Statskontoret har gjort en utvärdering av de
omlokaliseringsar av statlig verksamhet som gjordes under
1970-talet. Statskontoret konstaterar sammanfattningsvis
att det under någon tid kring utflyttningstidpunkten
förekom påfrestningar och svårigheter för berörda
myndigheter och enskilda individer. Dessa problem
övervanns dock ganska snabbt. Statskontoret konstaterar
vidare att omlokaliseringen medförde en hel del fördelar för
såväl samhället som myndigheter och individer.
En utgångspunkt för besluten av omlokaliseringar var
att expansionen av Stockholmsregionen skulle dämpas.
Statskontoret konstaterar nu att så inte skett. Åtgärden var
dels för liten i förhållande till Stockholmsregionens
befolkning och arbetsmarknad, dels har omlokaliseringen
inte påverkat handlandet inom andra sektorer i
Stockholm -- enskilda företag, institutioner m fl organ.
Enligt statskontorets bedömning kommer även framdeles
omlokalisering av statlig verksamhet att ha liten inverkan
på denna form av utveckling i regionen. Andra sektorer bör
därför stimuleras till att följa statsmakternas exempel.
Vår uppfattning är densamma. Vi anser därför att
regeringen bör uppmuntra banker, försäkringsbolag,
organisationer, företag m.fl. branscher att lokalisera hela
eller delar av sin verksamhet till övriga regioner i landet.
I vårt hemlän, Jämtland, har vi bedömt att de viktigaste
effekterna av omlokaliseringarna för den regionala
utvecklingen inte ligger i den direkta påverkan på
befolkning och sysselsättning. Av större långsiktig betydelse
är den förstärkning av infrastrukturen i Östersund och länet
som omlokaliseringarna medfört.
Tillkomsten av och utvecklingen på Östersunds
Högskola och Fösvarsskolorna har gjort att vårt län fått en
bas för näringslivsutveckling och administrativ utveckling
inom offentlig sektor samt informationsteknologi. Dock
skulle Jämtlands län behöva ytterligare kompletterande
verksamhet i form av civilt inriktad verksamhet med
kunnande och resurser inom data- och
informationsteknologi, näringslivsutveckling och turism.
Med de resurser som länet fått tillgång till skulle målet att
skapa ett livskraftigt tillväxtcentrum kunna uppnås med
kompletterande resurser i angiven riktning.
Jämtlands län har, enligt vår mening, på ett utmärkt sätt
tillvaratagit och tillvaratar den resurs som
omlokaliseringarna inneburit. Detta är ett faktum som är
viktigt att beakta i det fortsatta omlokaliseringsarbetet.
Länets myndigheter är också medvetna om ansvaret att
inom regionen decentralisera verksamheter så att även
kommuner utanför Östersund kan fortsätta att utvecklas.
Vi vill peka på att beslut nyligen tagits om att flytta ut delar
av skatteadministrationen från Östersund till Sveg och
Strömsund.
Vi anser att Östersund bör vara en lämplig ort för
fortsatt omlokalisering av bl a statlig verksamhet. Några
skäl för detta är:Närhet till flygplats med hög standard
och turtäthet.Goda tågförbindelser.Närhet till
kvalificerade stödtjänster från Ericson, Televerket, AMU
och större konsultföretag t.ex. K-konsult, Jämt-Data och
Kommundata.Samverkansmöjlighet med militär
myndighet Milo NN, militära förband I5, A4, F4 och
Försvarsskolorna.Goda utbildningsmöjligheter och
välutbyggd social och kommersiell service.Stort
fritidsutbud och närhet till flera attraktiva
rekreationsområden.Centralt läge mitt i länet, mitt i
landet och mitt i Skandinavien.God mark- och
planberedskap för nya anläggningar och bostäder.Goda
erfarenheter från tidigare lokaliseringar till Östersund.
I Östersund finns Glesbygdsmyndigheten. Vi noterar
med tillfredsställelse att det i årets budgetproposition
föreslås att ERUs kansli lokaliseras till Östersund, bl.a. i
syfte att bygga upp ett nationellt regional- och
glesbygdspolitiskt centrum.
Vi anser att det nu också finns anledning att till
Östersund utlokalisera de delar av NUTEK som är
engagerade med företagsutveckling och regional
utveckling. Härigenom skulle det nationella centret bli
kraftfullare. Vidare torde samordningsvinster härmed stå
att finna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig
verksamhet m.m.
Stockholm den 24 januari 1992
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Berit Andnor (s)