Bakgrund till motionen är det svaga sysselsättningsläget med mycket hög arbetslöshet och den sårbarhet för konjunktur- och strukturförändringar som näringslivet i Kalmar län visar.
Kontor Arbetslösa
Relativ Lediga 92-01-13 91-01-16 Diff arbetslöshet % platser
Kalmar 1 392 892 500 3,9 16 Borgholm 267 132 135 4,1 2 Emmaboda 166 83 83 2,6 1 Mörbylånga 232 58 174 2,9 6 Nybro 368 700 168 2,9 19 Torsås 135 71 64 3,0 1 Oskarshamn 526 251 275 3,2 12 Hultsfred 350 166 184 3,5 7 Mönsterås 307 210 97 3,8 2 Högsby 100 32 68 2,5 0 Västervik 788 404 384 4,9 21 Gamleby 303 110 193 3,8 3 Vimmerby 483 187 296 5,0 12
Länet 5 417 2 796 2 621 3,7 102 Riket 201 458 107 629 3,7
Kalmar län präglas av att basnäringarna jord och skog samt tillverkningsindustri sysselsätter 39 % av de yrkesverksamma. Strukturförändringarna under de närmaste åren kommer på många områden att slå speciellt hårt mot Kalmar län. Följande problemområden är särskilt aktuella.Sockernäringen läggs ner helt i länet. Avregleringen av jordbruket berör länet starkt. Livsmedelsindustrin som är stark i länet är redan utsatt för stora strukturella förändringar.Kalmar län har uppskattningsvis ca 5 000 sysselsatta i underleverantörsföretag inom verkstadsindustrin, särskilt fordonsindustrin.Den manuella glasindustrin har betydande problem.Länets andel av industri relaterad till byggnadsverksamhet överstiger riksgenomsnittet.Stor andel underleverantörer med liten utvecklingspotential. Strukturella förändringar i den regionala statliga förvaltningen drabbar Kalmar län (ex. länsskolnämnd, vägförvaltning, postens regionkontor försvinner).
Det finns dock många grundläggande svagheter i såväl befolknings- som näringslivsstruktur i länet. Problembilden i Kalmar län är väl belyst genom många utredningar, senast genom REK 87. Länet har över en längre period haft en betydande utflyttning, befolkningens genomsnittsålder är bland den högsta i landet, den genomsnittliga inkomstnivån (ca tio procent under riksgenomsnittet) och skatteunderlaget är bland de lägsta. Utbildningsnivån är låg och länet befinner sig i en kommunikationsskugga. De areella näringarna står för en stor andel av sysselsättningen. Industrin domineras av storföretags produktionsenheter och av underleverantörsföretag. REK 87 uppmärksammade dessa grundläggande svagheter och insåg att de sammantaget skulle kunna leda till en strukturkris. Kommittén föreslog därför att sydöstra Sverige skulle vara ett av de tre geografiska områden som borde ges särskild prioritet.
Övergripande mål
Det övergripande målet för utvecklingen i Kalmar län är att genom ett konkurrenskraftigt och utvecklingsbart näringsliv skapa väl differentierade arbetsmarknader i länets olika delar och därmed goda utkomstmöjligheter för länets invånare. Länets negativa befolkningsutveckling skall långsiktigt vändas för att länet därigenom skall få en väl balanserad ålderspyramid.
För att lindra konsekvenserna av pågående strukturella förändringar som starkt berör länet gäller två akuta delmål för de närmaste åren:att verka för att underleverantörsföretagen till verkstadsindustrin kan genomföra strategival samt teknik- och produktutveckling så att företagens långsiktiga överlevnad tryggassamt att det är angeläget mot denna bakgrund med åtgärder för att initiera såväl direkta näringslivsbefrämjande åtgärder, som infrastrukturella satsningar.
Projekt för företagsutveckling
Programidén är att med hjälp av olika typer av konsultinsatser i enskilda företag stärka deras förmåga till långsiktig överlevnad och tryggad sysselsättning.
Programmet bör erbjuda samtliga tillverkande företag med fler än fem anställda samt underleverantörer till dessa en kostnadsfri företagsanalys, vari bl.a. företagets status, dess starka och svaga sidor analyseras. På basis av företagsanalysen utarbetas en åtgärdsplan för företaget, vilken bl.a. kan innefatta förslag inom marknadsföring, produktutveckling, arbetsorganisation m.m. Programmet bör vara långsiktigt. Programmet bör verka i små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin samt deras underleverantörer. Några absoluta storleksangivelser bör inte uppställas men i en bedömning utgår vi ifrån att ca 500 företag ingår i målgruppen.
Programmet bör ha en stark regional förankring och ledas av en styrgrupp med representation från arbetsmarknadens parter samt länsorgan.
Allmänt
Genomförandet av programmet i ett företag är ej offentligt utan respektive företags godkännande. Avsikten är att med olika typer av konsultinsatser stärka företagen. Arbetet skall ske i intimt samarbete mellan företagets egen personal och konsulten. Det är viktigt att låta en helhetssyn på företagen genomsyra arbetet. Arbetet kan indelas i tre delaranalysera och föreslå åtgärdergenomföra åtgärderfölja upp
Programmet bör erbjuda samtliga ca 500 företag i målgruppen att deltaga. Vi tror att ca 210--250 företag kommer att utnyttja programmets erbjudande om företagsanalys. Allt deltagande bygger på att företagen själva tar initiativ till en kontakt samt att företagsledning och fackklubb gemensamt bestämmer sig för att deltaga.
Analys- och åtgärdsfas
Inledningsvis görs en genomgång av företaget och dess möjligheter på marknaden samt de ekonomiska förutsättningarna. Därefter görs en analys av hela företaget i syfte att klarlägga dess starka och svaga sidor.
Utifrån analysen sker en prioritering av vilka faktorer som bör åtgärdas. Ett förslag till åtgärdsprogram utarbetas. Detta skall även innehålla tidsplan och uppgift om de kostnader som företaget självt skall stå för. Även i genomförandefasen bör programmet bestrida konsultkostnaden. Företaget å sin sida måste vara berett att bära samtliga andra omställningskostnader.
Programmets målsättning skall vara att koncentrera resurserna till de företag, som i analysfasen bedöms ha ett behov av hjälp för att kunna genomföra förändringar, och som inte har egna resurser för ett genomförande. Detta medför inte nödvändigtvis att de framöver kommer att tillhöra de lönsammaste företagen men de skall däremot ha eller bedömas få en god överlevnads- och utvecklingsmöjlighet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för företagsutvecklingsprojekt i Kalmar län.
Stockholm den 22 januari 1992 Bengt Kronblad (s) Stig Alemyr (s) Birger Rosqvist (s) Lena Öhrsvik (s)