Sammanfattning och förslag till åtgärder
Blekinge län måste prioriteras därför att länet i vissa avseenden uppvisar lika stora problem som Norrlands inland. Stora insatser måste göras för att bekämpa arbetslösheten och satsa på högre utbildning och forskning. Högskolan måste byggas ut kvalitativt, t.ex. i form av forskarbyar på miljö- och energiområdet. Jag anser att statliga insatser på miljö- och energiområdet har goda möjligheter att bidra till Blekinges utveckling till ett län som är ekologiskt anpassat.
Jag föreslår en fortsatt utlokalisering av statliga verksamheter till Blekinge. Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och/eller Fiskeristyrelsen bör lokaliseras till Blekinge.
Vidare bör medel tillföras länet för generella åtgärder för att öka intresset för små och medelstora företagslokaliseringar.
Satsning bör ske på utbildning och infrastrukturinvesteringar.
Kustbanan ges resurser för en rejäl upprustning.
Banverket ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en utbyggd Ostkustbana.
Projektet med havsbaserade vindkraftverk måste högprioriteras.
Blekinge -- länet med de stora möjligheterna
Blekinge har många goda förutsättningar för att utvecklas. I Blekinge finns attraktiv natur, tätortsstruktur längs kusten och goda boendemiljöer och dessutom lägesmässiga förutsättningar för att fungera som en kommunikationsknutpunkt vid Östersjön.
Utomordentliga möjligheter finns för att få till stånd en sjudande aktivitet inom handel, forskning, kultur, utbildning, turism etc. mellan de nya och gamla Östersjöländerna. Ett arbete som nu har startat och bör ges centralt stöd.
Länsstyrelsen i Blekinge har 1989 presenterat ''Blekingevision, transporter och samhällsfunktioner'', med en tidshorisont på 20 år.
I visionen tecknas en bild av Blekinge som en attraktiv region med differentierat näringsliv, robust arbetsmarknad med goda valmöjligheter och en god boendemiljö, en knutpunkt för kommunikationer och transporter i ett län med hög kompetens- och kunskapsnivå.
Jag ser denna vision som viktig att förverkliga.
Blekinge har drabbats hårt av lågkonjunkturen på grund av länets industristruktur. Arbetslösheten har nått rekordhöga nivåer -- speciellt för kvinnor och ungdomar.
Jag beskriver nedan åtgärder för att minska arbetslösheten och beroendet av industrier med ''mogna'' produkter och gamla samhällsstrukturer för att Blekinge ska kunna vara en del av ett expansivt Sverige.
Regionalpolitikens mål
Norrlands inland, skogslänen, Bergslagen och Sydostsverige har inte tillhört de expansiva delarna av landet. Av flera skäl, t.ex. miljömässiga, sociala och trafikekonomiska så borde Sverige stå på flera ben, varav ett bör vara Blekinge (Sydostsverige) i strävan att uppnå regional balans.
De övergripande målen för regionalpolitiken säger att människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö.
Vid riksdagsbehandlingen våren 1990 av regeringens proposition (1989/90:76) om regionalpolitik för 90-talet så preciserades målsättningen bland annat med att politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor i olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så att en betydande valfrihet i boendet åstadkommes samt att produktionen sker rationellt, varigenom en god ekonomisk tillväxt kan uppnås. Regionalpolitiken skall således främja rättvisa, valfrihet och ekonomisk tillväxt.
Näringsliv
Blekinges näringslivsstruktur karakteriseras av en hög industriandel och markant storföretagsdominans med klar exportinriktning. Erfarenheterna från 1970- och 80-talen visar att Blekinge är känsligt för både strukturförändringar och konjunktursvängningar. Under 1990-talet kommer industrisysselsättningen ytterligare att minska.
Satsningar måste ske i branscher och tekniker som har goda utvecklingsmöjligheter, som baseras på sektorer där Sverige kan hävda sig, d.v.s. kunskapsintensiva och högteknologiska branscher.
Blekinge har goda förutsättningar att få till stånd bra relationer med övriga Östersjöstater. Karlskrona som i slutet av 1700-talet var Sveriges största stad som knutpunkt i den svenska flottan, skulle i framtiden återigen -- men i fredliga sammanhang -- kunna bli en knutpunkt för Östersjön. Några områden för dessa samarbetssträvanden kan vara miljöområdet, energi- och miljöteknik och olika handelskontakter med färjeförbindelser.
Det är nödvändigt att kraftfulla strukturella insatser görs för att vända utvecklingen i Blekinge. Det gäller dels att minska beroendet av de stora företagen inom mogna branscher genom satsningar på utveckling av medelstora och små företag inom många branscher, dels att skapa en långsiktig robust och samtidigt dynamisk arbetsmarknad genom strategisk utlokalisering av statlig verksamhet och satsningar i tjänstesektorn. Särskild vikt måste läggas vid att skapa fler arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar.
Regionalpolitik för kvinnor och ungdomar
Regionalpolitikens utformning har missgynnat kvinnorna. Vid redovisningen av olika slags statistik över utvecklingen under 80-talet har man förbisett könsaspekten. Om man skall leva upp till målsättningen att kvinnor skall ha likvärdig tillgång till arbete, service, kultur och fritid måste man börja med att beskriva verkligheten.
Det regionalpolitiska stödet måste omprioriteras och under kommande år gynna kvinnor i större utsträckning, eftersom läget är kritiskt just för kvinnor, särskilt unga kvinnor.
Eftersom den offentliga sektorn har så stor betydelse för kvinnorna och deras möjligheter att få arbete borde regionalpolitiska medel kunna användas till satsningar på offentlig sektor inom utsatta regioner.
Det behövs forskning om kvinnor i glesbygden, vilka villkor de lever under och vilka regionala satsningar som krävs.
Ungdomar måste garanteras utbildningsplatser eller beredskapsarbeten eller andra typer av meningsfulla sysselsättningar. Att låta människor gå arbetslösa när behoven är stora av nya kunskaper och kreativa människor är ett oförsvarligt slöseri med resurser och bäddar för sociala problem.
Gör Blekinge till ett miljölän med länsparlament
Blekinge bör sätta upp som mål att på sikt kunna vara en del av ett ekologiskt anpassat samhälle d.v.s. att de mänskliga verksamheterna i länet inte ska belasta naturen mer än vad miljön tål.
Denna process beskriver vänsterpartiet i en partimotion i riksdagen om miljön, ''Sverige år 2000''.
Ansvaret för detta bör ligga på ett länsparlament. Ett länsparlament bör inrättas för att samla alla regionala myndigheter etc. Inte enbart för miljöns skull utan även för att effektivisera olika verksamheter, förenkla administration, fördjupa demokratin, etc.
Speciellt viktigt är att Östersjöns ekologiska balans inte störs ytterligare. Därför är det viktigt att snabbt se över hur utsläppen från Blekinge till Östersjön snabbt ska minska.
Om Östersjön dör -- vilket den är på väg att göra -- dör Blekinges själ.
Viktigt är också att Blekinge aktivt deltar i kampen mot planerna på en Öresundsbro för vägtrafik vilket är ett gigantiskt hot mot både havet och skogsmarkerna.
Vindkraften i Sverige ska utvecklas i stor skala. Blekinge har här stora förutsättningar att bli det ledande länet i denna framtidsbransch. Projekten med de havsbaserade vindkraftverken bör kraftigt byggas ut. Denna teknik kan i framtiden vara en svensk exportprodukt. Redan nu är det ett stort utländskt intresse för denna verksamhet.
Jordbruket
Vänsterpartiet föreslår i en annan riksdagsmotion att riksdagen anvisar 1,5 miljard till ytterligare beredskapsarbeten. Arbetslösheten måste bekämpas aktivt. Omställningen av jordbruket till nya verksamheter kan skapa många arbeten. Det handlar om nya produkter för både industriprocesser och energiframställning m.m.
Men för den enskilde jordbrukaren som har ansvaret för att den befintliga produktionen hålls igång på gården finns det inte utrymme för att också sätta igång alternativa verksamheter.
I övergångsskedet till det nya finns det därför stora möjligheter och behov att inom jordbruket inrätta beredskapsarbeten. Utökade resurser till denna form av beredskapsarbeten kan ge många nya arbetstillfällen i Blekinge.
Utbildning
Det finns ett mönster som framträder och visar att utbildningsnivån är lägre i de delar av landet som behöver regionalpolitiskt stöd. Den snedfördelningen finns såväl för korttidsutbildade som vid tillgång på högskolestudier. Kompetensutveckling inom högre utbildning har blivit en allt viktigare förutsättning för regionens utveckling. En jämförelse med övriga delar av landet visar att Blekinge är i stort behov av ökad kompetensförsörjning för att klara den nödvändiga strukturomvandlingen av näringslivet.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby kan få en betydande roll att utveckla energi- och miljöteknisk forskning.
Vidare bör möjligheterna ses över vilka typer av öststatsutbildningar som bör ligga i Blekinge.
Järnvägen och andra kollektiva trafikslag
Järnvägarna i länet har under lång tid varit eftersatta. Det har inneburit ständigt försämrad turtäthet och längre restider vad beträffar persontrafiken. Godstrafiken på järnvägen har minskat.
Nu när det är lågkonjunktur är investeringar i infrastruktur helt nödvändiga. Vänsterpartiet anslår i sin statsbudget mer än 2 miljarder extra för sådana investeringar. Detta betyder att vi t.ex. skulle kunna rusta upp de järnvägar som finns och öka vägunderhållet. Även detta skapar många arbetstillfällen.
Bättre kommunikationer är av avgörande betydelse för länets utveckling. Snabba och bra förbindelser till Malmö/Lundområdet är viktiga liksom utökad samverkan inom sydöstra Sverige.
Banverket bör få i uppdrag att utreda de framtida förutsättningarna för en snabb utbyggnad av järnvägen i Blekinge och övriga Sydostsverige. Speciellt med tanke på att snabbtågsutbyggnaden i södra Sverige kommer att generera ett ökat järnvägsresande i hela landet. Erfarenheter från t.ex. Frankrike visar att järnvägsresandet ökar kraftigt även i omkringliggande regioner tack vare snabbtågens effektivitet.
En ny järnvägssträckning, ''Sydostkustbanan'', från Östergötland längs ostkusten till Karlskrona bör övervägas i ett längre perspektiv. En sådan järnvägsutbyggnad skulle kunna få stor betydelse för att stärka utvecklingen i området och bygga ut handelsutbytet med Östeuropa.
Där spårbunden trafik inte är ett alternativ ska etableras trafik med bussar drivna av etanol som kompletteras med hyrbil/taxi-system.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts för att utveckla Blekinge län.
Stockholm den 27 januari 1992 Bertil Måbrink (v)