Det som är mest kännetecknande för Sörmland är det
omväxlande landskapet. ''Den sköna lustgården'' skrev
Selma Lagerlöf om i boken, Nils Holgerssons underbara
resa. Ett kriterium på landskapets betydelse är att Sörmland
är ett av de län, som har den största andelen av sin yta täckt
av miljöer av riksintresse i kulturmiljövården.
Genom den omställning som nu förestår inom
jordbruket är detta särpräglade landskap utsatt för stora
förändringar som kan sägas utgöra ett hot i form av en
betydande igenväxning av åkermark samt ängs- och
hagmarker.
Mot denna bakgrund måste ett intensivt arbete bedrivas
under de närmaste åren.Den sörmländska naturen och
landskapet skall framhållas, bl.a. genom en välavpassad
omställning inom ett effektivt bedrivet jordbruk.Det som
särskilt bör uppmärksammas är energiförsörjningen med
bl.a. möjligheten att ta jordbruksmark i anspråk för olika
slags energigrödor.Att flera lokala arbetstillfällen inom
olika näringsgrenar tillskapas, kopplade till
omställningsprocessen, exempelvis bör småskalig industri
främjas.Den sörmländska bebyggelsetraditionen på
landsbygden och i städer bör värnas och stärkas.
''Den sköna lustgården'' ska vara ett vårdat landskap och
ett utvecklat län att leva, arbeta, studera och bo i.
Näringsliv och arbetsmarknad
Det mycket allvarliga sysselsättningsläge som länet för
närvarande befinner sig i beror på framför allt två faktorer.
En mycket kraftig strukturomvandling och ett allt sämre
konjunkturläge.
I december 1991 saknade 7 000
sörmlänningar arbete och 3 500
var föremål för olika arbetsmarknadsåtgärder. Vad
som också bör understrykas är att 3 000
jobb helt försvunnit under de senaste åren. Jobb som
inte kommer att återkomma i en kommande
högkonjunktur. Härtill kommer 5 000
personer som är varslade om uppsägning. Inflödet av
antalet lediga platser har stadigt försämrats och ligger nu på
en mycket låg nivå.
Fortfarande förestår stora omställningar inom
sörmländskt näringsliv och arbetsmarknad. Länets
näringsliv präglas av en basindustri med tyngdpunkten inom
järn- och stålområdena. De mindre företagen är i huvudsak
underleverantörer till de större tillverkningsindustrierna
inom bl.a. bil- och försvarsmaterielindustrin. Denna
ensidiga näringslivsstruktur ger begränsade
expansionsmöjligheter. En utveckling mot en mer
sammansatt näringslivsstruktur blir helt avgörande för vårt
läns framtid.
Det är för närvarande svårt att överblicka de slutliga
konsekvenserna av den i Sörmland etablerade
försvarsindustrin. Oron gäller följderna för både
kvarvarande personal inom Swedish Ordnance (f.d. FFV) i
Eskilstuna samt verksamheterna vid Vingåker och i Åkers
Styckebruk.
Här måste aktiva arbetsmarknadsåtgärder sättas in för
att undvika att ytterligare arbetstillfällen försvinner och att
man tar tillvara kompetent och kvalificerad personal inom
det verkstadstekniska området.
En strategi behövs för att möta den inledda nedgången
så att den nödvändiga omställningen skall kunna ske i
socialt acceptabla former och som ger till resultat att länets
långsiktiga konkurrensförmåga stärks.Fort- och
vidareutbildning av personal som berörs av omställningar
på arbetsmarknaden måste tillgodoses.Ett mångsidigare
näringsliv och en mer varierad arbetsmarknad. Ökad
nyetablering och vidareutveckling av befintliga företag
inom tillverkning, service och handel.
Utbildning
Utbildningsnivån är en fråga av allt större betydelse för
Sörmlands utvecklingsmöjligheter. Inom
gymnasieutbildningen föreligger brister i vissa kommuner
och en inriktningsmässig snedbalans samtidigt som
elevkullarna sjunker. Många ungdomar lämnar
gymnasieskolan utan att ha fullföljt sina studier.
Kommunaliseringen av gymnasieskolan med ett mer
sammanhållet synsätt bör ge nya förutsättningar.
Sörmland har också en låg övergång från gymnasieskola
till högskola, litet utbud av högskoleutbildning samt en låg
återflyttning av sörmlänningar som utbildar sig på annan
ort. Länet har vid en jämförelse med riket totalt, den näst
lägsta andelen ungdomar som går vidare till
högskoleutbildning. Mot denna bakgrund är det angeläget
för länet att få till stånd ett brett utbud av utbildningsvägar.
Utbildningen bör för att vara konkurrenskraftig och
attraktiv ha en tillfredsställande omfattning avseende
högskolepoäng. Det måste också anses som betydelsefullt
om utbildningen är kopplad till forskningsverksamhet inom
området. För att de olika utbildningarna får en hög grad av
tillgänglighet är utlokaliseringen i länet ett vitalt intresse.
Samtidigt behöver kortare kurser erbjudas för ett stort antal
studerande. Möjligheten till internationellt utbyte både för
studenter och forskare bör ge en god förutsättning för både
forskning och utbildning av hög standard.Fler
utbildningsvägar måste bli tillgängliga. Ökad
lärarutbildning, fler ingenjörsutbildningar med inriktning
mot el, kemi, miljö/ekologi samt utbildningar inriktade mot
socialt arbete.Etablerade utbildningar ges möjlihet att
fördjupas med utökat poängantal. Exempelvis Tekniska
Illustratörer 120 p, Industriell Ekonomi 120 p.
Helhetsgrepp tas vad gäller verksamheterna vid Studsvik
för att ta tillvara de forskningsresurser som finns för att
utveckla en bred verksamhet med inriktning på miljö/teknik
och energi/miljö.Det planerade Östersjöcentrumet vid
Sörmlandskusten för forskning/undersökning,
utbildning/undervisning, information/utställningar bör ges
en tillfredsställande statlig finansiering.Ökat
forskarutbyte med andra länder bör etableras.Kortare
högskolekurser bör kunna erbjudas på flera orter i länet.
Den fysiska miljön i skolan måste förbättras. En
tidigareläggning av statligt bidrag för förbättrad skolmiljö
skulle innebära en mycket omfattande upprustning för
länets skolor samtidigt som det ger en bra
sysselsättningseffekt i en hårt drabbad byggbransch.
Kommunikationer
Sörmland har ett stort antal orter av varierande storlek
med olika kvaliteter och särdrag och inte som de flesta
andra län en enda dominerande tätort. Värdefulla
bebyggelsemiljöer finns på många håll. Länet har ur
geografisk synpunkt ett mycket gynnsamt läge för en
internationell utveckling av näringslivet inte minst när det
gäller Östeuropa.
Närheten till Stockholm gör att utvecklingen i
storstadsområdet i hög utsträckning påverkar länet.
Exploateringstrycket är störst i de östra länsdelarna, och det
har medfört att folkmängden i länet ökat.
Detta gör det särskilt angeläget att eftersträva en
utveckling där boende och arbete står i balans och där
invånarna kan erbjudas ett allsidigt utbildningsutbud, bra
kommunikationer och en hög allmän servicenivå.
Kommunikationsfrågorna är således något av en
nyckelfråga för vårt läns utveckling och berör alla de stora
transportslagen, väg, järnväg, flyg och sjöfart. I länet
föreligger stora investeringsbehov främst i delar av väg- och
järnvägsnäten. De två stora Europavägarna E3, E4 samt
riksvägnätet är sammantaget det sämsta i hela landet.
Standarden på Svealandsbanan är forfarande dålig och den
utlovade upprustningen går långsamt. Stora outnyttjade
möjligheter finns också på Stockholm-Skavsta flygplats
samt i Oxelösunds hamn.
En utbyggnad av vägnäten är en viktig förutsättning för
tillväxten i länets näringsliv samt att länsinnevånarna får
möjligheter till arbetspendling. Av speciellt intresse är en
fortsatt utbyggnad av E3an till motorvägsstandard sträckan
Eskilstuna--Läggesta. Detsamma gäller för E4an mellan
Nyköping och gränsen till Östergötlands län.
För västra Sörmlands utveckling är riksväg 57 av stor
betydelse. Vägen utgör basen för vägtransporter till och
från Stockholmsområdet och delar av Uppland. Vägens
mycket dåliga standard gör att orter som Katrineholm,
Flen, Vingåker och Gnesta begränsas i
utvecklingshänseende. Likaså är den så kallade ''Räta
Linjen'', vägarna som sammanlänkar Gävle--Norrköping
via Eskilstuna och Katrineholm, i behov av
standardförbättring, detta inte minst för att få jämnare och
bättre trafikflöden.Järnvägsförbindelserna efter de tre
huvudstråken genom Sörmland måste vara fullgoda,
innebärande erforderlig hastighetsstandard och ett
tillräckligt antal förbindelser för länets centralorter och
andra större orter. Förverkligandet av Svealandsbanan
måste ges högsta prioritet.Satsningar på E3, E4, väg 57
(Katrineholm--Flen--Gnesta--Järna), utbyggnad av ''Räta
Linjen'' måste ske.Oxelösunds hamn bör vidarutvecklas,
med bl.a. ytterligare färjeförbindelser för såväl gods- som
passagerartrafik. För de baltiska länderna kan hamnen bli
en port till Skandinavien och Europa.En förbättrad
standard på data- och telenäten som finns inom länet måste
ske.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder och stöd för
en positiv utveckling inom Södermanlands län.
Stockholm den 23 januari 1992
Anita Persson (s)
Maj-Lis Lööw (s)
Göran Persson (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Alf Egnerfors (s)