Den stora utmaningen under det närmaste årtiondet blir
att möta växande krav på dynamik och mångfald utan att ge
avkall på grundtrygghet och välfärd för alla. De kollektiva
lösningarna kommer under sådana förhållanden att i många
fall ha spelat ut sin roll. Det personligt unika måste ges
större plats utan att man därför ger avkall på solidaritet och
jämlikhetssträvanden.
Utrymme måste exempelvis skapas att lösa barnomsorg
och äldrevård mer individuellt än idag. Det egna sparandet
måste stimuleras och eget företagande främjas.
Själva grundvalen för ett sådant förhållningssätt och ett
sådant politiskt handlande är respekten för människors lika
värde.
Skåne -- region med goda förutsättningar
Utvecklingstendenserna nationellt och internationellt
påverkar i högsta grad en region som Skåne. Skåne framstår
samtidigt i många hänseenden som en gynnad region med
goda förutsättningar att möta 1990-talets och 2000-talets
utveckling.
Närheten till kontinenten innebär extra starka
internationella impulser. Förändringarna i Tyskland, Polen,
Baltikum och övriga f.d. Sovjetunionen öppnar portar både
till nya marknader och turistmål. Skåne har på motsvarande
sätt öppnats för befolkningen runt södra Östersjön.
Förutsättningar finns för att utveckla ett nytt ''Hansa-
samarbete'' eller annat regionalt samarbete runt södra
Östersjön.
Sunds- och östersjöförbindelserna
Färjetrafiken och andra förbindelser med kontinenten är
redan under stark utbyggnad. Verksamheten som sådan ger
upphov till nya arbetstillfällen och kontakter. Samtidigt
förbättras exportförutsättningarna för skånska företag.
Turistutbytet underlättas. Inte bara tillverkande företag
utan också byggföretag och tjänsteföretag drar därmed
nytta av utbyggda sunds- och östersjöförbindelser.
En fast förbindelse över Öresund ändrar i princip inte på
dessa förhållanden. Den gynnar i första hand närkontakten
mellan Malmö och Köpenhamn. Framför allt för den tunga
trafiken till kontinenten blir omvägen över Danmark för
lång för att landsvägen skall bli konkurrenskraftig. I varje
fall gäller det så länge det inte finns någon fast förbindelse
mellan Danmark och Tyskland annat än via Jylland.
När det gäller Öresund är behovet störst av en fast
järnvägsförbindelse, som av miljöskäl och ekonomiska skäl
enligt vår uppfattning bör byggas som en järnvägstunnel.
Tunnel kommer också på ett annat sätt än hittills att ge
Kastrup förbindelse med det svenska järnvägsnätet. Det
kan indirekt Sturup få nytta av genom ökad charter- och
frakttrafik.
Nätet av färjeförbindelser behöver förstärkas med bl.a.
en permanent förbindelse Simrishamn--Bornholm.
Kraftig strukturomvandling
Skånskt näringsliv har fortfarande stark tonvikt på
''mogna'' branscher, bl.a. livsmedelsindustri,
byggmaterielindustri, kemisk industri och
verkstadsindustri. Det betyder att man kan förutse en extra
kraftig strukturomvandling i Skåne, särskilt som också
jordbruket är utsatt för en sådan. Förhållandet märks i
första hand under lågkonjunkturer.
En delvis ny näringsstruktur måste framför allt ta sikte
på mer högteknologi, utnyttjande av ny bioteknik och
etablering av fler tjänsteföretag. Utvecklingen kan
påskyndas genom bättre samarbete mellan näringslivets
organisationer, kommuner och forskningscentra i både
Sverige och Danmark.
Förhållandena i jordbruket påverkas inte minst av
avregleringen. Den påverkar också i högsta grad
livsmedelsindustrin.
Tack vare goda naturliga förutsättningar och stark
konkurrenskraft i övrigt bör det skånska jordbruket ändå
klara sig bra. Närheten till stora marknader blir allt
viktigare även för jordbruket. Livsmedelsindustrin i Skåne
bör ha goda förutsättningar att konkurrera även på en stor
europamarknad.
Korta avstånd
De korta geografiska avstånden i Skåne innebär allmänt
en viktig konkurrensfördel. Landskapet kan redan i stor
utsträckning betraktas som en enda arbetsmarknad.
Naturskönt boende både vid kusten och i inlandet skapar
goda möjligheter till fortsatt utveckling över hela
landskapet.
Takten i utvecklingen på olika orter är dock ofta
beroende av förbättrade väg-, buss- och
järnvägsförbindelser. Speciellt gäller det de östra och norra
delarna av landskapet. Kommunal och annan service
behöver i många fall också decentraliseras. Samarbetet
behöver utvecklas över kommun-, landstings- och
länsgränserna. Inte minst i planeringssammanhang behöver
Skåne oftare ses som en enhet.
Goda utbildningsmöjligheter
Utbildningsmöjligheterna i Skåne är goda men
resurserna ojämnt fördelade.
Samarbetet är delvis dåligt t.o.m. mellan Lund och
Malmö. Det får bl.a. till följd att en oproportionerligt stor
del av dem som får sin utbildning i Lund lämnar den egna
regionen för i första hand Stockholm. Många
skånekommuner har anmärkningsvärt liten andel
högutbildade i arbetskraften, något som påverkar både
inkomstnivån och utvecklingsmöjligheterna.
En medveten skånesatsning på utvecklingsföretag bör
förhållandevis fort kunna ändra på det förhållandet. Nya
utbildningsresurser på högskolenivå behöver i första hand
tillföras Malmö och Kristianstad. Många orter i Skåne utgör
också naturliga platser för lokalisering av
utvecklingscentrum för bioteknik, bioenergi m.m.
Sammanhållen region
Skåne utgör en naturligt sammanhållen region både
näringsmässigt och kulturellt. Det finns en stark skånsk
identitet. Det ger Skåne extra styrka i tävlan med andra
motsvarande regioner i Sverige och Norden.
I gamla spår...
Valet för Skånes del står i ovanligt hög grad mellan att
försöka vidareutveckla den existerande
näringsverksamheten och strukturen och att medvetet
skapa förutsättningar för att ta tillvara nya
utvecklingsbetingelser.
Småföretagsamheten har medvetet eller omedvetet fått
stå tillbaka för större företag. Få insatser har gjorts för att
locka flera av dem som lämnar universitetet i Lund att
stanna i regionen. Tjänste- och serviceverksamhet med
anknytning till tillverkningsindustrin har ökat i omfattning.
Exempel är reklambyråer och maskinservice. Annan privat
tjänsteverksamhet liksom statlig verksamhet har utvecklats
svagt. Förutom sysselsättningseffekter har det fört med sig
att Malmö och Skåne minskat i betydelse som
beslutscentrum i landet.
...eller i nya
Gamla industrier måste ersättas med nya
teknikindustrier, tjänsteverksamhet, turism m.m.
Kommunerna, näringslivets organisationer och
högskolorna måste ta på sig en mer aktiv roll för att få till
stånd ny näringsverksamhet.
Den sysselsättningsmässigt viktigaste förändringen blir
under sådana betingelser att servicenäringarna ökar i
betydelse. Turismen har förutsättningar för ett uppsving i
hela landskapet.
Omställningsmöjligheterna inom jordbruket är goda när
de naturliga förutsättningarna för jordbruk är så bra som i
Skåne. Ökad inriktning är naturlig på råvaruproduktion för
industrin, energiproduktion m.m. Med ökad användning av
etanol som bilbränsle kan en etanolfabrik byggas i regionen.
Fritidsjordbruk kan väntas bli fortsatt populärt.
Samtidigt får man räkna med att företagen drivs mindre
intensivt än hittills, ofta kanske bara med hästar eller
betesdjur.
Uppsving för inre Skåne
Med en mindre storföretagsbetonad, mer
kunskapsbetonad och mer tjänsteinriktad
näringsverksamhet i regionen har de inre delarna av
regionen goda förutsättningar för ett uppsving. Den i
relativa tal snabba befolkningsökningen i flera av
kommunerna längs länsgränsen har i så fall förutsättningar
att fortsätta. Orter som Hörby, Sjöbo och Klippan bör ha
betydande dragkraft på mindre industrier tack vare bl.a.
lägre markpriser och korta avstånd till de större tätorterna.
Men framför allt bör sådana orter attrahera som
bostadsorter.
Utbyggnaden av högskoleväsendet har också
möjligheter att få andra spridningseffekter. T.ex. Svalöv
och Hammenhög är naturliga platser för utvecklingscentra
för bioteknik. Treåriga yrkeslinjer på gymnasieskolan
kommer också att betyda mycket för många skånska
kommuner.
Småorternas utvecklingsmöjligheter förstärks
ytterligare om möjligheterna ökar att driva vårdverksamhet
m.m. som kooperativ, genom föreningsverksamhet och i
andra privata former. Också kulturella aktiviteter behöver
stimuleras. Med ett nytt länsparlament som huvudman för
teaterverksamheten i länet finns förutsättningar att ge hela
Skåne möjligheter till teater. Detsamma gäller
museiverksamheten.
Framför allt måste dock den lokala kulturen främjas.
Våra folkhögskolor har förutsättningar att fungera som
centra för hembygdsarbete, frivillig studieverksamhet och
föreningsaktiviteter.
För att Skånes goda förutsättningar skall kunna tas
tillvara krävs olika åtgärder av vilka vi särskilt vill framhålla
följande:Länsparlament i Skåne.Gemensam
sjukvårdsorganisation för hela Skåne.Mer av vården i
privata former t.ex. kooperativ.Drift av bl.a. bibliotek
och idrottsplatser i föreningsregi.Tågtunnel från Malmö
till Köpenhamn.Permanent färjelinje Simrishamn--
Bornholm.Dubbelspår på hela Västkustbanan och
dragning av banan förbi Landskrona.Elektrifiering av
banan Malmö--Ystad--Simrishamn och dragning av banan
förbi Sturup.Regionaltåg som komplement till
Pågatågen.Utbyggd länstrafik med bussar till
kommuncentra i det inre av Skåne.Övergång till
etanoldrivna bussar i Malmö, Helsingborg, Lund,
Kristianstad och Ängelholm.Utbyggnad av
högskoleutbildning även i Malmö och Kristianstad.
Forskningscentra för bioteknik i t.ex. Svalöv och
Hammenhög.Nya företagsbyar typ Ideon i Helsingborg,
Hässleholm och Kristianstad.Utbyggda treåriga
yrkeslinjer på länets gymnasier.Omvandling av Malmö
stadsteater till en regional teater för Skåne med utbyggd
ambulerande teater.Utbyggd länsmuseiorganisation.
Inrättande av konsthögskola i Malmö--Lund-området.
Omvandling av folkhögskolorna till centra för frivillig
studieverksamhet, hembygdsarbete m.m.Satsning på
Helsingborgs symfoniorkester.Regional börs.Utökat
samarbete universitet--näringsliv.Utbyggt Hansa-
samarbete runt södra Östersjön.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att ta
tillvara utvecklingsmöjligheterna i Skåne.
Stockholm den 24 januari 1992
Ulla Tillander (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Ingbritt Irhammar (c)