I länet finns en omfattande industriell verksamhet, en
stor del av landets pälsdjursnäring, ett välorganiserat fiske,
stor trädgårdsnäring, viktiga militära anläggningar och
underbara naturliga förutsättningar för turism. Blekinge är
ett av landets mest tättbefolkade områden med korta
avstånd och goda kommunikationsmöjligheter avseende
såväl flyg, tåg som telekommunikationer. Till detta kommer
den nybildade högskolan i Karlskrona/Ronneby som
befinner sig i ett starkt expansionsskede.
Blekinge har långsiktigt mycket goda
utvecklingsmöjligheter. Det nya geopolitiska läget kring
Östersjön ger nya förutsättningar för utbyte när det gäller
bl.a. handel, turism, utbildning och kultur. Från att ha varit
en barriär under 45 år har Östersjön åter blivit en
förbindelseled med regioner som ligger nära Blekinge. Det
gäller främst Polen och de baltiska staterna men också
övriga Central- och Östeuropa. Likaså ger utvecklingen i
Västeuropa nya möjligheter för Blekinges näringsliv.
Regional obalans
Denna ljusa framtidsbild tecknas emellertid mot en
mörkare bakgrund för länets del. Sedan 1975 har Blekinge
befunnit sig i en mer eller mindre permanent regional
obalans med hög arbetslöshet och utflyttning som följd.
Mellan 1975 och 1988 minskade länet med cirka 5 800
invånare eller 3,7 %.
En viss återhämtning har skett de tre senaste åren då
befolkningen ökat med drygt 1 600
personer. Förbättringen de senaste åren, som i långa
stycken förklaras av invandring, kan inte undanskymma det
faktum att länet under lång tid haft en kraftig minskning av
befolkningen framförallt i de yngre åldrarna.
De här översiktligt beskrivna problemen gjorde att länet
under hela 1980-talet var föremål för regionalpolitiska
insatser av för sydsvenska förhållanden omfattande
karaktär. Teknik- och kunskapsspridning genom satsning på
en egen högskola, lokalisering av statlig verksamhet i form
av boverket, kustbevakningen, bostadskreditnämnden och
en enhet inom lantmäteriverket samt regionalpolitiskt
företagsstöd är de medel som statsmakterna funnit
anledning att tillgripa för att råda bot på situationen. Även
kraftfulla satsningar på vägar och Blekinge kustbana kan
nämnas.
Det långsiktiga arbetet med att ge länet en modernare
näringslivsstruktur har förvisso kommit en bit på väg, men
mycket återstår.
Statlig lokalisering
Fortsatta kraftfulla regionalpolitiska insatser måste nu
ske i Blekinge. Staten bör därvid särskilt beakta
möjligheterna att lokalisera ytterligare statlig verksamhet
till länet.
När det gäller lokalisering av statlig verksamhet kan
konstateras att de genomförda lokaliseringarna till Blekinge
varit framgångsrika. Genom insatserna har den kraftiga
åderlåtningen när det gäller statliga arbetstillfällen i
Karlskrona kommun i någon mån kunnat balanseras.
Det finns emellertid skäl att nu gå vidare med ytterligare
lokaliseringar. Dels bör sådana verksamheter som utgör en
lämplig och naturlig utveckling av befintlig statlig
verksamhet i regionen komma i fråga, dels bör andra
statliga verksamheter som inrättas av statsmakterna
lokaliseras till länet. I det förra fallet kan t.ex. verk och
myndigheter som anknyter till marin verksamhet vara
aktuella. Även verksamheter som berör
naturresursanvändning och fysisk planering och som har
koppling till boverkets arbetsområde bör komma ifråga.
Därutöver har riksdagen när det gäller det senare fallet att
inom en snar framtid ta ställning till väntade förslag om
såväl placeringen av ett landsarkiv för sydöstra Sverige som
ett folkhälsoinstitut. När det gäller folkhälsoinstitutet kan
t.ex. konstateras att både Statshälsans huvudkontor med sin
FoU-verksamhet och boverket med beröring med olika
verksamheter av betydelse för folkhälsan finns i
Karlskrona.
Lokaliseringen av ett nytt marinhistoriskt museum
aktualiseras också.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i
Blekinge län.
Stockholm den 24 januari 1992
Jan Björkman (s)
Hans Gustafsson (s)
Christer Skoog (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)