Regionalpolitiken har påtagligt påverkat möjligheterna
till arbete och boende i de sju skogslänen.
Regionalpolitiken är också ett demokratiskt instrument.
Det ger människor och företag möjligheter att påverka sin
framtid.
I SAF-högerns och nyliberalismens spår följer nu att
marknadslösningar skall tillämpas inom allt fler områden.
Det gäller både infrastrukturen och att ''flytta''
skogsindustrin till södra Sverige. Det senare ett resonemang
från produktivitetsdelegationen. Också EG har blivit
argument för att inte fortsätta att satsa på Norrland.
Det finns därför skäl att nu mobilisera för att både värna
och utveckla regionalpolitiken i vårt land. Det är inte
ytperspektivet med illa genomtänkta åsikter som skall
forma Sveriges framtid. Det är i stället djupperspektivet
med insikter om olikheterna i avstånd och geografi, som
utgår förutsättningar för Sverige.
Produktivitetsdelegationens delrapport ''Infrastruktur
och produktivitet'' har föranlett landshövdingarna i de fyra
nordligaste länen att skriva en skarp motartikel i Svenska
Dagbladet (8/12-91). Vi delar landshövdingarnas kritik och
instämmer i behovet av information om den norrländska
industrins stora betydelse för Sverige.
Internationellt är storstadskoncentrationen vid sidan av
miljöförstöringen en stor hotbild. Koncentrationen leder till
överexploatering av mark och boende, sociala problem och
kriminalitet. Det finns ingen anledning att vi i Sverige skall
driva fram problem genom ökad storstadskoncentration.
Det finns inget folkligt stöd för en sådan utveckling. Och
människan och livet är faktiskt större än marknaden.
Genom de här hoten mot skogslänen och den regionala
utvecklingen har demokratins betydelse ytterligare
förstärkts. Politik är inte fult, utan fint. Politik är demokrati
och ger människor möjligheter att påverka sin framtid.
Marknadslösningar, nedmontering av regionalpolitik och
politik för infrastrukturen ger maktlöshet. Om inte regering
och riksdag förmår styra de grundläggande
förutsättningarna för arbete och boende, kan demokratin
mista sin tilltro hos människorna. Detta får inte ske.
Regionalpolitikens huvudmål -- regional balans -- håller
fortfarande och måste med kraft drivas under 90-talet.
Europasamarbetet får heller inte innebära att Sverige
släpper sina regionalpolitiska ambitioner. Regional
mångfald skall både respekteras och utvecklas i
Europapolitiken. Det är inte marknadens utan folkens
Europa som skall byggas.
Regional statistik
I tidigare motioner har vi påvisat behovet av bättre
beslutsunderlag och resultatuppföljning. För att
åstadkomma detta behöver regional statistik utvecklas och
sammanställas i nationalräkenskaperna. I
Europasamarbetet kommer sannolikt kravet på regional
statistik. Det gäller att belysa inkomster, sysselsättning,
arbetslöshet, infrastruktur m.m.
För att utveckla regional statistik behövs sannolikt ett
särskilt anslag för området regionalpolitik. SCB påpekar i
sina framställningar att sådana särskilda anslag saknas. På
grund av den stora vikt som knyts till mätbara fakta behövs
regional statistik.
Utlokalisering av tjänsteföretag
De senaste årens satsningar på ny teknik och på utbyggd
infrastruktur har positivt påverkat möjligheterna att
utlokalisera tjänsteföretag till skogslänen. Flera goda
exempel på utlokaliserade tjänsteföretag finns att framhålla
från den föregående mandatperioden.
De goda erfarenheterna finns inom områdena
personalomsättning, lokalkostnader och personalens
boende och service. Här ger skogslänen som regel bättre
förutsättningar.
Vi har tidigare motionerat om att regeringen kan ta upp
en diskussion om utlokaliseringar med försäkringsbolagen.
Dessa bolag har en väl utbyggd datorverksamhet och det
finns inga hinder att utlokalisera driften av
datorverksamheten till lämpliga orter i skogslänen.
Utlokalisering av statlig verksamhet
De uppföljningar som gjorts av de statliga
utlokaliseringarna på 1970-talet visar att verksamheten
gynnades. Därmed kombinerades myndigheternas
verksamhetsmål med de regionalpolitiska ambitionerna.
Nu har data- och telekommunikationerna påtagligt
förbättrat möjligheterna för statliga utlokaliseringar. En
mycket viktig lokaliseringsfaktor är också utbyggnaden av
högskolan.
Det är nu viktigt att riksdagens beslut om
regionalpolitisk prövning tillämpas när nya myndigheter
tillkommer. Vi utgår från att regeringen gör en sådan
prioritering inför tillkomsten av folkhälsoinstitutet och att
det lokaliseras till lämplig ort i Norrland.
För en utveckling eller samordning av verksamheter på
turismens område bör Östersund komma ifråga som
lokaliseringsort.
Samordnad offentlig service
Helt i onödan har statlig och kommunal service dragits
in i utsatta orter i glesbygden. Detta har skett på grund av
att varje myndighet prövat sitt verksamhetsunderlag. Nu
finns goda exempel (det första i Fränsta i Västernorrland)
som visar att om flera myndigheter samlokaliserar sina
verksamheter kan servicen bevaras. Ett annat exempel är
samlokaliseringen mellan tull och polis i Idre. Här kan
förbättringar i ekonomin kombineras med bättre service.
Det är nu dags att forma en generell politik för
samordnad service i glesbygden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitiken.
Stockholm den 22 januari 1992
Bo Holmberg (s)
Ewa Hedkvist-Petersen (s)
Georg Andersson (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Axel Andersson (s)
Leo Persson (s)
Bo Finnkvist (s)