De tre nordligaste Dalslandskommunerna Åmål, Dals
Ed och Bengtsfors är idag av riksdagen placerade i
stödområde två. Skälen till att riksdagen gjorde den
bedömningen 1990 är flera, men grundläggande är
naturligtvis de mer långsiktiga problem kommunerna
gemensamt har.
Befolkningsstrukturen; där är utvecklingen mycket
tydlig, befolkningspyramiden är omvänd i förhållande till
landet i övrigt. Färre och färre i yrkesaktiv ålder och allt
större andel äldre, samtidigt som antalet innvånare ständigt
minskar.
Näringsstrukturen i Dalsland kan sägas vara alltför snäv,
t.ex. lyser tjänsteföretagen med sin frånvaro, både privata
och statliga.
Kommunikationer är en annan väsentlig faktor för en
kommuns utveckling och där är satsningar nödvändiga,
både på väg och järnväg samt inte minst
telekommunikationer.
Allt detta leder till en svår arbetsmarknadssituation,
arbetslösheten i Dalslandskommunerna ligger alltid över
riksoch länsgenomsnittet och i Åmål är den jämförbar med
kommunerna i Norrlands inland.
Det är därför i nuläget väl motiverat att de två
återstående Dalslandskommunerna Färgelanda och
Mellerud inplaceras i stödområde två.
Det är således inte en ovanlig situation för dalslänningar
att kämpa mot arbetslöshet och för bygdens utveckling,
men nu har problemen kulminerat på ett sätt som gör att en
lång rad av handfasta åtgärder måste vidtas och alla måste
ta sitt ansvar för att komma tillrätta med Dalslands
utomordentligt svåra läge.
När de varsel som nu ligger träder i kraft kommer vi att
ha en öppen arbetslöshet på 10--11 %
i flera kommuner. I Åmål har TGOJ:s beslut om
omstrukturering av verksamheten lett till att förhandlingar
pågår som i värsta fall leder till att 140 arbetstillfällen
försvinner. Detta tillsammans med övriga varsel är att
jämföra med om Volvo skulle upphöra med all sin
verksamhet i Göteborg. I Mellerud har i dagarna ortens
näst största industri inställt betalningarna.
Vidare är det nu hög tid att regeringen fattar beslut i
enlighet med Banverkets förslag om Norge-Vänerlänken.
Detta bör ske skyndsamt så att etapper av ombyggnaden
kan tidigareläggas.
Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län har presenterat en
förteckning över byggprojekt som kan tidigareläggas och
dras igång med kort varsel. Regeringen måste omgående ta
initiativ till att detta sker.
Särskilda medel bör avsättas för upprustning av det
dåliga vägnätet, landskapet har en mycket stor andel
grusvägar. Behov finns också av broombyggnader och
byggande av kringfartsleder.
Stiftelsen Dalslands Kanal har ett stort upprustnings-
och underhållsbehov av slussar m.m. Kanalen har omistliga
värden och klassas också som riksintresse så medel för detta
skall därför avsättas i årets budget.
Stenebyskolan utgör ett kultur- och hantverkscentrum
och är en värdefull tillgång för landskapet och landet som
helhet. Utvecklingsmöjligheterna är stora och måste
stödjas.
För Dalslandskommunerna såväl som för andra
kommuner finns det ett stort behov av ny- och
ombyggnation av skolor, bostäder för äldre m.m. Det krävs
ett statligt stöd för detta nu!
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla är en mycket viktig
faktor för regionens utveckling och medel för utlokalisering
av kurser till Dalsland måste därför anslås.
Till länsarbetsnämnden i Älvsborgs län måste anslås
ytterligare medel för arbetsmarknadsinsatser i Dalsland.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att Färgelanda och Melleruds
kommuner inplaceras i stödområde två,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast fördela medel så att
en upprustning av Dalslands kanal kan genomföras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till
Dalslandskommunerna Åmål, Dals Ed, Bengtsfors,
Färgelanda och Mellerud.
Stockholm den 23 januari 1992
Britt Bohlin (s)
Rune Evensson (s)
Ingvar Johnsson (s)
Lena Klevenås (s)
Lena Klevenås (s)