Det som är mest kännetecknande för Sörmland är det omväxlande landskapet. ''Den sköna lustgården'' skrev Selma Lagerlöf om i boken, Nils Holgerssons underbara resa. Ett kriterium på landskapets betydelse är att Sörmland är ett av de län, som har den största andelen av sin yta täckt av miljöer av riksintresse i kulturmiljövården.
Genom den omställning som nu förestår inom jordbruket är detta särpräglade landskap utsatt för stora förändringar som kan sägas utgöra ett hot i form av en betydande igenväxning av åkermark samt ängs- och hagmarker.
Mot denna bakgrund måste ett intensivt arbete bedrivas under de närmaste åren.Den sörmländska naturen och landskapet skall framhållas, bl.a. genom en välavpassad omställning inom ett effektivt bedrivet jordbruk.Det som särskilt bör uppmärksammas är energiförsörjningen med bl.a. möjligheten att ta jordbruksmark i anspråk för olika slags energigrödor.Att flera lokala arbetstillfällen inom olika näringsgrenar tillskapas, kopplade till omställningsprocessen, exempelvis bör småskalig industri främjas.Den sörmländska bebyggelsetraditionen på landsbygden och i städer bör värnas och stärkas.
''Den sköna lustgården'' ska vara ett vårdat landskap och ett utvecklat län att leva, arbeta, studera och bo i.
Näringsliv och arbetsmarknad
Det mycket allvarliga sysselsättningsläge som länet för närvarande befinner sig i beror på framför allt två faktorer. En mycket kraftig strukturomvandling och ett allt sämre konjunkturläge.
I december 1991 saknade 7 000 sörmlänningar arbete och 3 500 var föremål för olika arbetsmarknadsåtgärder. Vad som också bör understrykas är att 3 000 jobb helt försvunnit under de senaste åren. Jobb som inte kommer att återkomma i en kommande högkonjunktur. Härtill kommer 5 000 personer som är varslade om uppsägning. Inflödet av antalet lediga platser har stadigt försämrats och ligger nu på en mycket låg nivå.
Fortfarande förestår stora omställningar inom sörmländskt näringsliv och arbetsmarknad. Länets näringsliv präglas av en basindustri med tyngdpunkten inom järn- och stålområdena. De mindre företagen är i huvudsak underleverantörer till de större tillverkningsindustrierna inom bl.a. bil- och försvarsmaterielindustrin. Denna ensidiga näringslivsstruktur ger begränsade expansionsmöjligheter. En utveckling mot en mer sammansatt näringslivsstruktur blir helt avgörande för vårt läns framtid.
Det är för närvarande svårt att överblicka de slutliga konsekvenserna av den i Sörmland etablerade försvarsindustrin. Oron gäller följderna för både kvarvarande personal inom Swedish Ordnance (f.d. FFV) i Eskilstuna samt verksamheterna vid Vingåker och i Åkers Styckebruk.
Här måste aktiva arbetsmarknadsåtgärder sättas in för att undvika att ytterligare arbetstillfällen försvinner och att man tar tillvara kompetent och kvalificerad personal inom det verkstadstekniska området.
En strategi behövs för att möta den inledda nedgången så att den nödvändiga omställningen skall kunna ske i socialt acceptabla former och som ger till resultat att länets långsiktiga konkurrensförmåga stärks.Fort- och vidareutbildning av personal som berörs av omställningar på arbetsmarknaden måste tillgodoses.Ett mångsidigare näringsliv och en mer varierad arbetsmarknad. Ökad nyetablering och vidareutveckling av befintliga företag inom tillverkning, service och handel.
Utbildning
Utbildningsnivån är en fråga av allt större betydelse för Sörmlands utvecklingsmöjligheter. Inom gymnasieutbildningen föreligger brister i vissa kommuner och en inriktningsmässig snedbalans samtidigt som elevkullarna sjunker. Många ungdomar lämnar gymnasieskolan utan att ha fullföljt sina studier. Kommunaliseringen av gymnasieskolan med ett mer sammanhållet synsätt bör ge nya förutsättningar.
Sörmland har också en låg övergång från gymnasieskola till högskola, litet utbud av högskoleutbildning samt en låg återflyttning av sörmlänningar som utbildar sig på annan ort. Länet har vid en jämförelse med riket totalt, den näst lägsta andelen ungdomar som går vidare till högskoleutbildning. Mot denna bakgrund är det angeläget för länet att få till stånd ett brett utbud av utbildningsvägar. Utbildningen bör för att vara konkurrenskraftig och attraktiv ha en tillfredsställande omfattning avseende högskolepoäng. Det måste också anses som betydelsefullt om utbildningen är kopplad till forskningsverksamhet inom området. För att de olika utbildningarna får en hög grad av tillgänglighet är utlokaliseringen i länet ett vitalt intresse. Samtidigt behöver kortare kurser erbjudas för ett stort antal studerande. Möjligheten till internationellt utbyte både för studenter och forskare bör ge en god förutsättning för både forskning och utbildning av hög standard.Fler utbildningsvägar måste bli tillgängliga. Ökad lärarutbildning, fler ingenjörsutbildningar med inriktning mot el, kemi, miljö/ekologi samt utbildningar inriktade mot socialt arbete.Etablerade utbildningar ges möjlihet att fördjupas med utökat poängantal. Exempelvis Tekniska Illustratörer 120 p, Industriell Ekonomi 120 p. Helhetsgrepp tas vad gäller verksamheterna vid Studsvik för att ta tillvara de forskningsresurser som finns för att utveckla en bred verksamhet med inriktning på miljö/teknik och energi/miljö.Det planerade Östersjöcentrumet vid Sörmlandskusten för forskning/undersökning, utbildning/undervisning, information/utställningar bör ges en tillfredsställande statlig finansiering.Ökat forskarutbyte med andra länder bör etableras.Kortare högskolekurser bör kunna erbjudas på flera orter i länet. Den fysiska miljön i skolan måste förbättras. En tidigareläggning av statligt bidrag för förbättrad skolmiljö skulle innebära en mycket omfattande upprustning för länets skolor samtidigt som det ger en bra sysselsättningseffekt i en hårt drabbad byggbransch.
Kommunikationer
Sörmland har ett stort antal orter av varierande storlek med olika kvaliteter och särdrag och inte som de flesta andra län en enda dominerande tätort. Värdefulla bebyggelsemiljöer finns på många håll. Länet har ur geografisk synpunkt ett mycket gynnsamt läge för en internationell utveckling av näringslivet inte minst när det gäller Östeuropa.
Närheten till Stockholm gör att utvecklingen i storstadsområdet i hög utsträckning påverkar länet. Exploateringstrycket är störst i de östra länsdelarna, och det har medfört att folkmängden i länet ökat.
Detta gör det särskilt angeläget att eftersträva en utveckling där boende och arbete står i balans och där invånarna kan erbjudas ett allsidigt utbildningsutbud, bra kommunikationer och en hög allmän servicenivå.
Kommunikationsfrågorna är således något av en nyckelfråga för vårt läns utveckling och berör alla de stora transportslagen, väg, järnväg, flyg och sjöfart. I länet föreligger stora investeringsbehov främst i delar av väg- och järnvägsnäten. De två stora Europavägarna E3, E4 samt riksvägnätet är sammantaget det sämsta i hela landet. Standarden på Svealandsbanan är forfarande dålig och den utlovade upprustningen går långsamt. Stora outnyttjade möjligheter finns också på Stockholm-Skavsta flygplats samt i Oxelösunds hamn.
En utbyggnad av vägnäten är en viktig förutsättning för tillväxten i länets näringsliv samt att länsinnevånarna får möjligheter till arbetspendling. Av speciellt intresse är en fortsatt utbyggnad av E3an till motorvägsstandard sträckan Eskilstuna--Läggesta. Detsamma gäller för E4an mellan Nyköping och gränsen till Östergötlands län.
För västra Sörmlands utveckling är riksväg 57 av stor betydelse. Vägen utgör basen för vägtransporter till och från Stockholmsområdet och delar av Uppland. Vägens mycket dåliga standard gör att orter som Katrineholm, Flen, Vingåker och Gnesta begränsas i utvecklingshänseende. Likaså är den så kallade ''Räta Linjen'', vägarna som sammanlänkar Gävle--Norrköping via Eskilstuna och Katrineholm, i behov av standardförbättring, detta inte minst för att få jämnare och bättre trafikflöden.Järnvägsförbindelserna efter de tre huvudstråken genom Sörmland måste vara fullgoda, innebärande erforderlig hastighetsstandard och ett tillräckligt antal förbindelser för länets centralorter och andra större orter. Förverkligandet av Svealandsbanan måste ges högsta prioritet.Satsningar på E3, E4, väg 57 (Katrineholm--Flen--Gnesta--Järna), utbyggnad av ''Räta Linjen'' måste ske.Oxelösunds hamn bör vidarutvecklas, med bl.a. ytterligare färjeförbindelser för såväl gods- som passagerartrafik. För de baltiska länderna kan hamnen bli en port till Skandinavien och Europa.En förbättrad standard på data- och telenäten som finns inom länet måste ske.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder och stöd för en positiv utveckling inom Södermanlands län.
Stockholm den 23 januari 1992 Anita Persson (s) Maj-Lis Lööw (s) Göran Persson (s) Reynoldh Furustrand (s) Alf Egnerfors (s)