Skåne är ett bra landskap att leva och arbeta i. Det har
en internationell atmosfär och samtidigt en stark lokal
kultur. Att länet en gång tillhörde Danmark kan förklara
mycket av det skånska kynnet. Skåne är nu i behov av
kraftfulla utvecklingsinsatser. En regional, politisk och
folklig mobilisering i organiserade former skulle skapa en
skånsk slagkraft till fördel för hela Sverige. Skånes problem
kan lösas men det kräver en helhetssyn och en insikt i vad
Skåne betyder för Sverige.
Innehållsförteckning
Skåne -- porten till Europa3
Plus-sidor3
Problem3
Möjligheter4
Skånsk mobilisering4
Arbetsmarknad4
Malmöhus län4
Kristianstads län5
Avreglera arbetsförmedlingen5
Fiske5
Reparera kulturhus i Skåne6
Turism6
Utbildning7
Lunds universitet7
Samarbete mellan universiteten Köpenhamn--Lund/
Malmö7
WHO-universitet till Malmö7
Konsthögskola7
Tandvårdshögskolan utbildar studenter från
Baltikum7
Folkhälsoinstitutet8
Forumskolorna8
Jazzlinje på Skurups Folkhögskola8
Kristianstads högskola8
Teknisk sektor9
AES-sektor9
Undervisningssektor9
Fristående kurser10
Lokaler11
Trafikflygarhögskola i Ljungbyhed11
Kultur11
Skissernas museum i Lund11
Alunmuseet på Christinehof12
Form Design Center i Malmö13
Malmö Stadsteater/Malmö Symfoniorkester13
Malmö Museer13
Skånska Teatern i Landskrona13
Ystads Teater14
Skånehantverk i Landskrona14
Helsingborgs Symfoniorkester15
Fredriksdal i Helsingborg15
Skånska slott och herresäten15
Kommunikationer16
Järnvägar16
Vägar16
Kollektivtrafik17
Flygplatser17
Flygledningen på Sturup17
Öresundsförbindelser18
Riksbangård Syd18
Malmö Marina Bevakningsområde (BoMö)18
Miljö19
Luftföroreningar19
Våtmarker19
Skälderviken/Hanöbukten20
Stranderosion20
Urskogar20
Utrotningshotade djur och växter20
Försvar21
Sydsvenskt parlament22
Hemställan22
Skåne -- porten till Europa
Regeringens politik är bra för Sverige -- också för Skåne!
Vi har i flera år efterlyst en ekonomisk politik som syftar till
att främja företagande och investeringar för att skapa jobb
och utveckling, d.v.s. precis de grundbultar som den
nuvarande regeringens strategiska och långsiktiga politik
utgår ifrån. Förutsättningarna för att vända den negativa
utvecklingen i Skåne har därmed ökat, men samtidigt är det
lika nödvändigt som förr att slå vakt om de skånska
intressena gentemot övriga regioner, framförallt
Mälardalen.
Plus-sidor
Det handlar i hög grad om att rätt utnyttja de goda
förutsättningar som Skåne har.
Vacker natur med rika kulturtillgångar och rikliga
naturresurser som bördiga jordar och vatten. Vi har ett
fördelaktigt geografiskt läge med närhet till EG, Danmark
och det enade Tyskland, Polen, Baltikum och delar av
övriga Öst- och Centraleuropa. Här finns unika
möjligheter, inte minst med tanke på vår närhet till det nya
fria staterna i Östeuropa. Vi har ett gammalt universitet i
Lund med internationellt gott rykte och en högskola i
Kristianstad med framåtsyftande utbildning. Skåne kan
betraktas som en komplett region, alla branscher finns, om
än inte i varje kommun. Skåne har stora resurser men det
krävs sammanhållna och samordnade insatser -- inom
Skåne, men också gränsöverskridande samarbete med bl a
Danmark och Tyskland, för att kunna utnyttja resurserna
maximalt.
Problem
Hela regionen är under kraftig omstrukturering.
Jordbruket och livsmedelsindustrin, länets basnäringar, står
inför en kraftig omvandling. Den dominans som jordbruket
och livsmedelsindustrin har i regionen är inte resultatet av
nyare tiders industripolitik utan en följd av naturliga
förutsättningar och generationers tålmodiga strävan att
trygga sin egen och omgivningens levnadsvillkor. Sveriges
självförsörjning inom livsmedelsområdet har till stora delar
byggt på detta.
På samma sätt befinner sig fiskerinäringen och
fiskeriindustrin i stora svårigheter. Svårigheter med att
bestämma fiskekvoter och oklarheter i zonindelningen
tillsammans med den ökade nedsmutsningen av Österjön
har medfört kraftigt minskade fångster och därav betingad
minskad lönsamhet. Fortsätter utvecklingen, och ingenting
pekar på en snar förändring, kommer ytterst få människor i
regionen att i framtiden kunna få sin utkomst inom denna
näringsgren.
Likaså kommer förändringen av den civila offentliga
sektorn liksom de förändringar som diskuterats inom det
militära området att få avgörande betydelse för regionens
livskraft och tillväxt.
Omstruktureringen av jordbruket och
livsmedelsindustrin kommer tillsammans med
svårigheterna inom fiskerinäringen och förändringarna
inom både civil och militär offentlig verksamhet bl.a. att
ställa krav på utbildningsanordnarna i länet för att med
utbildningens hjälp skapa ny eller fördjupad kompetens.
Möjligheter
Skåneregionen kan sammanfattas som ett område med
hög livskvalitet och goda förutsättningar både för enskilda
människor och företag.
Av betydelse för regionen är den utveckling vi nu ser i de
baltiska staterna, i östra Tyskland och i Polen. Den
frigörelse som har och kommer att äga rum där innebär
givetvis en önskan om uppbyggnad av infrastrukturen och
en utveckling av levnadsnivån till förhållanden som redan
existerar i västvärlden. För att klara detta, om inte annat så
av tidsskäl, måste impulser, stöd och kunskap hämtas
utifrån. Kommunikationsmässigt ligger regionen ''bra till''
för att bidra till dessa länders utveckling och flera kontakter
har redan tagits med olika städer i såväl Baltikum som i
östra Tyskland.
En rad för vår region viktiga avgöranden kommer att tas
under detta år. Öresundsbro-planeringen är efter en trög
start nu i gång på allvar. Storstadsförhandlingarna om
fördelning av de extra infrastrukturmedlen för bättre vägar,
järnvägar m.m. är i slutfasen av sitt arbete. Ett fullständigt
förslag skall vara klart till den 15 mars. Det är därför av stor
vikt att vår region bevakar att tilldelningen av de nationella
medlen till infrastruktur-satsningar kommer oss till del.
Härvid hoppas vi på en bred politisk enighet.
Skånsk mobilisering
Skånes framtid bygger på att alla verksamma medel
används inklusive hjärnkraften. Det är slut med att åka till
Stockholm och uppvakta för att få nya pengar till regionen --
pengarna är slut. Skåne måste använda egna krafter och lita
på egna resurser och använda Skånes egen kreativitet för att
bygga framtiden. Byggstenarna är skåningarna i
kommunerna och länen. Samtidigt är det viktigt att Skåne
får sin rättmätiga andel av de resurser som trots allt finns i
statens budget. Här finns tyvärr en snedvridning i ett alltför
snävt Stockholms-perspektiv inom flera områden.
Arbetsmarknad
Malmöhus län
Arbetsmarknadsläget i Skåne är ytterst besvärligt, och
arbetslösheten har ökat dramatiskt det senaste året.
Situationen är värre än på många andra håll i landet, och
arbetslösheten ligger över riksgenomsnittet med mycket
höga siffror i vissa kommuner som Helsingborg och Malmö.
Totalt sett rör det sig om närmare 15.000 personer i
Malmöhus län som saknar arbete. Lägg därtill att över 4.000
personer är varslade i M-län. Fler än någonsin är
engagerade via arbetsmarknadspolitiken. Men fortsatta
satsningar är nödvändiga, varför vi välkomnar regeringens
omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser.
Arbetslösheten drabbar ungdomarna hårdast men i
övrigt slår den lika hårt för män och kvinnor. Utomnordiska
invandrare och handikappade är mera utsatta i dåliga tider
och så även denna gång. De åtgärder som sätts in bör därför
i första hand stöda dessa gruppers möjligheter att öka sin
allmänna utbildningsnivå och genom fortbildning öka sina
yrkeskunskaper.
Det är bra att det privata näringslivet nu ytterligare
stimuleras med att anställa arbetslösa via
inskolningsplatser, beredskapsarbeten, utbildningsvikariat
m.m. Jobbklubbar är ett verksamt sätt att underlätta
utslussning av arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden.
Likaså är det av stor vikt att arbetsmarknadsutbildningen är
omfattande och anpassad till industrins krav.
Effektiviseringar och samordningsvinster kan uppnås
inom det samlade utbildningsutbudet, där det totalt sett nu
sker stora satsningar: högskolan, gymnasiet, Komvux, AMS
och AMU.
Kristianstads län
Ungdomsarbetslösheten stiger kraftigt. I Kristianstads
län stiger den med oroväckande hastighet.
Länsarbetsnämndens statistik visar att den fördubblats
under det senaste året. Inom delar av länet är nio gånger så
många ungdomar arbetslösa nu som för ett år sedan. Den
genomsnittliga arbetslöshetssiffran för ungdomar i åldern
18--19 år är 5 % och för dem i åldern 20--24 år är den 5,1 %.
För ett år sedan var siffrorna 2,4 resp. 2,6 %. Kommunerna
har visserligen skyldighet att ställa inskolningsplatser till
ungdomarnas förfogande, men den möjligheten står
knappast till buds i dag, när kommunerna också står inför
nedskärningar och personalminskningar. Det är, enligt
uttalande från länsarbetsdirektören, inte medel som saknas
utan faktiska arbetsplatser.
För den vuxna generationen är situationen inte
gynnsammare. För närvarande ligger arbetslösheten på 3,6
% i länet, vilket är högre än i både Blekinge och Malmöhus
län.
Avreglera arbetsförmedlingen
Regeringen aviserar ett avskaffande av
arbetsförmedlingsmonopolet, vilket skulle ha dynamisk
effekt på arbetsmarknaden. I Malmö finns Fosie
Personalservice som arbetar inom Fosie Industriby som
''personalavdelning att hyra'' för de småföretagare som inte
anser sig ha råd att ha egen sådan avdelning. De önskar rätt
till att också kunna förmedla personal inom och mellan
Industribyns företag. Detta har regeringen hittills nekat ge
dispens för -- också den nya regeringen, vilket vi beklagar.
Vi anser att Fosie Personalserviceföretag i Fosie
Industriby snarast skall få en dispens från gällande
lagstiftning.
Fiske
Fiskerinäringen står som nämnts inför enorma
svårigheter. Särskilt allvarligt är det ekonomiska läget för
de fiskeriföretag som gjort stora investeringar i enlighet
med statsmakternas rekommendationer i fartyg under
senare delen av 1980-talet. Flera av dessa fiskeriföretag har
idag stora problem med likviditeten vilket medför att man
inte klarar amorteringar och betalning av räntor på sina lån.
Därför krävs extraordinära åtgärder för att mildra de
negativa följderna. På kort sikt bör reglerna för de statliga
fiskerilånen ändras så att länsstyrelserna ges möjlighet att
efter särskild prövning medge utökad amorteringstid eller
bevilja ytterligare amorteringsfrihet. I det längre
perspektivet måste en utredning tillsättas för att utreda
yrkesfiskets framtid.
Reparera kulturhus i Skåne
Byggnadsbranschen är extra utsatt för konjunkturens
svängningar. Eftersom Skåne har så många kulturhistoriskt
värdefulla byggnader borde där också finnas
vidareutbildning av byggnadsarbetare till hantverkare som
kan specialisera sig på att arbeta med dessa byggnader.
Här vill vi speciellt lyfta fram den unika kompetens som
finns vid Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona.
Turism
Det är få landskap som inom sina gränser kan erbjuda
turister så många olika slags upplevelser som Skåne.
Landskapet har en rik och omväxlande natur och en mängd
sevärdheter av unikt slag. Det finns möjligheter att utöva
många slags aktiviteter som t.ex. bad, fiske, segling, golf
och tennis. Cykel- och vandringsleder med
övernattningsmöjligheter är väl utbyggda. Vid Skånes långa
kust finns ett flertal fritidsbåtshamnar med fullgod service.
Under sommaren avlöser konst- och musikveckorna
varandra och kulturminnena ligger tätt. Trots dessa
tillgångar och trots landskapets läge med 12--15 miljoner
människor boende på endast en dagsresas avstånd, har
Skåne endast 10 % av landets gästnätter. De flesta
turisterna passerar snabbt landskapet på sin väg åt norr eller
söder.
För att turismen skall kunna utvecklas till en näringsgren
av betydelse i Skåne, krävs rejäla satsningar på olika
områden.
I dag ställs allt högre krav på turismen att möta
människors behov av upplevelser. Det är inte tillräckligt att
tala om hur turisterna skall resa, bo och äta, man måste
också visa vad turisterna kan göra på sin semester.
Därför är det viktigt att använda kulturutbud och
kulturtraditioner för att ge turismen ett attraktivt och
kvalitativt innehåll. Denna s.k. kulturturism har i andra
länder, exempelvis Frankrike och England, givit goda
resultat. T.ex. kan en arkeologisk utgrävning göras till en
turistattraktion. Både kulturen och turismen tjänar på
samarbete, och turisten får kunskap och kvalitet i sin
upplevelse.
Skåne har, med alla sina kulturminnen och -miljöer,
speciellt goda förutsättningar för sådan ''kulturturism''. I
samarbete med riksantikvarieämbetet borde man kunna
utveckla lämpliga projekt i vårt landskap. En bättre
samordning och marknadsföring av alla goda idéer på
turistområdet, som redan finns i Skåne, måste också ske.
Skåne måste marknadsföras som en region i
turistsammanhang.
Kasino är en turistfrämjande verksamhet. Regeringen
avser att utreda frågan om kasinoverksamhet i Sverige samt
föreslå lokalisering av framtida kasinon. Det är naturligtvis
uppenbart att ett av dessa kasinon bör placeras i Skåne.
Utbildning
Lunds universitet
Samarbete mellan universiteten i Köpenhamn och
Lund/Malmö
Det finns en gammal tradition av samarbete mellan de
två universiteten -- Köpenhamn och Lund/Malmö -- som
tyvärr avtagit i intensitet under senare årtionde. Nu har en
omsvängning skett.
När EG-samarbete och inträde nu diskuteras kommer
återigen intiativ till samarbete i utbildning och forskning
från en ny högskolegeneration. På samma sätt finns ett
intresse av internationellt samarbete vad gäller utvärdering
och kvalitetsuppföljning i den svenska högskolans
grundutbildningar.
Samarbetet måste byggas underifrån, d v s initiativ till
politiskt samarbete tas av enskilda lärare eller forskare. Ett
sätt att från centralt håll manifestera ett positivt intresse för
sådant samarbete kan vara att ta intiativ till att adjungera
en representant från resp universitet till resp styrelse.
Vi anser att samarbetet mellan universiteten i
Köpenhamn och Lund/ Malmö bör uppmuntras och stödjas.
WHO-universitet till Malmö
Inom WHO finns planer på att inrätta ett universitet för
utbildning av studenter från olika delar av världen i
medicin-teknik. Planerna har framskridit långt och ett
beslutsunderlag finns redan framme. Malmö finns med som
en alternativ lokalisering, där finns redan en internationell
högskola i FNs regi: World Maritime University.
En förutsättning för en lokalisering till Malmö är att den
svenska regeringen visar sitt intresse t ex genom att skriva
till WHO.
Vi anser att den nya regeringen ska visa ett positivt
intresse och agera skyndsamt för att ett internationellt FN-
universitet förläggs till Malmö som skall samla studenter
från hela världen i arbete med medicinsk teknik.
Konsthögskola
Det saknas fortfarande en konsthögskola söder om
Göteborg/Stockholm. En konsthögskola i Malmö skulle
komplettera de högre musik- och teaterutbildningar som
finns. Trots att det finns ett stort befolkningsunderlag och
trots envetna framstötar från Universitetet i Lund/Malmö
och skånska riksdagsledamöter så har departementet varit
kallsinnigt.
Vi föreslår att en konsthögskola ska inrättas i Malmö så
snart som möjligt.
Detta bör ges regeringen till känna.
Tandvårdshögskolan utbildar studenter från Baltikum
Tandvårdshögskolan i Malmö har erfarenhet av
utbildning av utländska tandläkare, och ett stort behov finns
att utbilda tandvårdspersonal i Baltikum. Vi anser därför att
medel som regeringen avsatt för olika biståndsprojekt för
Baltikum skall kunna användas för att ge baltiska
tandläkare utbildning i Malmö. Det kan nämnas att Lund
som ''vänuniversitet'' har Tartu (Dorpat) i Estland.
Folkhälsoinstitutet till Malmö
Det nya institutet för folkhälsoarbete bör enligt vår
uppfattning placeras i Malmö/Lund-området. Idag bedrivs
ett målinriktat folkhälsoarbete och forskning vid
universitetet. I Malmö finns en hög vetenskaplig kompetens
inom flera av folkhälsovetenskapens kärnområden. Malmö
är något av ''epidemiologiens Mekka''.
Dalbys undersökningar om folkhälsan är unika och har
ett internationellt gott rykte.
Socialmedicinska kliniken i Malmö/Lund har en bred
kompetens: professurer i socialmedicin, primärvård,
geriatrik, epidemiologi och hälsoekonomi.
Utredningen om Folkhälsoinstitutet anser också att en
lokalisering till Malmö är lika lämplig ur
kompetenssynpunkt som en lokalisering till Huddinge.
Till detta kommer att riksdagen tidigare har uttalat sig
för att nyinrättade myndigheter skall lokaliseras utanför
Stockholmsområdet i syfte att decentralisera statliga
myndigheter i landet.
Det finns alltså goda skäl till en lokalisering av
folkhälsoinstutet till Malmö/Lund.
Vi föreslår att riksdagen skall ge regeringen detta till
känna.
Forumskolorna
Rektorsämbetet i Lund/Malmö lämnade våren 1988 ett
förslag om konsthögskola i Malmö. Förslaget bygger på att
Forumskolorna är kvar och ger utbildningar av samma höga
kvalitet som de ger i dag. Formellt är Forumskolorna en
form av folkhögskoleutbildning men eleverna har f n
inte rätt till studiemedel, vilket måste ändras.
Forumstudenternas rätt till studiemedel måste garanteras
liksom skolornas verksamhet intill dess en konsthögskola
upprättats.
Vi anser att det är viktigt att det även i fortsättningen blir
möjligt att ge studiemedel till folkhögskoleutbildningar som
varar längre än tre år.
Jazzlinje/Musiklinje på Skurup
Musiklinjen på Skurups Folkhögskola, som startade
1985, är inriktad på improviserad musik i genrerna jazz,
fusion, blues och rock. Linjen är tvåårig med 42 platser och
den enda i sitt slag i Sverige.
Man har varit med och bildat International Association
of Schools of Jazz, en samarbetsorganisation för Jazz-skolor
över hela världen. Konkreta planer finns nu i syfte att skapa
en fristående musikinstitution, ''Scandinavian Youth Jazz
Center'', med möjlighet att ta emot elever från utlandet,
varva korta och långa kurser samt bli ett modernt Jazz-
center i Sverige.
Vi anser att detta projekt bör få möjlighet till statligt
stöd via Kulturrådet.
Kristianstads högskola
Högskolan har ett av riksdagen fastställt regionalt ansvar
för att svara för högre utbildning och utveckling. En
regional högskola är en förutsättning för att skapa en
god livsmiljö, medborgarna kan finna den utbildning de
själva behöver för sin utveckling och för sitt yrkesarbete,
högskolan förser dessutom regionen med den ''service'' som
de förväntar sig i form av goda lärare och andra
professionella medarbetare inom såväl den offentliga som
den privata sektorn. För vissa utbildningsprogram
medverkar enheterna inte bara i ett regionalt perspektiv
utan även i ett nationellt. För högskolan i Kristianstad blir
det nationella perspektivet allra tydligast om man ser på
enhetens polymer- och formingenjörsutbildningar och på
sakrevisionslinjen, utbildningar som är unika i landet.
Teknisk sektor
I budgetpropositionen behandlas de förlängningar av
vissa utbildningar i Sverige som ger förutsättning för de
yrkesverksamma inom området till arbete inom den
gemensamma europeiska arbetsmarknaden. Hit hör t.ex.
utbildning till apotekare och sjuksköterska. Ingenstans
nämns problemen för de medellånga ingenjörsutbildningar
(80 poäng) som bedrivs inom sektorn för tekniska
utbildningar. I övriga Europa är motsvarande utbildningar
ett år längre. Vår utbildningslängd motsvarar övriga länders
teknikerutbildning. Stora svårigheter kommer att uppstå
för våra blivande ingenjörer om de önskar sig ut på en
gemensam arbetsmarknad eller t.ex. vill bidra till
teknikuppbyggnaden i de baltiska staterna.
Försöksverksamhet med en 120-poängsutbildning av
ingenjörer bör inledas i Hässleholm. Medel för denna
förlängning kan antingen tas ur anslaget för fristående
kurser eller, vilket är bättre, genom att planeringsramen
minskas. Antalet årsstudieplatser bör totalt sett vara
desamma. En minskning av planeringsramen har inte någon
negativ effekt, eftersom gymnasieskolan är
underdimensionerad i förhållande till högskolans behov av
studenter från den naturvetenskapliga sektorn.
Vid högskolan i Falun/Borlänge har samarbete inletts
med universitetet i Uppsala och med Tekniska högskolan i
Stockholm. Genom detta samarbete ansvarar högskolan i
Falun/Borlänge för delar av vissa civilingenjörslinjer. En
motsvarande modell borde vara rimlig också mellan
universitetet i Lund och högskolan i Kristianstad, t.ex. för
byggnadsingenjörs- eller maskiningenjörslinjerna i
Hässleholm.
AES-sektor
Med hänvisning till vad som ovan skrivits om behov av
utbildningar inom livsmedelsområdet, bör en utveckling av
ekonomutbildningen övervägas också inom detta område.
En industriell utveckling av jordbruket är ofrånkomlig i
framtiden. Med en sådan utveckling bör också följa en
särskild ekonomisk utbildning. De speciella förutsättningar
som finns för att bedriva jord- och skogsbruk bör vara nog
så viktiga att utveckla också i ekonomiska system.
Ett utvecklingsarbete för att skapa helt nya
utbildningsprofiler finns det dock inte utrymme för vid en
mindre högskoleenhet. En agro-ekonomisk utbildning
torde dock vara av sådan vikt för hela södra Sverige att
riksdagen bör anslå särskilda medel för utveckling inom
området.
Undervisningssektor
Betydande oro har uppstått inom officerskåren med
anledning av de förbandsindragningar som har diskuterats i
Kristianstadsområdet. Oron har bl.a. resulterat i
överläggningar mellan en stor grupp officerare, ca 35
stycken, och högskolan i Kristianstad om möjligheter till
lärarutbildning.
Merparten av de blivande arbetslösa officerarna har inte
föreskriven behörighet för lärarutbildning medan de
däremot inom sin egen utbildning har moment som mycket
väl kan tillgodoräknas i en ny pedagogisk utbildning.
Särskilda insatser behöver således göras för att underlätta
för en ny yrkesutbildning. Officerarna är lokalt bundna
genom familjebindningar till Kristianstad, varför
utbildningen bör genomföras där.
Försöksverksamhet bör inledas med
arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå inom ramen för
den uttalade nya ämneslärarutbildningen. Medel bör ställas
till högskolans förfogande för planering och utveckling av
denna speciella lärarutbildning liksom medel för
utbildningens genomförande. En per-capitakostnad om
genomsnittligt 33 000 kr. har beräknats, d.v.s. ca 1 155 000
kr. per år om samtliga officerare slutligen är intresserade av
att genomgå utbildningen. Utbildningens längd är beroende
av förkunskaper och möjligheter till tillgodoräknande inom
gruppen varför planeringen av utbildningen får ge svar på
denna fråga. Medlen bör belasta
arbetsmarknadsdepartementets eller
försvarsdepartementets huvudtitel.
Fristående kurser
En betydande minskning av anslaget för fristående
kurser för högskolan i Kristianstad har anmälts i årets
budgetproposition. Även om minskningen till viss del beror
på överförande av medel för lokala linjer till teknisk sektor
är dock minskningen av medlen så markant att den avviker
betydligt från högskolan i övrigt.
Högskolans möjligheter att tillgodose det som
understryks i budgetpropositionen, bl.a. lärares möjlighet
till ökad kompetens och behörighet samt en uppbyggnad av
kursutbudet inför anslutningen till EG, är direkt beroende
av medelstilldelningen. Den ökning av kursutbudet till
andra orter än Kristianstad som har inletts har medfört en
avsevärd ökning också av antalet sökande. Även om inte
hela ökningen till vårens kurser kan tillskrivas utbildningar
i Simrishamn, Helsingborg etc. har mer än en fördubbling
skett av antalet sökande. Ett sådant sökandetryck har inte
högskolan i Kristianstad möjlighet att tillgodose om inte
medelstilldelningen ökas.
Likaså bör kraftfulla satsningar inom de områden som
nämnts tidigare, t.ex. slutförädling av diabas, utveckling av
spetskompetens för verktygsmakare, miljöutbildningar,
kunna innebära ett uppsving för regionen och en minskning
av arbetslösheten. Arbetslösheten är ett område som
knappast har fått något stöd inom den högre utbildningen i
landet. Högskolan torde med sina resurser mycket väl
kunna bli en mer verksam del av arbetsmarknadspolitiken,
men då i nära samverkan med länsarbetsnämnderna. Mot
denna bakgrund bör anslaget D 13. Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser, anslagsposten Högskolan i
Kristianstad, ökas.
Lokaler
Högskolans lokaler är underdimensionerade och
orationella. Dessutom är de numera i så dåligt skick att
Yrkesinspektionen hotar att stänga vissa lokaler. En
förbättring av lokalsituationen är oundgängligen
nödvändig. Den lämpligaste och tillika mest ekonomiska
lösningen är en nybyggnation där högskolan och
landstingets vårdhögskola samlokaliseras.
Av budgetpropositionen framgår att regeringen
uppmärksammat den eländiga lokalsituationen och lovar att
senare återkomma med förslag till förbättringar. Så bör ske
skyndsamt och då i linje med nämnda
samlokaliseringsmodell.
Trafikflygarhögskola i Ljungbyhed
Trafikflygarhögskolan (TFHS) bedriver
trafikflygarutbildning i Ljungbyhed. Verksamheten har
hittills bekostats av staten men nu skall
anslagsfinansieringen till TFHS upphöra, när inneliggande
kurser har avslutat sin utbildning. I detta läge är det dags
att återuppliva den gamla tanken om en gemensam nordisk
flygskola. TFHS har sedan 1984 utbildat svenska och norska
trafikpiloter till den skandinaviska marknaden med erkänt
mycket gott resultat. Behov av utbildade trafikpiloter
kvarstår -- om än inte i lika stort antal som under slutet av
80-talet -- i samtliga länder i Skandinavien. Ett jämnt
utbildningsflöde av 10--20 elever/år och land är ett
realistiskt antagande, med möjlighet till vissa variationer av
antal elever från respektive land. Om utbildning för cirka 60
elever/år genomförs vid TFHS med dess stabila
organisation och lärarkader, garanteras en utbildning med
kvalité till minsta möjliga kostnad. Allt detta talar för att det
nu är motiverat att utreda frågan om en nordisk
trafikflygarskola.
För närvarande har TFHS en överkapacitet p g a
minskad efterfrågan av piloter till den civila luftfarten. Men
det har nu yppats en möjlighet att utnyttja denna
överkapacitet för hjälp till de baltiska länderna. Till skolan
har nämligen vid besök från Estland angående utbildning av
trafikpiloter framförts önskemål om hjälp att starta en egen
flygskola. Via ett regeringsuppdrag skulle TFHS
tillhandahålla hjälp med utveckling och utbyggnad av deras
utbildningsbehov inom den civila luftfarten. Detta skulle
resultera i en utbildning med hög kvalité och
flygsäkerhetstänkande och utan vinstintresse.
Kultur
En levande kultur är en viktig del i livskraftig region;
Skåne är rikt utrustat såväl vad gäller det fasta
kulturutbudet som det fria kulturutövandet. Men statens
stöd till Skånes kulturliv kunde vara bättre. Det finns en
olycklig koncentration av svensk kultursatsning till
Stockholm. Vi anser att en rimligare och mer rättvis
fördelning av anslagen skall ske.
Skissernas museum i Lund
Museet grundades 1934 som en avdelning av
konsthistoriska institutionen vid Lunds universitet.
Avsikten var att samla skisser till svensk dekorativ konst,
främst den bildkonst som är förankrad i arkitektur eller på
arkitektoniskt formade platser. Anledningen till att det
kopplades samman med universitetet var att man där
behövde material för undervisningen i konstämnena.
Från början var det mera ett arkiv än ett museum, det
öppnades för allmänheten 1941. I dag är det både en
forskningsinstitution vid Lunds universitet och ett offentligt
museum. År 1979 blev museet en institution vid Lunds
universitet.
Museet är det enda i Sverige för offentlig konst och
samlingarna är störst i världen inom området. Det heter
numera Skissernas museum.
Kopplingen till Lunds universitet och undervisningen i
konstämnen är i dag inte nödvändig på grund av den
audiovisuella teknikens utveckling. Tvärtom hämmas
museets utveckling av att det inte finansieras som det
självständiga museum som det är i praktiken.
Vi anser i första hand att museet skall tillerkännas status
av ansvarsmuseum och finansieras på samma sätt som
Sveriges övriga sådana. I andra hand bör kulturrådet få i
uppgift att pröva formerna för ett framtida statligt stöd till
museet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Alunmuseet på Christinehof
Alun har en lång och viktig funktion i Europas
ekonomiska, kulturella och miljömässiga
utvecklingshistoria. Alunet har i mer än 5 000 år varit en av
de mest använda kemikalierna och använts till medicinskt
bruk, färgning, garvning och papperstillverkning.
Andrarums alunverk var en av Europas största och säkraste
leverantörer men ligger nu i ruiner igen.
Nu har visionerna dragits upp att börja projektera ett
internationellt och innovativt upplevelsemuseum med
arbetsnamnet Alunmuseet -- en europeisk tidsmaskin.
Museet skall göra det möjligt för besökaren att resa i
tiden, tillbaka till jordens forntid då alunskiffrarna
bildades, man skall kunna åka i vagnar och möta Europas
historia med utgångspunkt från alunet, dess brytning,
tillverkning och användning. Med sitt boardingcard skall
man kunna välja olika språk och kunskapsnivåer under sitt
besök, med teknikens hjälp suddas gränserna ut och
dimensionerna mångfaldigas. Genom upplevelser med
lukter, ljud, scener, temperaturskillnader samt möjligheten
att kunna välja olika nivåer och språk på sin resa skall
besökaren få en rolig och intressant totalupplevelse. I
byggnaderna kommer det också att finnas ett
experimentarium för egna försök med alun. Vidare skall
man kunna koppla av i en läsesal, restaurang eller gå en
guidad tur på det forna industriområdet och se detta med
''nya'' ögon. Under varma sommarkvällar arrangeras teater
och artisteri mellan de trolska slagghögarna och brotten.
Målet är att skapa ett av Europas intressantaste
museer/centra där service är ett begrepp och där det får vara
roligt att lära sig kultur- och naturhistoria.
Alunmuseet skall primärt byggas upp av Institutet för
Kulturforskning i Christinehof utan offentliga medel och
drivas som ett självbärande företag med beräknad
produktionsstart under 1992. Detta projekt är lämpligt för
arbetsmarknadspolitisk satsning inom byggbranschen.
Form Design Center i Malmö
Form Design Center i Malmö har funnits sedan 1964 och
med undantag för fem år varit Sveriges enda design center,
dvs haft att informera och upplysa om nutida boende och
arkitektur, konsthantverk och konstindustri. Man har 20--
30 utställningar per år i Malmö, ordnar
vandringsutställningar, verkstäder för barn, debatter och
föredrag.
Verksamheten vänder sig till hela regionen och har
sådan karaktär att den ligger utanför den traditionella
museivärlden. Vi anser därför att statligt bidrag borde ges
till Form Design Center.
Malmö Stadsteater/Malmö Symfoniorkester
Malmös två stora kulturinstitutioner, Malmö Stadsteater
och Malmö Symfoniorkester, har en utpräglat regional
karaktär och vänder sig i sin marknadsföring till hela
Sydsverige.
Vi har tidigare påpekat den koncentration av det statliga
stödet till kulturutbudet i Stockholmsregionen som vi anser
bör brytas.
Malmö Stadsteater, med bred dramatisk och lyrisk
repertoar, får 387 grundbelopp budgetåret 91/92, varav 35
grundbelopp avser teaterorkestern. Ett samverkansavtal
finns mellan Malmö Stadsteater och Malmö
Symfoniorkester (MSO). Beroende på
evenemangskollisioner och svårigheter att långsiktigt
planera de båda verksamheterna behöver Stadsteatern
tillgång till bättre orkesterresurser så att MSO kan avlastas.
Malmö Symfoniorkester har genom kompetent
administrativ och konstnärlig ledning skapat sig ett
internationellt rykte, men det statliga stödet är otillräckligt.
MSO har idag 85 grundbelopp för 83 musiker. Som
jämförelse kan nämnas Stockholms Konserthusstiftelse, 170
grundbelopp för 100 musiker.
Vi föreslår att det statliga stödet avseende Malmö
Stadsteater och Malmö Symfoniorkester skall räknas upp.
Malmö Museer
I samband med byggandet av Öresundsbron ges rika
tillfällen att knyta samman dåtid, nutid och framtid. Malmö
Museer, dvs Teknik- och Sjöfartsmuseet, Naturmuseet,
Stadsmuseet, Konstmuseet, Stadsantikvarieenheten, kan
här spela en betydelsefull roll för ett ökat regionalt och
gränsöverskridande samarbete. Ett speciellt ansvar för att
kulturen också ges ett naturligt utrymme vid projekteringen
och byggandet av Öresundsbron har det statliga
brokonsortiet.
Vi anser att det åligger brokonsortiet att göra
ekonomiska satsningar på det kulturella området i syfte att
öka kunskapen om historien, livsbetingelserna förr och
kopplat till den moderna utvecklingen med byggandet av
bron.
Skånska teatern i Landskrona
Teatern är en viktig regional resurs för Mellanskåne.
Den har i dag 2,5 miljoner kronor i stöd från statens
kulturråd, utöver det stöd man får av Landskrona kommun
och Malmöhus läns landsting. Ca 40% av kostnaderna för
verksamheten måste teatern ''spela in''. Det är vida större
krav på självfinansiering än vad som ställs på andra teatrar.
Detta krav gör att teatern lever ekonomiskt osäkert
eftersom den är beroende av att varje spelårs föreställningar
blir framgångsrika.
i anser att Skånska Teatern skall få statligt stöd enligt de
regler som gäller för regionala teatrar d v s som s k
grundbelopp.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Ystads Teater
Teatern har funnits i Ystad i 100 år snart. Den drivs av en
stiftelse. Verksamheten är ett vitalt inslag i Skånes kulturliv
vilket syns i besökssiffrorna. Men lokalen är gammal och
sliten.
Hundraårsdagen ska firas den 12 februari 1994. För att
extra celebrera denna dag har stiftelsen under många år
agerat för att teaterlokalen till den dagen ska vara
renoverad invändigt. För att finansiera invändig renovering
har stiftelsen sökt och fått bidrag från olika håll, tyvärr inte
tillräckligt.
Vi anser att stödet från staten bör ökas genom att
ytterligare bidrag beviljas ur anslaget för icke-statliga
kulturlokaler B4.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Skånehantverk i Landskrona
Stiftelsen Skånehantverk startade i Landskrona 1984
med Landskrona kommun, Malmöhus och Kristianstads län
samt Skånes Hembygdsförbund som huvudmän. Stiftelsen
har till uppgift att svara för hantverkskompetens inom
kulturföremålens värld och för lärlingsutbildning i
kulturhistoriens tekniker. Här finns arkitekter, stuckatörer,
möbelsnickare, förgyllare, träsnidare, textilkonservatorer,
vävare, bokbindare, gjutare, silversmeder, stenhuggare,
porslinsrestauratorer och tapetserare. Sammantaget är ett
50-tal personer knutna till verksamheten, 20 verkstäder --
egna företag -- med en omsättning på 0,5--1 mkr vardera.
Med hänsyn till bredden på verksamheten saknar
Skånehantverk motsvarighet i Europa.
Skånehantverk kan bli en stor nationell och
internationell tillgång -- rätt utnyttjat. En anknytning till
forskningen vid Lunds universitet med tvärvetenskaplig
inriktning skulle ge verksamheten en naturlig forsknings-
och undervisningsgrund -- vad gäller såväl det praktiska
kulturbevarandet av byggnader och ting som kopplingen till
vår kulturhistoria i allmänhet.
Den kunskap och erfarenhet som finns på
Skånehantverk kan också utnyttjas internationellt. Speciellt
gäller det praktiskt och ekonomiskt bistånd till Östeuropa,
som ju har ett stort behov av att rädda ovärderliga
kulturskatter undan förfall, bl a beroende på
miljöförstörelsen. Här skulle Skånehantverk kunna göra en
viktig insats.
Vi föreslår att Skånehantverk för kulturinsatser i
Östeuropa tilldelas medel av det särskilda biståndsanslaget
till Östeuropa.
Helsingborgs symfoniorkester
För budgetåret 91/92 aviserades för HKF ytterligare fyra
grundbelopp av totalt 39 grundbelopp som kulturrådet
skulle ha att fördela. Dessutom fanns även 11 grundbelopp
ofördelade. Dessa nya grundbelopp drogs emellertid
tillbaka av riksdagen pga det statsfinansiella läget. I
budgetpropositionen för 1992/1993 föreslår regeringen 35
nya grundbelopp för kulturrådet att fördela till de regionala
musikinstitutionerna. Det är rimligt att kulturrådet kommer
att ansluta till sin tidigare fördelningsplan. Resultatet blir
då att Helsingborgs Symfoniorkester i förhållande till övriga
symfoniorkestrar totalt sett fått väsentligt färre
grundbelopp trots att Helsingborgs Symfoniorkester tar det
största regionala ansvaret.
Vi menar därför att man under anslaget Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(G 15) för Helsingborgs Symfoniorkester anvisar medel till
16 grundbelopp utöver dem som utgår för innevarande
budgetår.
Fredriksdal i Helsingborg
Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg ger möjlighet
för dagens och kommande generationer att uppleva en
typiskt skånsk lant- och stadsmiljö. Planering finns nu att
vidareutveckla Fredriksdal till ett skånskt
Landskapsmuseum. Idag ger staten ett ringa stöd till
verksamheten, vilket vi anser bör ökas väsentligt.
Skånska slott och herresäten
Skåne har många slott som är kulturskatter för hela
Sverige. Dessa oftast överstora byggnader har kunnat
underhållas av sina ägare tack vare att kostnaden för
underhåll på bostaden varit avdragsgill. Den möjligheten är
nu borta.
Utredaren har bl a föreslagit förändringar inom
skatteområdet. Riksdagen har nyligen beslutat om
skattelättnader som syftar till att stimulera ny- och
småföretagandet. Hit hör bl a ägare till kulturhistoriskt
värdefulla mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter.
Bland de nya skattereglerna kan nämnas att
skogsvårdsavgiften avskaffas och förmögenhetsskatten sätts
ned för att helt tas bort fr o m 1995 års taxering. Vidare
sänks arvs- och gåvoskatten kraftigt. Dessa beslut är viktiga
för den typ av jordegendomar där herrgårdar oftast finns.
När det gäller utredarens förslag om återinförande av
avdragsrätt för kostnader för drift och underhåll av
mangårdsbyggnader har regeringen aviserat om ytterligare
förändringar för att främja företagandet. Det är angeläget
att de problem som utredaren tagit upp får en lösning. En
väg är att återinföra avdragsrätten. Det kan även finnas
andra möjligheter. Men frågan bör få en snar lösning.
Kommunikationer
Som tidigare nämnts pågår slutskedet av de s k
Hulterström-förhandlingarna, etapp 2, dvs prioritering
och fördelning av de mycket omfattande
infrastruktursatsningarna som krävs, bl a i form av
anslutningar till Öresundsbron; vägar, järnvägar, spårvägar,
City-tunnel i Malmö m.m.
Järnvägar
För inte alltför många år sedan förordade statens
järnvägar en total nedläggning av lokaltågtrafiken. Det
gällde även de bandelar som de skånska Pågatågen i dag
trafikerar. Trots att järnvägen bevisligen har möjlighet att
utvecklas positivt är stora delar av det kvarvarande skånska
järnvägsnätet föremål för utredningar som syftar till
nedläggning. Detta är mycket förvånande och beklagligt
eftersom flertalet av dessa banor går mellan förhållandevis
stora tätorter och genom tätbefolkade bygder. Nedlagd är t
ex persontrafiken Malmö--Trelleborg och Malmö--
Staffanstorp--Dalby.
Ovissheten om framtiden för den spårbundna
kollektivtrafiken påverkar tyvärr utvecklingsmöjligheterna
negativt i båda Skånelänen. Österlen är ett talande
exempel. Ett glädjande exempel på att järnvägen kan bli
konkurrenskraftig är den nyöppnade snabbförbindelsen
Karlskrona--Kristianstad--Hässleholm--Malmö, den s k
Kustpilen.
Nu sker genom den nya regeringspolitiken nödvändiga
satsningar på infrastrukturen, bl a Västkustbanan med en
tunnel genom Hallandsåsen.
Men fortfarande krävs ytterligare satsningar på
järnvägsnätet i Skåne. Öresundsbron och Sveriges inträde i
EG påskyndar denna utveckling.
Elektrifiering av banan Malmö--Ystad har förhalats i
åratal. Förbättringen är kostnadsberäknad till 73 miljoner
och skulle ge väsentliga miljöfördelar framför dagens
dieseldrift.
Riksdagen bör därför uttala att SJ vid förhandlingar med
Pågatågens huvudman bör ställa sig positivt till ett
utnyttjande av dessa bandelar för regional kollektivtrafik.
Vägar
Skåne är ett mycket tätt befolkat landskap. I Malmöhus
län bor det till exempel 155 personer per kvadratkilometer
vilket skall jämföras med riksgenomsnittets 21. Av den
anledningen är vägnätet i Skåne av stor regionalpolitisk
betydelse.
Fortfarande råder stor oklarhet om de av regeringen
aviserade extra satsningarna på infrastrukturen. Hittills har
ringa extra medel tilldelats Skåne 67 mkr för förbifart
Veberöd, 115 mkr Hyllinge--Åstorp, 152 mkr v 23
Marklunda--Älmhult samt 150 mkr förbifart Hässleholm.
Utbyggnader och standardförbättringar som stimulerar
kontakterna inom regionen och utjämnar den ekonomiska
utvecklingen bör därför ha en högre prioritet. Detta gäller
vägarna E 66, E 6 och E 4 samt riksvägarna 10, 12, 17, 21,
23, 108 och 109. I Kristianstads län är behoven främst
koncentrerade till vägar i nord--sydlig riktning.
På sikt är det särskilt angeläget att bärigheten på de
skånska vägarna tillgodoser kontinentens normer och
Europeiska gemenskapens krav. Malmöhus län är
transitområde för drygt 70 procent av export- och
importgodset i Sverige och den i särklass viktigaste
transportregionen.
Kollektivtrafik
Ett riksdagsbeslut 1978 slog fast att en huvudman i varje
län skulle ha ansvar för kollektivtrafiken. Skåningar i
Sveriges riksdag påpekade redan då att denna reglering
skulle komma att fungera som en administrativ spärr mellan
kollektivtrafiksatsningar i Malmöhus och Kristianstads län.
Farhågorna har besannats, därför bör beslutet rivas upp.
Ett utökat samarbete mellan huvudmännen har dock
förbättrat situationen för ''länspendlarna'' från årsskiftet.
Dessutom har kommunerna i M-län, landstinget i M-län och
Malmö stad genom en lagändring under 1991 kunnat bilda
en ny huvudman för länstrafiken bestående av M-läns
landsting och Malmö stad, vilket var ett resultat av de s k
storstadsförhandlingarna ledda av Sven Hulterström.
Detta kommer att möjliggöra en bättre och mer effektiv
samordning av länets kollektivtrafik.
Flygplatser
Om Sturup öppnas för mera utrikes linjetrafik så skulle
detta avlasta Kastrup. Köpenhamns storflygplats har nått
sitt tekniska tak vad gäller utrymme i luften. Sturup skulle
också kunna vara en knutpunkt för regionaltrafiken. Flyget
ska avregleras och detta kommer att stärka Sturups ställning
i både inrikes och utrikes trafik och svara mot det skånska
näringslivets behov av effektiva internationella
kommunikationer.
Från hela sydsvenska regionen finns ett antal
direktförbindelser med Stockholm men ingen annan inrikes
förbindelse. Detta är en direkt följd av SAS och Linjeflygs
radiella linjestrategi. Fler inrikes förbindelser behövs både
från Ängelholm, Everöd (Kristianstad) och Sturup. Stora
investeringar har redan genomförts i Ängelholm vilket
medför möjlighet att ta emot större flygplanstyper. Det är
värdefullt att ett nära samarbete finns mellan de tre skånska
flygplatserna t.ex. vid omdirigeringar p.g.a. dåligt väder.
Bra vägar och goda allmänna kommunikationer är en
förutsättning för att flygplatserna ska kunna utvecklas.
Fraktflygets nya förutsättningar är också intressant.
Sturups fördelaktiga geografiska läge gynnar flygplatsens
utveckling i detta hänseende. Därför är det viktigt att
flygföretagen bereds möjlighet att öppna trafik till Nordens
knutpunkter, t.ex. Oslo och Helsingfors. Sturups läge invid
fyra Europavägar gör flygplatsen till en idealisk central för
distribution av frakt mellan Norden och kontinenten.
Flygledningen på Sturup
Luftfartsverket har beslutat att flygledningen på Sturup
ska flyttas till Arlanda/Stockholmsområdet. Det innebär på
sikt att även utbildningen till flygledare inte kan vara kvar
på Sturup. Det innebär att många fler människor berörs än
vad luftfartsverket angett i sitt beslut. Beslutet är taget trots
att det innebär en centralisering till Stockholmsområdet av
en verksamhet som mycket väl kan bedrivas i södra Sverige.
Till detta kommer att regionalekonomiska kommittén 1987
angav att ''skall flygledning av effektivitetsskäl bedrivas
bara på två platser i landet bör av regionalpolitiska skäl den
ena finnas i Sundsvall/Härnösand och den andra i Södra
Sverige''. Detta ställningstagande påverkade inte beslutet
av Luftfartsverkets styrelse.
Vi anser att flygledning ska ske från Sturup även i
fortsättningen.
Det bör riksdagen ge regeringen till känna.
Öresundsförbindelser
Beslutet om en Öresundsbro har nu äntligen fattats och
den osäkerhet som under lång tid rått är nu till ända.
Förbindelserna med Danmark är lika viktiga för övriga
Sverige som de är för Skåne. Vikten av att trafikfrågorna --
såväl järnvägar som vägar -- får en god helhetslösning är
därför inte endast angeläget från lokal eller regional
synpunkt utan är ett nationellt intresse.
De senaste decenniernas diskussioner om
Öresundsförbindelser har lärt oss att Öresund- och
kontinentförbindelserna måste få en helhetslösning. Det är
därför nödvändigt att förbättra bl.a. färjeförbindelserna för
såväl passagerare som gods- och järnvägstransporter. Det är
också angeläget att upprätthålla direkta, billiga och
tidsenliga båtförbindelser mellan Malmö och centrala
Köpenhamn.
Staten har ett ansvar för att förbindelserna över Sundet
styrs på ett rimligt sätt. I dag verkar det mera angeläget att
ordna fördelar för svävartrafik Malmö--Kastrup
(affärsresor till högt pris) än att lätta på Lex Öresund, så
att de vanliga båtarna kan klara konkurrensen och erbjuda
rimliga biljettpriser.
Dessutom anser vi att alla färjeförbindelser med
Bornholm skall ha lika villkor.
Riksbangård Syd
Godshantering blir en allt viktigare fråga eftersom
Skånes betydelse som transitregion för import- och
exportgods ökar. Regionala godsterminaler har en viktig
uppgift och det behövs fler än som finns i dag.
Riksbangård Syd bör få en strategiskt riktig
infrastrukturell placering. Med beaktande av samtliga
transportströmmar -- alltså även de i östlig riktning via
Kalmar och Karlskrona till de baltiska och östeuropeiska
länderna samt de i västlig riktning via Helsingborg till
Danmark -- bör godsterminalen placeras i norra delen av
Skåne. Med utnyttjande av expertis bör man sedan utvälja
den exakt lämpligaste platsen. Mycket pekar på att det kan
bli Hässleholmsområdet eller Åstorp/Bjuv-området.
Malmö Marina Bevakningsområde (BoMö)
Malmö marina bevakningsområde utgör en viktig del av
den marina verksamheten i södra Sverige. Dess
huvudsakliga uppgift är sjöterritoriell övervakning av
Öresund och södra Östersjön för att se till att främmande
örlogs- och statsfartyg följer internationella
överenskommelser.
BoMö svarar under kris och krig även för t ex minering
av hamnar, minröjning och insatser med ytfartyg.
Krigsorganisatoriskt samverkar BoMö med länsstyrelsen i
M-län och fo 11.
Idag är BoMö en egen myndighet direkt underställd
militärbefälhavaren i södra militärområdet. I ''Försvarets
ledning'' (SOU 1991:112) föreslås BoMö underställas
endera marinkommando syd (Karlskrona) eller väst
(Göteborg), vilket innebär att den operativa ledningen i
Malmö avvecklas. Detta är inte tillfredsställande.
Öresund är genom sin geografiska belägenhet ett
område som tidigt kan förväntas beröras av en
internationell kris. Det är därför viktigt att de militära
resurser som finns i området är snabbt gripbara. Detta
innebär att BoMö även framgent bör vara en egen
myndighet underställd MB S.
Genom ett väl utbyggt system av radaranläggningar,
optisk övervakning och vedettbåtar (baserade i Höllviken)
är BoMö överlägset vad gäller sjöoperativa insatser i
Öresund. Detta innebär att BoMö med dess personella
kompetens även i fredstid kan utnyttjas som komplement
till den sjöräddning som idag ligger under kustbevakningen.
Ett sådant resursutnyttjande kan innebära att det operativa
ansvaret för sjöräddningen i Öresund och södra Östersjön
överförs till BoMö.
I detta sammanhang vill vi föreslå att ett bilateralt
kustbevakningsavtal träffas med Danmark.
Miljö
Tillgången på god miljö och oförstörda naturtillgångar
och attraktiva boendemöjligheter blir allt viktigare för en
regions framtid. Det skånska landskapet med det allestädes
närvarande havet har konkurrensfördelar gentemot andra
regioner. Samtidigt är Skåne utsatt för många miljöhot från
kontinenten och de brittiska öarna.
Luftföroreningar
Luftföroreningarna i Skåne har blivit allt allvarligare
under de senaste åren. Stora arealer skånsk skogsmark bär
djupa spår av miljöförstöringen. Mark- och skogsskadorna
i Skåne har nu nått en nivå som allvarligt hotar skogs- och
jordbruk.
Naturvårdsverket har lagt upp ett program, Luft 90, som
är ett aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning.
Tyvärr saknas medel för att genomföra detta program inom
rimlig tid. Vi menar att en omdisponering måste till så att
mera pengar kommer Skåne till del.
Mycket kraftfullare internationella initiativ måste också
till för att minska de luft- och vattenföroreningar som så
hårt drabbar just Skåne.
Våtmarker
Det är viktigt att våtmarker som tidigare dikats ut i det
skånska jordbruket återskapas eller nyanläggs. Sjöar, kärr
och myrar är effektiva kvävefällor. På så vis kan på ett
ekonomiskt fördelaktigt sätt kväveutsläppen i havet
minska. Dessutom har våtmarkerna stor betydelse för
odlingslandskapets flora och fauna. Även
dikningsverksamheten i jordbruket och skogsbruket måste
radikalt minskas, den hotar stora naturvärden och skapar
risk för ökat kväveläckage.
Vi vill påpeka den stora vikten av ett väl fungerande
samarbete mellan naturvårdsmyndigheterna och
lantbruksnämnderna vid jordbruksnedläggningar så att
viktiga bevarandefrågor, t.ex. våtmarker, bevakas på bästa
sätt.
Skälderviken och Hanöbukten
Problemen i Hanöbukten, Skälderviken etc är minst lika
stora som de som drabbade Laholmsbukten i slutet på 70-
talet. Områden med t.ex. ''döda'' bottnar växer och fisken
visar skador och fångsterna av t.ex. ål minskar. För att
rädda våra kustvatten krävs en aktivare politik för att
stoppa kväveutsläpp från vårt jord- och skogsbruk.
Dikningsverksamhet i jordbruket och skogsbruket hotar
stora naturvärden och skapar risk för ökat kväveläckage.
Det är viktigt att länsstyrelserna utnyttjar de möjligheter
som finns att göra en restriktiv tolkning av ansökningar för
markavvattning, när viktiga naturvårdsintressen föreligger.
Stranderosion
Stranderosionerna vid Skånes kuster utgör ett allt större
problem. De åtgärder som behövs för att stoppa erosionen
utefter Skånekusten är både omfattande och
kostnadskrävande. Det måste vara ett statligt
naturvårdsintresse att Skånes unika sandstränder skyddas.
Ur allemansrättssynpunkt är de av största värde för
friluftslivet. Av samma skäl är det viktigt att
Naturvårdsverket ägnar större uppmärksamhet åt
problemen.
Vi menar därför att det är viktigt att regeringen kommer
med en långsiktig åtgärdsplan för strandskyddande åtgärder
utefter den skånska kusten.
Urskogar
Skåne har fortfarande några urskogsliknande områden
kvar, främst några få områden med ädellövskog. Trycket
mot dessa är särskilt stort i det tättbefolkade Skåne.
Återstående få områden måste få ett bättre skydd och detta
bör säkerställas med reservatsbildning.
Vi vill understryka vikten av att
miljökonsekvensbeskrivningar görs innan exploatering och
brukningsmetoder tillåts som starkt påverkar naturmiljö,
flora och fauna.
Skyddet av den i Skåne särskilt utsatta ädellövskogen
måste öka.Vi uppmanar därför regeringen att ta initiativ till
en förstärkning av skyddet av ädellövskogen.
Utrotningshotade djur och växter
I Sverige har två däggdjursarter, nio fågelarter och
trettiosex kärlväxter utrotats sedan 1850. Knappt tvåhundra
växter och svampar och elva ryggradsdjur är akut hotade.
Av landets hotade arter bland djur och växter finns nästan
hälften i Skåne, som har två procent av landets totala yta.
1988 konstaterade Naturvårdsverket att fjorton olika arter
redan var utrotade i Skåne.
Vi menar att riksdagens bevarandemål för hotade djur
och arter måste tas på ett större allvar och det ekologiska
återuppbyggandet starta i Skåne.
Naturvården och artbevarandet måste länkas in i nya
banor. Bevarandet av biologisk mångfald måste tillmätas
större betydelse än hittills. Det statiska reservatstänkandet
bör kompletteras med en naturvårdsstrategi som tar mer
hänsyn till hur naturens dynamik och landskapets
mosaikartade sammansättning påverkar växternas och
djurens talrikhet och utbredning. För att bevara en
utrotningshotad art kan det t ex vara nödvändigt, eller om
man så vill tillräckligt, att ha särskilda regler punktvis inom
stora områden utan att ha vittgående reservatsföreskrifter
för hela området.
Säkerställande av natur i nationalparker och reservat är
ändå nödvändig. Dessa skyddsformer bör användas som
stödjepunkter i ett nätverk som skapar förutsättning för
bevarande av Sveriges och Skånes biologiska mångfald.
Försvar
Den nyvunna internationella säkerheten vilar på
bräcklig grund. Det visar inte minst de aktuella kriserna i
Sovjet och Baltikum och kriget i Persiska viken. Vad som
än händer kommer området i södra Östersjön att under lång
tid vara av säkerhetspolitiskt intresse. Sydsverige är
dessutom ett attraktivt område för alla de stater som
behöver kust för t.ex. handelstransporter. Planeringen i dag
görs för många årtionden framöver och ingen kan förutsäga
hur världen då ser ut och vilka hotbilder som finns då. Det
är därför med oro vi skåningar betraktar hot om
omflyttningar och nedläggningar av militära förband och
ledningsorgan i vår närhet.
Förmågan att genomföra ett trovärdigt luft- och
markförsvar av Skåne måste behållas och utvecklas i nästa
försvarsbeslut. Samtidigt måste försvarsmaktens
organisation anpassas dels till ändrade säkerhetspolitiska
förutsättningar i närtid, dels till den kärva samhällsekonomi
som för närvarande råder.
Nyckelbegrepp i försvarsdebatten är handlingsfrihet och
flexibilitet. Den försvarsstruktur som eftersträvas måste ge
optimal värnkraft per satsad försvarskrona.
För Skånes del behandlas här och nu endast pansar- och
flygförsvaret samt den regionala ledningsfunktionen.
På pansarsidan tillskapas ''Skånska Pansarkåren'' som är
en regional tillämpning av den s.k. kärnmodellen med
tillväxtförmåga. Den nya myndigheten får det övergripande
ansvaret för krigsplanläggning, krigsförbandsproduktion
och administration i Skåne. Personalen vid de tre skånska
pansarregementena P 2, P 6 och P 7 sammanförs till en
gemensam personalkår. I Skåne produceras en modern
pansarbrigad och två modulförband som vid behov
successivt kan växlas upp till fullständiga brigader.
Myndigheten ''Skånska Pansarkåren'' får organiseras på
den ort där den fullständiga pansarbrigaden ska produceras.
Militär expertis får avgöra om detta ska bli Hässleholm,
Kristianstad eller Revinge.
På flygsidan bör F 10 i Ängelholm med sina tre divisioner
J 35 bibehållas för luftförsvar av södra Sverige av flera
vägande skäl. Genom modifieringen av J 35 Draken finns
nu ett betydande antal flygplan med mycket låga
underhållskostnader. Drakensystemet har också ett arv av
robotar som inte kan nyttjas i Viggen. 35-systemet kan
också vidmakthållas till ringa utbildningskostnad, genom
att man kan nyttja redan befintliga förare, även reservare.
Här finns alltså en möjlighet att till betydligt lägre kostnad
än man normalt har för jaktdivisioner uppehålla en
luftförsvarskapacitet.
Inom flygvapnet kan utbildningsförbanden helt
samorganiseras med flygkommandona. I Skåne kan så ske
genom att föra in F 5 i Ljungbyhed inom myndigheten F 10.
En extra fördel -- beredskapsmässigt och ekonomiskt -- nås
naturligtvis om lärare vid Ljungbyhed ingår i krigsdivisioner
vid F 10.
Milostaben för ett sammanslaget milo Syd/milo Väst
måste organiseras i Kristianstad.
I samband med regeringens försvarsproposition under
februari 1991 återkommer liberaler i Skåne med krav på ett
starkt skånsk försvar.
Sydsvenskt parlament
Regioner växer i betydelse och inflytande i ett
gemensamt Europa.
För att garantera Sydsverige inflytande bör vi samordna
våra resurser i ett direktvalt parlament. Detta bör på sikt
omfatta flera län. Ett första steg bör tas med ett skånskt
parlament, d v s att länsgränserna i Skåne försvinner och de
båda landstingen likaså.
I Skåne har denna diskussion nu tagit fart på allvar efter
konkreta motioner i de båda landstingen samt Malmö stad
om inrättandet av ett skånskt parlament. Vi välkomnar
denna utveckling och anser att regering och riksdag bör
understödja dessa diskussioner.
Det bör ha en parlamentariskt vald sammansättning med
beslutanderätt i vissa frågor och rådgivande funktion i
andra. Detta skulle kunna ersätta vissa av länsstyrelsernas
och landstingens uppgifter men även fatta beslut i
mellankommunala angelägenheter. Till detta regionala
organ kan knytas regionala forskningsråd och
utvecklingsgrupper för olika näringar med personer från
regionens näringsliv och myndigheter.
Ett regionalt folkvalt organ av denna sort är hittills
oprövat i vårt land. En försöksverksamhet kräver
lagregleringar om bl a länsstyrelsernas möjlighet att
överlämna sin beslutanderätt i vissa frågor.
Vi anser att ett regionalt folkvalt organ, skånskt
parlament, skall inrättas och vill föreslå att regering och
riksdag gör -- förslag väckes från de båda länen -- Skåne till
ett ''frilandskap'', så att denna nya regionala styresform kan
prövas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för arbetslösa i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dispens från lagstiftningen om
arbetsförmedling för Fosie Personalservice i Malmö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om turismen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om placering av ett WHO-
universitet i Malmö,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studiemedel för elever vid
Forumskolorna i Skåne,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablerandet av en
konsthögskola i Skåne,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
folkhälsoinstitutet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts avseende utbildning av baltiska
studenter på tandvårdshögskolan i Malmö,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om musiklinjen vid Skurups
folkhögskola,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Kristianstads högskola,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikflygarhögskola i
Ljungbyhed,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skissernas Museum i Lund,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Alunmuseet på Christinehof,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Form Design Center i Malmö,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Malmö Stadsteater och Malmö
Symfoniorkester,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skånska Teatern i Landskrona,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidraget till Ystad teaters
renovering,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Stiftelsen Skånehantverk i
Landskrona,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade statsbidrag till
Helsingborgs symfoniorkester,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återinförande av avdragsrätt för
kostnader för drift och underhåll av mangårdsbyggnader,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägarna i Skåne,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
vägverket vid prioriteringen av väginvesteringar beaktar
vad i motionen anförts om vägnätet i Skåne,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvaret för kollektivtrafiken
som korsar de båda Skånelänen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flygplatserna Sturup, Ängelholm
och Everöd,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändring av den s.k. Lex
Öresund,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Malmö Marina
Bevakningsområde (BoMö),
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljön i Skåne,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta
med luft- och vattenföroreningar,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att stoppa
stranderosionen vid den skånska kusten,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts för att rädda utrotningshotade djur
och växter,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skånes försvar,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett folkvalt regionalt organ i
Skåne samt möjligheten för Skåne att bli ett s.k.
frilandskap.
Stockholm den 24 januari 1992
Olle Schmidt (fp)
Margitta Edgren (fp)
Siw Persson (fp)
Bengt Harding Olson (fp)