I budgetpropositionen 1991/92:100, bilaga 9, föreslår
regeringen att anslaget C 1, Bidrag till folkbildningen,
minskas med ca 300 miljoner kr. Anslaget C 1 utbetalas till
Folkbildningsrådet, som i sin tur fördelar pengar till
studieförbundens studiecirklar, kurser och
kulturarrangemang samt till folkhögskolorna.
Anslagsminskningen innebär drygt 120 miljoner kr mindre
till folkhögskolorna.
Motiven till besparingen är statsfinansiella. I en tid då
ekonomin krymper och arbetslöshetsutgifterna ökar måste
besparingar göras. Ett problem är dock att folkhögskolorna
har en ökad tillströmning av elever under lågkonjunktur.
Folkhögskolorna spelar därigenom en viktig roll i en period
av lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. Folkhögskolorna
har i allmänhet små rationaliserings- och
besparingsmöjligheter utan att det går ut över antalet
kursplatser. Färre kursplatser innebär att fler blir arbetslösa
och därmed ökar utgifterna för staten i form av
arbetsmarknadsutbildning eller arbetslöshetsunderstöd.
Det finns 132 folkhögskolor i Sverige, varav 77 är
rörelsedrivna. Årligen har det funnits ca 18.000 studerande
på de långa kurserna. Av dessa har 10--15 procent
invandrar-/flyktingbakgrund och lika många är
handikappade. Enligt en enkät som Folkbildningsrådet
genomfört väntas en kraftig ökning på 2.000 nya studerande
på folkhögskolorna under innevarande verksamhetsår.
Folkhögskolorna uppger också att betydligt fler
folkhögskolekurser för annars arbetslösa skulle kunna
genomföras om statsbidragsresurser därtill funnits. Att mot
bakgrund av detta, och den ekonomiska situation som
folkhögskolorna arbetar under, minska resurserna till
folkhögskolorna kan visa sig vara en mindre bra lösning.
För att använda folkhögskolorna som den resurs de kan
vara i arbetsmarknadens och utbildningens tjänst bör därför
en del av anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder
reserveras för köp av utbildning av folkhögskolorna under
kommande budgetår. Under anslaget B 2, bilaga 11,
Arbetsmarknadspolitiska medel inryms nära 2 miljarder kr
för arbetsmarknadsutbildning i det reguljära
utbildningsväsendet. Av ovan angivna skäl kan man
överväga att disponera en viss del av dessa medel till
folkhögskolornas utbildningsinsatser. Inför nästa
budgetprocess kan denna disponering åter prövas utifrån
statsfinansiella och arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
Med ett tillkännagivande från riksdagen med den inriktning
som ovan skisseras får också folkhögskolorna rimliga
planeringsmöjligheter.
Beloppet som bör reserveras för folkhögskolorna bör
förslagsvis vara 120 miljoner kr. Den medelstilldelning som
sker via Folkbildningsrådet bör inte påverkas av denna
åtgärd. Samråd mellan AMS och folkhögskolorna bör ske
så att dessa medel används för att gagna arbetsmarknadens
behov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
inom ramen för de medel som anvisas under anslaget B 2,
Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära
utbildningsväsendet m.m., reservera 120 milj.kr. under
budgetåret 1992/93 för köp av utbildning av annars
arbetslösa från folkhögskolorna i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 27 januari 1992
Stefan Attefall (kds)
Jerzy Einhorn (kds)