I budgetpropositionen 1991/92:100, bilaga 9, föreslår regeringen att anslaget C 1, Bidrag till folkbildningen, minskas med ca 300 miljoner kr. Anslaget C 1 utbetalas till Folkbildningsrådet, som i sin tur fördelar pengar till studieförbundens studiecirklar, kurser och kulturarrangemang samt till folkhögskolorna. Anslagsminskningen innebär drygt 120 miljoner kr mindre till folkhögskolorna.
Motiven till besparingen är statsfinansiella. I en tid då ekonomin krymper och arbetslöshetsutgifterna ökar måste besparingar göras. Ett problem är dock att folkhögskolorna har en ökad tillströmning av elever under lågkonjunktur. Folkhögskolorna spelar därigenom en viktig roll i en period av lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. Folkhögskolorna har i allmänhet små rationaliserings- och besparingsmöjligheter utan att det går ut över antalet kursplatser. Färre kursplatser innebär att fler blir arbetslösa och därmed ökar utgifterna för staten i form av arbetsmarknadsutbildning eller arbetslöshetsunderstöd.
Det finns 132 folkhögskolor i Sverige, varav 77 är rörelsedrivna. Årligen har det funnits ca 18.000 studerande på de långa kurserna. Av dessa har 10--15 procent invandrar-/flyktingbakgrund och lika många är handikappade. Enligt en enkät som Folkbildningsrådet genomfört väntas en kraftig ökning på 2.000 nya studerande på folkhögskolorna under innevarande verksamhetsår. Folkhögskolorna uppger också att betydligt fler folkhögskolekurser för annars arbetslösa skulle kunna genomföras om statsbidragsresurser därtill funnits. Att mot bakgrund av detta, och den ekonomiska situation som folkhögskolorna arbetar under, minska resurserna till folkhögskolorna kan visa sig vara en mindre bra lösning.
För att använda folkhögskolorna som den resurs de kan vara i arbetsmarknadens och utbildningens tjänst bör därför en del av anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder reserveras för köp av utbildning av folkhögskolorna under kommande budgetår. Under anslaget B 2, bilaga 11, Arbetsmarknadspolitiska medel inryms nära 2 miljarder kr för arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet. Av ovan angivna skäl kan man överväga att disponera en viss del av dessa medel till folkhögskolornas utbildningsinsatser. Inför nästa budgetprocess kan denna disponering åter prövas utifrån statsfinansiella och arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Med ett tillkännagivande från riksdagen med den inriktning som ovan skisseras får också folkhögskolorna rimliga planeringsmöjligheter.
Beloppet som bör reserveras för folkhögskolorna bör förslagsvis vara 120 miljoner kr. Den medelstilldelning som sker via Folkbildningsrådet bör inte påverkas av denna åtgärd. Samråd mellan AMS och folkhögskolorna bör ske så att dessa medel används för att gagna arbetsmarknadens behov.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom ramen för de medel som anvisas under anslaget B 2, Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet m.m., reservera 120 milj.kr. under budgetåret 1992/93 för köp av utbildning av annars arbetslösa från folkhögskolorna i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 27 januari 1992 Stefan Attefall (kds) Jerzy Einhorn (kds)