Vi har velat skriva den här motionen med tanke på den
ökade arbetslösheten i Kronobergs län, vilken är ett resultat
av den byggpolitik som förts i Sverige av den
socialdemokratiska regeringen.
Byggbranschen fungerar ju som en motor, som
genererar andra investeringar och får industrins hjul att
snurra fortare.
Byggbranschen är förmodligen den industri som har
störst multiplikatoreffekt på andra industrier. En
byggnation genererar sysselsättning snabbare än kanske
någon annan bransch. Den påverkar cementvaru-, trävaru-
och tegelindustrierna, måleri- och konsultbranscherna,
fastighetsförvaltning, infrastruktur och tekniska
försörjningssystem, men även övrig industri som ej är direkt
knuten till byggbranschen.
Det betyder att ett enda bygge har en mycket stor
inverkan på sysselsättningen inom de flesta av ovannämnda
branscher, enär var och en av dem i sin tur påverkar andra
branscher. Sålunda påverkas skåptillverkning,
skogsavverkning, sågverk, snickeritillverkare, färg- och
materialindustrierna samt transportsektorn.
Med hänsyn till ovanstående synes det utomordentligt
välgrundat att starta en positiv multiplikator just i
byggbranschen. Man bör helt enkelt ingjuta optimism
genom att starta byggandet. De enda som kan starta en
sådan process är stat, kommun och landsting. Här avses en
kort, tidsbegränsad, vitamininjektion. Någon måste starta
svänghjulet, som sedan skall gå av sig självt. Stagnationens
onda cirkel måste brytas.
Angelägna områden att satsa på är skolor, äldre
bostäder, bostäder och sjukhus, samt anläggningar för
infrastruktur t.ex. dubbelspårig järnväg. Dessa genererar
investeringar i alla ovan nämnda branscher och några till,
och skapar därmed en mängd arbetstillfällen.
Sammanfattning
En aktiv helhetspolitik är nödvändig för att belysa de
komplicerade samband och faktorer som ligger bakom en
fungerande byggbransch och en bra samhällsutveckling.
Det gäller byggnationer och infrastruktur för ett högt
utvecklat samhälle. Sverige kan med ett utvecklat samhälle
inta position i främsta ledet bland industrinationerna.
Helhetspolitikens målsättning bör stödjas av kravet på
en mycket noggrann detaljerad redovisning av vårt
samhälles kostnader för en ej fungerande byggbransch.
Allmänna synpunkter
Idag, januari 1992, befinner sig Sverige i en recession.
Industrins hjul snurrar långsammare och långsammare i
sektor efter sektor vad det gäller ekonomin.
Lågkonjunkturen är både orsakad av den internationella
krisen och av den egna hemmagjorda krisen. Under förra
regeringen höjdes momsen mycket kraftigt. I den här
motionen skall vi belysa de speciella problem inom
byggbranschen och dess konsekvenser för landet som
helhet.
Ganska omgående efter att momsen höjts för
arkitektföretagen från 3,95% till full moms avbeställde eller
senarelade en del beställare sina order. Detta gav
omedelbara konsekvenser för arkitektföretagen som i
mycket hög grad tvingades säga upp folk. Många kontor har
fått göra upprepade uppsägningar. De som gick först var
ofta unga arkitekter, ingenjörer och kvinnor. Idag kan en
del kontor sitta kvar med anställda över 45 år och enbart
projektledare. På sikt är detta naturligtvis inte bra, då man
inom varje yrke behöver en jämn åldersstruktur och en
jämn rekrytering.
Varför är det så viktigt att nämna arkitektföretagen i
byggbranschen? Därför att dessa är i första ledet i
byggprocessen. Från skiss till färdig byggnad kan det ta 1 år,
2 år, oftast fler år innan allt är klart.
Idag är orderingången drastiskt försämrad för en del
arkitektkontor, i vissa fall obefintlig. Vad får detta för
konsekvenser ute på byggsidan? De svåra tiderna har börjat
att märkas, men kommer naturligtvis att märkas än mer på
sikt!Vi vill att regering och riksdag får upp ögonen för
byggbranschens kris och dess konsekvenser för landets
ekonomi.En sysselsättningskris inom en mycket stor
inhemsk industri resulterar i en hög arbetslöshet bland
befolkningen. Hög arbetslöshet innebär en väsentligt
minskad konsumtion, som även påverkar industrins
möjlighet att avsätta sina varor. Den nyligen tillträdda
regeringen har haft för avsikt att starta ett mera
företagarvänligt klimat i landet. Denna avsikt kommer att
motverkas av sysselsättningskrisen och dess följder inom
andra branscher.Sverige har ställt sig positiv till ett
medlemskap inom EG. Det finns fördelar med detta,
givetvis även en del negativa konsekvenser för
byggbranschen.
Byggbranschen måste stå stark och samlad inför vår
anslutning till EG. Vi har ett starkt och enat Tyskland som
är i hög grad expansivt. Vi kan helt eller delvis förlora vår
egen marknad till dem, om vi inte klarar av att vända krisen
inom byggbranschen innan vi går upp i gemenskapen.
En svag inhemsk byggbransch gör att utländska
intressenter har lättare att ta sig in. Fördelar finns med
detta, tex billigare byggmaterial och därmed billigare
byggen. Nackdelar kan vara sämre produkter och utslagen
inhemsk industri.
Vid projektering av vanliga bostadshus kan nämnas att
minimum 20 olika byggprodukter alltid föreslås. Dessa är
från inhemsk industri. Vid en ev. lågkonjunktur får dessa
industrier problem.Med en fungerande byggindustri
hemma i Sverige kan vi exportera våra produkter och
kunnande ut i världen. Framförallt gäller detta Östeuropa
och de baltiska staterna. Under 90-talet kommer det att bli
ett gigantiskt uppbyggnadsskede i denna del av världen.
Låt oss vara med och slåss med vårt kunnande och våra
produkter tillsammans eller enskilt, med övriga länder inom
detta område.Många är rädda att Sverige ej kan hävda
sig inom EG, utan blir en region som ligger litet avsides
inom EG. Vi kan istället satsa på Stockholmstrakten som
ett finansiellt och industriellt centrum i Norden och
Östersjöstaterna. Sverige kan även inom EG ha en
framträdande roll om vi är offensiva, aktiva och kommer
med kreativa idéer. Det är nu i lågkonjunkturen som vi skall
satsa, eftersom det tar år från idé till färdig produkt.
Byggbranschen ges en positiv utveckling, vilket medför en
god ekonomi för Sverige.Olika intressenter i
byggbranschen (arkitekter, byggfirmor och beställare)
upplever en osäkerhet runt det nya lånesystemet för
bostäder. De vågar ej göra någonting p g a den stora
osäkerheten. Det har framkommit att det skulle ta hela
1992 att ta fram det nya systemet. Det är orimligt lång tid,
med tanke på branschens situation.
Bostadsdepartementet avskaffades under 1991. Berörda
människor inom byggbranschen har svårt att veta till vilken
myndighet de skall vända sig med olika frågor. Det vore
bättre om alla byggfrågor tillhörde ett och samma
departement. På så sätt kan olika myndigheter komma
samman på ett enkelt sätt och diskutera frågor rörande
byggsektorn.Skapa bättre planering på riksnivå, undvik
överoptimism och panikbromsningar. Sverige har statistik
om allt, detta till trots fungerar planeringen av samhället ej
tillförlitligt. Detta måste bli bättre på sikt, helst under
denna regerings period.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningskrisen inom
byggbranschen beträffande Kronobergs län,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts för att redovisa de totala samhällsekonomiska
kostnader som en ej fungerande byggsektor inom
Kronoberg innebär för länet i stort,
3. att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara och
konkreta åtgärder sätts till för att stimulera byggsektorn
inom Kronobergs län.
Stockholm den 23 januari 1992
Sten Söderberg (nyd)