åtgärder
för att öka intresset för små och medelstora
företagslokaliseringar.
Satsning bör ske på utbildning och
infrastrukturinvesteringar.
Kustbanan ges resurser för en rejäl upprustning.
Banverket ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna
för en utbyggd Ostkustbana.
Projektet med havsbaserade vindkraftverk måste
högprioriteras.
Blekinge -- länet med de stora möjligheterna
Blekinge har många goda förutsättningar för att
utvecklas. I Blekinge finns attraktiv natur, tätortsstruktur
längs kusten och goda boendemiljöer och dessutom
lägesmässiga förutsättningar för att fungera som en
kommunikationsknutpunkt vid Östersjön.
Utomordentliga möjligheter finns för att få till stånd en
sjudande aktivitet inom handel, forskning, kultur,
utbildning, turism etc. mellan de nya och gamla
Östersjöländerna. Ett arbete som nu har startat och bör ges
centralt stöd.
Länsstyrelsen i Blekinge har 1989 presenterat
''Blekingevision, transporter och samhällsfunktioner'', med
en tidshorisont på 20 år.
I visionen tecknas en bild av Blekinge som en attraktiv
region med differentierat näringsliv, robust arbetsmarknad
med goda valmöjligheter och en god boendemiljö, en
knutpunkt för kommunikationer och transporter i ett län
med hög kompetens- och kunskapsnivå.
Jag ser denna vision som viktig att förverkliga.
Blekinge har drabbats hårt av lågkonjunkturen på grund
av länets industristruktur. Arbetslösheten har nått
rekordhöga nivåer -- speciellt för kvinnor och ungdomar.
Jag beskriver nedan åtgärder för att minska
arbetslösheten och beroendet av industrier med ''mogna''
produkter och gamla samhällsstrukturer för att Blekinge
ska kunna vara en del av ett expansivt Sverige.
Regionalpolitikens mål
Norrlands inland, skogslänen, Bergslagen och
Sydostsverige har inte tillhört de expansiva delarna av
landet. Av flera skäl, t.ex. miljömässiga, sociala och
trafikekonomiska så borde Sverige stå på flera ben, varav
ett bör vara Blekinge (Sydostsverige) i strävan att uppnå
regional balans.
De övergripande målen för regionalpolitiken säger att
människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till
arbete, service och en god miljö.
Vid riksdagsbehandlingen våren 1990 av regeringens
proposition (1989/90:76) om regionalpolitik för 90-talet så
preciserades målsättningen bland annat med att politiken
skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan
människor i olika delar av landet, en balanserad
befolkningsutveckling så att en betydande valfrihet i
boendet åstadkommes samt att produktionen sker
rationellt, varigenom en god ekonomisk tillväxt kan
uppnås. Regionalpolitiken skall således främja rättvisa,
valfrihet och ekonomisk tillväxt.
Näringsliv
Blekinges näringslivsstruktur karakteriseras av en hög
industriandel och markant storföretagsdominans med klar
exportinriktning. Erfarenheterna från 1970- och 80-talen
visar att Blekinge är känsligt för både strukturförändringar
och konjunktursvängningar. Under 1990-talet kommer
industrisysselsättningen ytterligare att minska.
Satsningar måste ske i branscher och tekniker som har
goda utvecklingsmöjligheter, som baseras på sektorer där
Sverige kan hävda sig, d.v.s. kunskapsintensiva och
högteknologiska branscher.
Blekinge har goda förutsättningar att få till stånd bra
relationer med övriga Östersjöstater. Karlskrona som i
slutet av 1700-talet var Sveriges största stad som knutpunkt
i den svenska flottan, skulle i framtiden återigen -- men i
fredliga sammanhang -- kunna bli en knutpunkt för
Östersjön. Några områden för dessa samarbetssträvanden
kan vara miljöområdet, energi- och miljöteknik och olika
handelskontakter med färjeförbindelser.
Det är nödvändigt att kraftfulla strukturella insatser görs
för att vända utvecklingen i Blekinge. Det gäller dels att
minska beroendet av de stora företagen inom mogna
branscher genom satsningar på utveckling av medelstora
och små företag inom många branscher, dels att skapa en
långsiktig robust och samtidigt dynamisk arbetsmarknad
genom strategisk utlokalisering av statlig verksamhet och
satsningar i tjänstesektorn. Särskild vikt måste läggas vid att
skapa fler arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar.
Regionalpolitik för kvinnor och ungdomar
Regionalpolitikens utformning har missgynnat
kvinnorna. Vid redovisningen av olika slags statistik över
utvecklingen under 80-talet har man förbisett
könsaspekten. Om man skall leva upp till målsättningen att
kvinnor skall ha likvärdig tillgång till arbete, service, kultur
och fritid måste man börja med att beskriva verkligheten.
Det regionalpolitiska stödet måste omprioriteras och
under kommande år gynna kvinnor i större utsträckning,
eftersom läget är kritiskt just för kvinnor, särskilt unga
kvinnor.
Eftersom den offentliga sektorn har så stor betydelse för
kvinnorna och deras möjligheter att få arbete borde
regionalpolitiska medel kunna användas till satsningar på
offentlig sektor inom utsatta regioner.
Det behövs forskning om kvinnor i glesbygden, vilka
villkor de lever under och vilka regionala satsningar som
krävs.
Ungdomar måste garanteras utbildningsplatser eller
beredskapsarbeten eller andra typer av meningsfulla
sysselsättningar. Att låta människor gå arbetslösa när
behoven är stora av nya kunskaper och kreativa människor
är ett oförsvarligt slöseri med resurser och bäddar för
sociala problem.
Gör Blekinge till ett miljölän med länsparlament
Blekinge bör sätta upp som mål att på sikt kunna vara en
del av ett ekologiskt anpassat samhälle d.v.s. att de
mänskliga verksamheterna i länet inte ska belasta naturen
mer än vad miljön tål.
Denna process beskriver vänsterpartiet i en partimotion
i riksdagen om miljön, ''Sverige år 2000''.
Ansvaret för detta bör ligga på ett länsparlament. Ett
länsparlament bör inrättas för att samla alla regionala
myndigheter etc. Inte enbart för miljöns skull utan även för
att effektivisera olika verksamheter, förenkla
administration, fördjupa demokratin, etc.
Speciellt viktigt är att Östersjöns ekologiska balans inte
störs ytterligare. Därför är det viktigt att snabbt se över hur
utsläppen från Blekinge till Östersjön snabbt ska minska.
Om Östersjön dör -- vilket den är på väg att göra -- dör
Blekinges själ.
Viktigt är också att Blekinge aktivt deltar i kampen mot
planerna på en Öresundsbro för vägtrafik vilket är ett
gigantiskt hot mot både havet och skogsmarkerna.
Vindkraften i Sverige ska utvecklas i stor skala. Blekinge
har här stora förutsättningar att bli det ledande länet i denna
framtidsbransch. Projekten med de havsbaserade
vindkraftverken bör kraftigt byggas ut. Denna teknik kan i
framtiden vara en svensk exportprodukt. Redan nu är det
ett stort utländskt intresse för denna verksamhet.
Jordbruket
Vänsterpartiet föreslår i en annan riksdagsmotion att
riksdagen anvisar 1,5 miljard till ytterligare
beredskapsarbeten. Arbetslösheten måste bekämpas
aktivt. Omställningen av jordbruket till nya verksamheter
kan skapa många arbeten. Det handlar om nya produkter
för både industriprocesser och energiframställning m.m.
Men för den enskilde jordbrukaren som har ansvaret för
att den befintliga produktionen hålls igång på gården finns
det inte utrymme för att också sätta igång alternativa
verksamheter.
I övergångsskedet till det nya finns det därför stora
möjligheter och behov att inom jordbruket inrätta
beredskapsarbeten. Utökade resurser till denna form av
beredskapsarbeten kan ge många nya arbetstillfällen i
Blekinge.
Utbildning
Det finns ett mönster som framträder och visar att
utbildningsnivån är lägre i de delar av landet som behöver
regionalpolitiskt stöd. Den snedfördelningen finns såväl för
korttidsutbildade som vid tillgång på högskolestudier.
Kompetensutveckling inom högre utbildning har blivit en
allt viktigare förutsättning för regionens utveckling. En
jämförelse med övriga delar av landet visar att Blekinge är i
stort behov av ökad kompetensförsörjning för att klara den
nödvändiga strukturomvandlingen av näringslivet.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby kan få en betydande
roll att utveckla energi- och miljöteknisk forskning.
Vidare bör möjligheterna ses över vilka typer av
öststatsutbildningar som bör ligga i Blekinge.
Järnvägen och andra kollektiva trafikslag
Järnvägarna i länet har under lång tid varit eftersatta.
Det har inneburit ständigt försämrad turtäthet och längre
restider vad beträffar persontrafiken. Godstrafiken på
järnvägen har minskat.
Nu när det är lågkonjunktur är investeringar i
infrastruktur helt nödvändiga. Vänsterpartiet anslår i sin
statsbudget mer än 2 miljarder extra för sådana
investeringar. Detta betyder att vi t.ex. skulle kunna rusta
upp de järnvägar som finns och öka vägunderhållet. Även
detta skapar många arbetstillfällen.
Bättre kommunikationer är av avgörande betydelse för
länets utveckling. Snabba och bra förbindelser till
Malmö/Lundområdet är viktiga liksom utökad samverkan
inom sydöstra Sverige.
Banverket bör få i uppdrag att utreda de framtida
förutsättningarna för en snabb utbyggnad av järnvägen i
Blekinge och övriga Sydostsverige. Speciellt med tanke på
att snabbtågsutbyggnaden i södra Sverige kommer att
generera ett ökat järnvägsresande i hela landet.
Erfarenheter från t.ex. Frankrike visar att järnvägsresandet
ökar kraftigt även i omkringliggande regioner tack vare
snabbtågens effektivitet.
En ny järnvägssträckning, ''Sydostkustbanan'', från
Östergötland längs ostkusten till Karlskrona bör övervägas
i ett längre perspektiv. En sådan järnvägsutbyggnad skulle
kunna få stor betydelse för att stärka utvecklingen i området
och bygga ut handelsutbytet med Östeuropa.
Där spårbunden trafik inte är ett alternativ ska etableras
trafik med bussar drivna av etanol som kompletteras med
hyrbil/taxi-system.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts för att utveckla Blekinge län.

Stockholm den 27 januari 1992

Bertil Måbrink (v)